Ghulam, 11 år tvingas bli barnbrud..

[Plecto]

a.info

Det glädjer att se sådana som dig visa det rätta ansiktet av islam
Forsätt min vän!

[Algotezza]

Frihet att själv bestämma framtiden

En ung flicka kom fram till den heliga profeten, förvirrad och ängslig, och utropade:

"Åh, budbärare från Allah! ... Vad skall jag ta mig till av min fader..."

"Men vad har din fader gjort dig", frågade profeten?

"Han har en brorson", svarade hon, "och han har givit mig som hustru till honom utan att fråga mig om saken".

"Nu när han har gjort det", sade profeten, "skall du inte opponera dig mot det. Samtyck, och bli din kusins hustru".

"Åh, budbärare från Allah! Jag tycker inte om min kusin. Hur kan jag bli hustru till en man jag inte tycker om".

"Om du inte tycker om honom, så är saken avslutad. Du bestämmer helt. Gå och välj en man som du vill gifta dig med".

Flickan gav med sig till slut, "