hcj skrev:Alla får höja värderingen på biltillverkningen om dem vill och tror inte du att fler kommer att vilja göra bilar då?
Jo, och det är det här som är tillgång och efterfrågan och det är så det fungerar idag.
Nytt samhällssystem
Moderator: Moderatorgruppen
Hej Zartax!
Du skrev:
"Ex: Säg att jag vill bygga bilar och sälja. Priset på alla delar sammanslaget är 30 000 kr, framröstat. Priset på bilar är framröstat till 25 000. Då kommer INGEN kunna gå med vinst genom att tillverka och sälja bilar och biltillverkningen kommer upphöra, oavsett vad efterfrågan på bilar är. Alla vill ha en bil, men ingen vill göra en".
Svar:
I detta fall tvingas alla biltillverkare att minska sina kostnader för bildelarna för att klara sig och det är så företaget blir mer produktivt och lönsamt för kunderna. Biltillverkaren måste alltså hitta några andra billigare bildelar.
När företaget inte längre kan minska sina kostnader för bildelar och samtidigt överleva, det är då som priset är som bäst för kunden.
Det behövs inga konkurrenslagar eftersom det framröstade priset pressar priserna maximalt även då tillgången är liten och efterfrågan är stor.
Att pressa priserna maximalt då tillgången är liten och efterfrågan är stor skulle aldrig ägaren göra när det är han som ensam bestämer priset.
Du skrev:
"Ex: Säg att jag vill bygga bilar och sälja. Priset på alla delar sammanslaget är 30 000 kr, framröstat. Priset på bilar är framröstat till 25 000. Då kommer INGEN kunna gå med vinst genom att tillverka och sälja bilar och biltillverkningen kommer upphöra, oavsett vad efterfrågan på bilar är. Alla vill ha en bil, men ingen vill göra en".
Svar:
I detta fall tvingas alla biltillverkare att minska sina kostnader för bildelarna för att klara sig och det är så företaget blir mer produktivt och lönsamt för kunderna. Biltillverkaren måste alltså hitta några andra billigare bildelar.
När företaget inte längre kan minska sina kostnader för bildelar och samtidigt överleva, det är då som priset är som bäst för kunden.
Det behövs inga konkurrenslagar eftersom det framröstade priset pressar priserna maximalt även då tillgången är liten och efterfrågan är stor.
Att pressa priserna maximalt då tillgången är liten och efterfrågan är stor skulle aldrig ägaren göra när det är han som ensam bestämer priset.
hcj; det du skriver är jättekonstigt.
Vi börjar med hur det är idag: Idag tillfredsställer marknaden kundernas behov. Om det saknas ett billigt eller lyxigt alternativ till mainstreamprodukterna så kommer det snart ett företag och fyller denna lucka. Varför? Jo för att man kan tjäna pengar på att göra det. Det är därför vi både har Hennes & Mauritz samt lyxigare, mer påkostade klädbutiker. Varje pris bestäms mellan två parter; försäljaren och kunden.
Nu tar vi din modell och bestämmer priset på jeans. Priset blir förstås så oerhört lågt att enbart H&M klarar att behålla sina leverantörer. Alla dyrare företag måste göra kostsamma omorganisationer för att kunna sälja så billiga jeans. Vilket betyder att H&M (och andra lågpriskedjor) enkelt kan vinna enorma konkurrensfördelar gentemot alla andra företag. De andra företagen kommer förstås inte försvinna med en gång, men de kommer tvingas lägga ner affärer för att skaffa en buffert för omorganisationerna, och tillgången på jeans kommer minska avsevärt.
Då tycker folk att det blir jobbigt att handla på de få klädföretag som finns kvar. Något måste göras. Men folk är inte dumma: De fattar att de visserligen skulle kunna rösta upp priset på jeans, men det är ju lönsammare att rösta ner priset på de materiel som behövs för att framställa jeans. Så de tvingar ner priserna på alla råmateriel som klädkedjorna behöver betala.
Bra för klädförsäljarna. Nu klarar många lite dyrare företag att sälja jeans. Men textilföretagen får det svårt. Dels förlorade de en stor omsättning när de dyra jeansförsäljarna lade ner sin verksamhet, och nu måste de dessutom sänka priset på sina varor. Det betyder att de enbart kan klara sig om de säljer textiler med sämre kvalitet än tidigare. Återigen kommer det ställa till problem för de företag som var inställda på att tillverka textiler med hög kvalitet. De får lägga ner en massa fabriker för att kunna omstrukturera sin verksamhet till att tillverka skit-tyg så billigt som möjligt.
Folk får alltså billiga men asfula jeans i dåligt materiel. Vissa medborgare säger att de är villiga att betala lite extra om de skulle kunna få bättre och snyggare jeans; men de är en liten minoritet och har en försvinnande liten påverkan i den stora röstningen. Medborgarna går istället och tittar på vilka vilka priser de kan sänka för fabrikernas del. Det visar sig att fabrikerna lägger ned en hel del pengar på produktutveckling. Bättre maskiner och bättre tillverkningsprocesser. Så folket röstar för att sänka dessa priser.
Det här drabbar det intellektuella kapitalet. Forskningen och utvecklingen. Alla tjänster måste säljas till ett och samma pris; det som kunderna bestämmer; och när detta sjunker så får inte forskarna någon morot att fortsätta utveckla. Trots allt får de ju inte sälja en smart idé till ett dyrare pris än en dålig idé. Precis som med jeansen och textilerna så är priserna i din modell fixerade. Så utvecklingen skärs i stort sett ner på alla andra områden än hur man behåller ens priser och sänker ens produktionskostnader.
Och det betyder att utvecklingen i hela landet stagnerar.
Kvar får man ett land med få idéer, få utvecklare av råmateriel (bara de billigaste klarar sig), få förädlare av råmaterielet (återigen: bara de billigaste klarar sig), få försäljare av varorna (vilket betyder att dessa inte behöver anstränga sig lika mycket för att sälja varorna; sämre service och sämre lokaler) och få lönsamma arbeten (vilket betyder att lönerna hela tiden sätts så låga att man ändå i slutändan får betala en stor andel av ens lön för att betala jeansen; (som tidigare hade ett högre pris men som kostade en mindre andel av vad man tjänade och som dessutom har så låg kvalitet som det är möjligt.))
Så där blir det alltid när andra människor än de som har med försäljningen att göra (vilket alltid bara är kunden och försäljaren) får blanda sig i. Det fungerade exempelvis inte bra alls i Sovjetunionen (som hade ett annorlunda system, fast med ungefär samma brister som i ditt förslag).
Vi börjar med hur det är idag: Idag tillfredsställer marknaden kundernas behov. Om det saknas ett billigt eller lyxigt alternativ till mainstreamprodukterna så kommer det snart ett företag och fyller denna lucka. Varför? Jo för att man kan tjäna pengar på att göra det. Det är därför vi både har Hennes & Mauritz samt lyxigare, mer påkostade klädbutiker. Varje pris bestäms mellan två parter; försäljaren och kunden.
Nu tar vi din modell och bestämmer priset på jeans. Priset blir förstås så oerhört lågt att enbart H&M klarar att behålla sina leverantörer. Alla dyrare företag måste göra kostsamma omorganisationer för att kunna sälja så billiga jeans. Vilket betyder att H&M (och andra lågpriskedjor) enkelt kan vinna enorma konkurrensfördelar gentemot alla andra företag. De andra företagen kommer förstås inte försvinna med en gång, men de kommer tvingas lägga ner affärer för att skaffa en buffert för omorganisationerna, och tillgången på jeans kommer minska avsevärt.
Då tycker folk att det blir jobbigt att handla på de få klädföretag som finns kvar. Något måste göras. Men folk är inte dumma: De fattar att de visserligen skulle kunna rösta upp priset på jeans, men det är ju lönsammare att rösta ner priset på de materiel som behövs för att framställa jeans. Så de tvingar ner priserna på alla råmateriel som klädkedjorna behöver betala.
Bra för klädförsäljarna. Nu klarar många lite dyrare företag att sälja jeans. Men textilföretagen får det svårt. Dels förlorade de en stor omsättning när de dyra jeansförsäljarna lade ner sin verksamhet, och nu måste de dessutom sänka priset på sina varor. Det betyder att de enbart kan klara sig om de säljer textiler med sämre kvalitet än tidigare. Återigen kommer det ställa till problem för de företag som var inställda på att tillverka textiler med hög kvalitet. De får lägga ner en massa fabriker för att kunna omstrukturera sin verksamhet till att tillverka skit-tyg så billigt som möjligt.
Folk får alltså billiga men asfula jeans i dåligt materiel. Vissa medborgare säger att de är villiga att betala lite extra om de skulle kunna få bättre och snyggare jeans; men de är en liten minoritet och har en försvinnande liten påverkan i den stora röstningen. Medborgarna går istället och tittar på vilka vilka priser de kan sänka för fabrikernas del. Det visar sig att fabrikerna lägger ned en hel del pengar på produktutveckling. Bättre maskiner och bättre tillverkningsprocesser. Så folket röstar för att sänka dessa priser.
Det här drabbar det intellektuella kapitalet. Forskningen och utvecklingen. Alla tjänster måste säljas till ett och samma pris; det som kunderna bestämmer; och när detta sjunker så får inte forskarna någon morot att fortsätta utveckla. Trots allt får de ju inte sälja en smart idé till ett dyrare pris än en dålig idé. Precis som med jeansen och textilerna så är priserna i din modell fixerade. Så utvecklingen skärs i stort sett ner på alla andra områden än hur man behåller ens priser och sänker ens produktionskostnader.
Och det betyder att utvecklingen i hela landet stagnerar.
Kvar får man ett land med få idéer, få utvecklare av råmateriel (bara de billigaste klarar sig), få förädlare av råmaterielet (återigen: bara de billigaste klarar sig), få försäljare av varorna (vilket betyder att dessa inte behöver anstränga sig lika mycket för att sälja varorna; sämre service och sämre lokaler) och få lönsamma arbeten (vilket betyder att lönerna hela tiden sätts så låga att man ändå i slutändan får betala en stor andel av ens lön för att betala jeansen; (som tidigare hade ett högre pris men som kostade en mindre andel av vad man tjänade och som dessutom har så låg kvalitet som det är möjligt.))
Så där blir det alltid när andra människor än de som har med försäljningen att göra (vilket alltid bara är kunden och försäljaren) får blanda sig i. Det fungerade exempelvis inte bra alls i Sovjetunionen (som hade ett annorlunda system, fast med ungefär samma brister som i ditt förslag).
Hej Rising!
Du menar att marknaden tillfredställer kundernas behov. Varför finns då skatter, konkurrenslagar och demokratiska val, kan marknaden fungerar utan det?
Bara när genomsnittsvärderigen bestämmer alla priser så fungerar det utan det.
Alla olika jeanssorter kan ha olika priser som är bestämt efter genomsnittsvärderingen, då funkar det väl?
Du menar att marknaden tillfredställer kundernas behov. Varför finns då skatter, konkurrenslagar och demokratiska val, kan marknaden fungerar utan det?
Bara när genomsnittsvärderigen bestämmer alla priser så fungerar det utan det.
Alla olika jeanssorter kan ha olika priser som är bestämt efter genomsnittsvärderingen, då funkar det väl?
hcj skrev:Hej Rising!
Du menar att marknaden tillfredställer kundernas behov. Varför finns då skatter, konkurrenslagar och demokratiska val, kan marknaden fungerar utan det?
Bara när genomsnittsvärderigen bestämmer alla priser så fungerar det utan det.
Alla olika jeanssorter kan ha olika priser som är bestämt efter genomsnittsvärderingen, då funkar det väl?
Hehe, när jag läste den där sista raden kom jag att tänka på uppfinnaren i Lorry. Tänk dig om man måste rösta om priset på varje unik vara.
- Men blir det inte väldigt många omröstningar då?
- Jo.
- Men hur ska folk hinna jobba, vara med sina familjer och vänner och sköta sitt liv om de måste gå och rösta fem gånger varje dag?
- Tänkte inte på det...
För att återgår till diskussionen:
En helt fri marknad är inte ett felfritt system. Därför måste lite restriktioner införas för att hindra vissa företag att utnyttja sin ställning.
Sen finns inte skatter och demokratiska val endast för att styra marknaden. De är till för myyyycket annat vill jag lova.
Alltså, tänk igenom våra exempel så kommer du se att det inte fungarar.
hcj skrev:I detta fall tvingas alla biltillverkare att minska sina kostnader för bildelarna för att klara sig och det är så företaget blir mer produktivt och lönsamt för kunderna. Biltillverkaren måste alltså hitta några andra billigare bildelar.
Ja, vilka troligen är sämre (de är ju billigare). Så folket få bilar till det pris de vill ha, men inte till den kvalitet de önskade sig. När de märker att bilen är kass kommer de rösta ner priset ännu mer och så är spiralen igång.
hcj skrev:När företaget inte längre kan minska sina kostnader för bildelar och samtidigt överleva, det är då som priset är som bäst för kunden.
Det behövs inga konkurrenslagar eftersom det framröstade priset pressar priserna maximalt även då tillgången är liten och efterfrågan är stor.
Nej, priset är inte som bäst för kunden, för varan är inte längre densamma som det röstades på. Troligen är den väldigt modifierad för att klara prisläget, precis som jag skrev ovan.
hcj skrev:Att pressa priserna maximalt då tillgången är liten och efterfrågan är stor skulle aldrig ägaren göra när det är han som ensam bestämer priset.
Om han ensam bestämmer priset så har han monopol på varan (inga konkurrenter finns, för om de fanns skulle de vara med och bestämma priset genom konkurrens) och det är där våra konkurrenslagar träder i kraft.
En liten fråga, hcj, vad hindrar personen som säljer varan från att rösta på att priset blir, säg, 1 000 000 000 000 000 000 och på så sätt pressa upp medelvärdet väldigt mycket?
hcj skrev:Hej Rising!
Du menar att marknaden tillfredställer kundernas behov. Varför finns då skatter, konkurrenslagar och demokratiska val, kan marknaden fungera utan det?
Dessa finns för att stävja maktstrukturer (typ; onda spiraler; att "den som har skall vara givet"). Jag personligen anser inte att marknaden fungerar utan dessa funktioner. (men nyliberalerna gör det)
Observera dock att jag bara svarat på en del av det du frågat om. Skatter har vi ju också för att betala polisväsendet; detta vill inte ens nyliberalerna nedmontera.
Ditt system råder dock inte bot på maktstrukturerna. Eller: Tja, du har en fungerande idé, och det är att ditt system inte tillåter några mängdrabatter. Det gör att den som har råd att beställa mycket inte kan göra detta till ett lägre pris och på så vis få fler kunder och tjäna mer pengar så att han i sin tur kan fortsätta med ännu större beställningar; osv.
Men det här med den demokratiska röstningen är bara ett jobbigt administrativt system för att uppnå detta. Som dessutom inte riktigt fungerar; eftersom (som Zartax påpekat) man alltid kan ange kosmiska summor för att dra upp priset till den nivå man vill ha. I teorin kan faktiskt alla i hela befolkningen rösta fram priset "gratis" utom en enda människa, och han kan ändå få vilket pris han än vill bara genom att rösta tillräckligt högt.
Och tänk på vilka enorma kostnader som den här administrativa apparaten kommer sluka. Bara för att rösta fram priserna på samtliga varor i en genomsnittlig ICA-butik så skulle man behöva ägna en hel eftermiddag. Och tänk på konst. Det skulle vara lagom kul om folk som ville köpa hötorgskonst kunde bestämma priset på en Carl Larsson, tycker du inte? "Hur mycket ska en tavla kosta? om igen och rösta!"
Så... om du kan stävja fenomenet med mängdrabatten på ett annat sätt än genom den här omständiga och ickefungerande omröstningen; då har du något, baby.
Jag skrev:
"I detta fall tvingas alla biltillverkare att minska sina kostnader för bildelarna för att klara sig och det är så företaget blir mer produktivt och lönsamt för kunderna. Biltillverkaren måste alltså hitta några andra billigare bildelar".
Här menade jag att biltillverkaren skulle hitta andra bildelar som var billigare och bättre tillverkade. Bildelarna skulle fortfarande vara likadana, annorlunda bildelar måste få ett annat pris.
Zartax frågade:
"En liten fråga, hcj, vad hindrar personen som säljer varan från att rösta på att priset blir, säg, 1 000 000 000 000 000 000 och på så sätt pressa upp medelvärdet väldigt mycket?".
Svar:
Röstar du att priset ska vara värt 1000 kr t.ex. då måste du betala 1000 kr för det. Ångrar du dig och vill rösta att priset bara ska vara värt 100 kr då får du tillbaka 900 kr. Om genomsnittsvärderingen sedan blir 500 kr t.ex. då måste du betala 500 kr ytterligare för att få produkten.
Man behöver heller inte styra priset för att köpa produkten.
Rising skrev:
"Och tänk på vilka enorma kostnader som den här administrativa apparaten kommer sluka. Bara för att rösta fram priserna på samtliga varor i en genomsnittlig ICA-butik så skulle man behöva ägna en hel eftermiddag".
Ja det fungerar inte att låta genomsnittsvärderingen få bestämma priset på varje enskild vara. Det effektivaste är att endast låta företagens vinster värderas av genomsnittsvärderingen. Om kunderna enbart pressar ner företagets vinster då tvingas företagen att förbättra alla produkter, så att kunderna ska vilja höja värderingen på företagets vinst igen.
Alla personer kanske inte hinner rösta men då kan de ge pengar till ett parti eller en förvaltare som kan styra genomsnittsvärderingen åt flera personer.
Alla priser behöver kanske heller inte behöver styras av genomsnittsvärderingen, men åtminstonde de viktigaste.
"I detta fall tvingas alla biltillverkare att minska sina kostnader för bildelarna för att klara sig och det är så företaget blir mer produktivt och lönsamt för kunderna. Biltillverkaren måste alltså hitta några andra billigare bildelar".
Här menade jag att biltillverkaren skulle hitta andra bildelar som var billigare och bättre tillverkade. Bildelarna skulle fortfarande vara likadana, annorlunda bildelar måste få ett annat pris.
Zartax frågade:
"En liten fråga, hcj, vad hindrar personen som säljer varan från att rösta på att priset blir, säg, 1 000 000 000 000 000 000 och på så sätt pressa upp medelvärdet väldigt mycket?".
Svar:
Röstar du att priset ska vara värt 1000 kr t.ex. då måste du betala 1000 kr för det. Ångrar du dig och vill rösta att priset bara ska vara värt 100 kr då får du tillbaka 900 kr. Om genomsnittsvärderingen sedan blir 500 kr t.ex. då måste du betala 500 kr ytterligare för att få produkten.
Man behöver heller inte styra priset för att köpa produkten.
Rising skrev:
"Och tänk på vilka enorma kostnader som den här administrativa apparaten kommer sluka. Bara för att rösta fram priserna på samtliga varor i en genomsnittlig ICA-butik så skulle man behöva ägna en hel eftermiddag".
Ja det fungerar inte att låta genomsnittsvärderingen få bestämma priset på varje enskild vara. Det effektivaste är att endast låta företagens vinster värderas av genomsnittsvärderingen. Om kunderna enbart pressar ner företagets vinster då tvingas företagen att förbättra alla produkter, så att kunderna ska vilja höja värderingen på företagets vinst igen.
Alla personer kanske inte hinner rösta men då kan de ge pengar till ett parti eller en förvaltare som kan styra genomsnittsvärderingen åt flera personer.
Alla priser behöver kanske heller inte behöver styras av genomsnittsvärderingen, men åtminstonde de viktigaste.
hcj skrev:Jag skrev:
"I detta fall tvingas alla biltillverkare att minska sina kostnader för bildelarna för att klara sig och det är så företaget blir mer produktivt och lönsamt för kunderna. Biltillverkaren måste alltså hitta några andra billigare bildelar".
Här menade jag att biltillverkaren skulle hitta andra bildelar som var billigare och bättre tillverkade. Bildelarna skulle fortfarande vara likadana, annorlunda bildelar måste få ett annat pris.
Det är svårt att få delar till samma kvalitet till ett lägre pris. Om de fanns skulle de givetvis ha valt den leverantören från början.
Jag tror att hela ditt system kommer att balancera ut sig så att allt blir precis som idag. T.ex. så kan ju biltillverkaren sänka folks löner för att ha råd att bygga de billigare bilarna, vilket gör att folk får mindre pengar att köpa bilar för, och i slutändan så måste de ändå betala lika stor del av sin lön för att få köpa en bil. Det är egentligen inte hur mycket pengar en bil/valfri vara kostar som är relevant, utan hur stor del av din lön som går åt.
Ett grundläggande problem med systemet (ett annat än de som redan nämnts, alltså) kom jag på för ett tag sedan:
Det finns ju vissa faktorer som aldrig kan bli lika för alla. Såsom "läge". En attraktiv plats att sälja varor på är ett som ligger centralt och lättåtkomligt, såsom "mitt i city". Inte nog med att strömmen av presumtiva kunder i affärens omnejd är stor; i storstäderna har man också nära till många andra företag, vilket betyder goda möjligheter för nätverkande, samt goda kommunikationsmöjligheter (såsom snabba bredband) vilket kan vara enormt viktigt.
Idag har glesbygderna ett enda vapen mot denna centralisering och denna onda spiral (="den som har ett bra läge tjänar mer pengar och kan således skaffa sig ett allt bättre och bättre läge"); och det vapnet är lägre priser. Deras lokalhyra har ett lägre pris än inne i stan, och de själva kan sätta ett lägre pris på sina tjänster. Om priser däremot likriktas från ovan så försvinner alla möjligheter för glesbygden att resa sig upp mot innerstan.
Det finns ju vissa faktorer som aldrig kan bli lika för alla. Såsom "läge". En attraktiv plats att sälja varor på är ett som ligger centralt och lättåtkomligt, såsom "mitt i city". Inte nog med att strömmen av presumtiva kunder i affärens omnejd är stor; i storstäderna har man också nära till många andra företag, vilket betyder goda möjligheter för nätverkande, samt goda kommunikationsmöjligheter (såsom snabba bredband) vilket kan vara enormt viktigt.
Idag har glesbygderna ett enda vapen mot denna centralisering och denna onda spiral (="den som har ett bra läge tjänar mer pengar och kan således skaffa sig ett allt bättre och bättre läge"); och det vapnet är lägre priser. Deras lokalhyra har ett lägre pris än inne i stan, och de själva kan sätta ett lägre pris på sina tjänster. Om priser däremot likriktas från ovan så försvinner alla möjligheter för glesbygden att resa sig upp mot innerstan.
Hej och tack för era svar!
Ni har rätt att prissättningen blir väldigt koncentrerad när kunderna endast sätter priset på några få produkter i ett företag. Oftast är det 100-tals saker kunderna gillar med företaget och som dem inte kan hinna sätta priset på.
Det mest effektiva är då att låta genomsnittsvärderingen värdera endast företagens vinster eller förmögenhet.
För att kunderna ska vilja höja värderingen på företagets vinst igen så krävs det att företaget förbättrar allt och inte bara en produkt åt dem.
Ex: Genomsnittsvärdering på ett företags vinst = 100000 kr värderat av 10 pers (ägarna t.ex.).
Folkets genomsnittsvärdering på företagets vinst = X kr värderat av 40 pers.
Folket tycker att företagets vinst är för högt värderat och vill minska genomsnittsvärderingen på företagets vinst och använder 0 kr i insats.
Vad blir nya värderingen på företagets vinst?
Genomsnittsvärderingen = totala värderingen delat med totala antalet personer =
100000 + 0 = 100000 kr
10 + 490 = 500 personer
100000 / 500 personer = 200 kr / person = genomsnittvärderingen.
Företagets gamla vinst på 100000 kr blir nu en vinst på bara 200 kr och det med insatsen 0 kr från folket.
Vad tycker ni?
Ni har rätt att prissättningen blir väldigt koncentrerad när kunderna endast sätter priset på några få produkter i ett företag. Oftast är det 100-tals saker kunderna gillar med företaget och som dem inte kan hinna sätta priset på.
Det mest effektiva är då att låta genomsnittsvärderingen värdera endast företagens vinster eller förmögenhet.
För att kunderna ska vilja höja värderingen på företagets vinst igen så krävs det att företaget förbättrar allt och inte bara en produkt åt dem.
Ex: Genomsnittsvärdering på ett företags vinst = 100000 kr värderat av 10 pers (ägarna t.ex.).
Folkets genomsnittsvärdering på företagets vinst = X kr värderat av 40 pers.
Folket tycker att företagets vinst är för högt värderat och vill minska genomsnittsvärderingen på företagets vinst och använder 0 kr i insats.
Vad blir nya värderingen på företagets vinst?
Genomsnittsvärderingen = totala värderingen delat med totala antalet personer =
100000 + 0 = 100000 kr
10 + 490 = 500 personer
100000 / 500 personer = 200 kr / person = genomsnittvärderingen.
Företagets gamla vinst på 100000 kr blir nu en vinst på bara 200 kr och det med insatsen 0 kr från folket.
Vad tycker ni?
hcj skrev:Hej och tack för era svar!
Ni har rätt att prissättningen blir väldigt koncentrerad när kunderna endast sätter priset på några få produkter i ett företag. Oftast är det 100-tals saker kunderna gillar med företaget och som dem inte kan hinna sätta priset på.
Det mest effektiva är då att låta genomsnittsvärderingen värdera endast företagens vinster eller förmögenhet.
För att kunderna ska vilja höja värderingen på företagets vinst igen så krävs det att företaget förbättrar allt och inte bara en produkt åt dem.
Ex: Genomsnittsvärdering på ett företags vinst = 100000 kr värderat av 10 pers (ägarna t.ex.).
Folkets genomsnittsvärdering på företagets vinst = X kr värderat av 40 pers.
Folket tycker att företagets vinst är för högt värderat och vill minska genomsnittsvärderingen på företagets vinst och använder 0 kr i insats.
Vad blir nya värderingen på företagets vinst?
Genomsnittsvärderingen = totala värderingen delat med totala antalet personer =
100000 + 0 = 100000 kr
10 + 490 = 500 personer
100000 / 500 personer = 200 kr / person = genomsnittvärderingen.
Företagets gamla vinst på 100000 kr blir nu en vinst på bara 200 kr och det med insatsen 0 kr från folket.
Vad tycker ni?
Gah! Skrev ett långt inlägg och så försvann det bara! Men, men..., shit happens. Ska försöka komma ihåg så mycket som möjlig av vad jag skrev.
Nu förstår jag ingenting! Vinsten för ett företag är skillnaden mellan dess utgifter och inkomster. Det blir en viss summa pengar och är inget företaget själv bestämmer. Om man nu röstar fram vinsten till 200 spänn, vad händer med de pengar som blir över om företaget får en större egentlig vinst? Eller, tvärt om, om företaget får en mindre vinst eller t.o.m. går med förlust, ska staten gå in och ersätta dem så att de får den framröstade vinsten? Om ett företag inte själv kan påverka sin vinst, på vilket sätt blir de motiverade att förbättra sina produkter och priser? De vet ju att hur de än gör så kommer de få 200 kr över när alla deras utgifter är betalade.
Sen, vet du hur många företag det finns i svergie? Säkert 100 000! Om alla ska rösta på alla så kommer de allra flesta inte ha en aning om vad de röstar på. Att sätta sig in i alla företag, deras produkter och priser är bara för mycket. De flesta företag är dessutom rätt små.
Du sa också i ett tidigare inlägg att man skulle betala så mycket som man röstade att en produkt skulle kosta, eller nu då hur mycket vinst ett företag skulle få. Om man inte vill köpa produkten just nu, måste man ändå betala? Inser du hur mycket pengar man måste lägga ut för att få rösta på alla produkter/företag? Ska inte fattiga få rösta?
Det system vi har idag är nog ganska likt det du föreslår, även om du inte inser det. Men de har inte många av de nackdelar som själva röstningen innebär. Som det ser ut idag så:
* Man röstar bara på de företag/produkter/tjänster man är intresserad av, genom att köpa dem.
* Alla som röstar är relativt insatta eftersom de är kunder hos företaget.
* Endast de som berörs får rösta, dvs kunderna. Detta är bra för att hindra att folk röstar för att sabba för andra. Nu drabbas de själva också.
* Företagen blir motiverade att förbättra sina produkter/tjänster/priser eftersom deras vinst är direkt relaterad till hur många röster/kunder de får.
Troligen blev det här inlägget lite slarvigt, men jag har lite bråttom nu och är lite irriterad över att jag var tvungen att skriva om allt. Men vad god och ha överseende med det, tack.
Svar: Min förklaring var lite fel. Det jag menade var att priset på vinsten blir 200 kr. Vinsten är fortfarande 100000 kr som i exemplet.
Eftersom genomsnittsvärderingen (inte ägaren) styr priset så är vinsten alltid till salu för kunderna och vinsten blir därför tilldelad många.
Risken finns dock att vinsten stiger eller sjunker, det blir förlust eller vinst.
Du skrev: "Sen, vet du hur många företag det finns i svergie? Säkert 100 000! Om alla ska rösta på alla så kommer de allra flesta inte ha en aning om vad de röstar på. Att sätta sig in i alla företag, deras produkter och priser är bara för mycket. De flesta företag är dessutom rätt små".
Svar: I detta system blir sannolikt företagen mycket färre men mycket större, de samarbetar istället för att konkurrera. Systemet behöver inte tvingas fram då företag i detta system enkelt kan konkurrera ut företag i det nuvarande systemet som kräver konkurrens för att fungera.
Du skrev: "Du sa också i ett tidigare inlägg att man skulle betala så mycket som man röstad produkt skulle kosta, eller nu då hur mycket vinst ett företag skulle få. Om man inte vill köpa produkten just nu, måste man ändå betala?".
Svar: Nej man behöver inte köpa produkten för att ha betalat fram genomsnittsvärderingen på priset.
Du skrev: "Det system vi har idag är nog ganska likt det du föreslår, även om du inte inser det. Men de har inte många av de nackdelar som själva röstningen innebär".
Svar: I mitt system är inte marknaden och follkomröstningar frånskilda utan sammanslagna och bildar genomsnittsvärderingen.
Eftersom genomsnittsvärderingen (inte ägaren) styr priset så är vinsten alltid till salu för kunderna och vinsten blir därför tilldelad många.
Risken finns dock att vinsten stiger eller sjunker, det blir förlust eller vinst.
Du skrev: "Sen, vet du hur många företag det finns i svergie? Säkert 100 000! Om alla ska rösta på alla så kommer de allra flesta inte ha en aning om vad de röstar på. Att sätta sig in i alla företag, deras produkter och priser är bara för mycket. De flesta företag är dessutom rätt små".
Svar: I detta system blir sannolikt företagen mycket färre men mycket större, de samarbetar istället för att konkurrera. Systemet behöver inte tvingas fram då företag i detta system enkelt kan konkurrera ut företag i det nuvarande systemet som kräver konkurrens för att fungera.
Du skrev: "Du sa också i ett tidigare inlägg att man skulle betala så mycket som man röstad produkt skulle kosta, eller nu då hur mycket vinst ett företag skulle få. Om man inte vill köpa produkten just nu, måste man ändå betala?".
Svar: Nej man behöver inte köpa produkten för att ha betalat fram genomsnittsvärderingen på priset.
Du skrev: "Det system vi har idag är nog ganska likt det du föreslår, även om du inte inser det. Men de har inte många av de nackdelar som själva röstningen innebär".
Svar: I mitt system är inte marknaden och follkomröstningar frånskilda utan sammanslagna och bildar genomsnittsvärderingen.
hcj skrev:Svar: Min förklaring var lite fel. Det jag menade var att priset på vinsten blir 200 kr. Vinsten är fortfarande 100000 kr som i exemplet.
Eftersom genomsnittsvärderingen (inte ägaren) styr priset så är vinsten alltid till salu för kunderna och vinsten blir därför tilldelad många.
Risken finns dock att vinsten stiger eller sjunker, det blir förlust eller vinst.
Vinsten är till salu? Ska du köpa pengar för pengar? Vad snackar du om? Ägaren bestämmer inte priset på vinsten nu för det finns inget pris på vinsten. Man kan inte köpa en vinst eftersom vinsten är skillnaden mellan ett företags inkomster och utgifter och består av pengar.
hcj skrev:Svar: I detta system blir sannolikt företagen mycket färre men mycket större, de samarbetar istället för att konkurrera. Systemet behöver inte tvingas fram då företag i detta system enkelt kan konkurrera ut företag i det nuvarande systemet som kräver konkurrens för att fungera.
Varför skulle det bli enklare att konkurrera ut företag i ditt system än i dagens system? Vill vi verkligen ha några få stora företag istället för många små?
Samarbete eller ej så är konkurrens bra. Det gynnar utvecklingen.
hcj skrev:Svar: Nej man behöver inte köpa produkten för att ha betalat fram genomsnittsvärderingen på priset.
Jag frågade inte om man behövde köpa produkten, jag frågade om man behövde betala när man röstade trots att man inte köpte produkten. Dvs, får man vara med och rösta på produkter man inte köper och om man får det, måste man ändå betala?
hcj skrev:Svar: I mitt system är inte marknaden och follkomröstningar frånskilda utan sammanslagna och bildar genomsnittsvärderingen.
Ja, men de är ändå ganska lika. Problemet med ditt system är att det inte finns nån motpol mot konsumenternas vilja att få allt gratis. Det finns inget som säger stopp innan det brakar utför och alla företag får problem att klara sig.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster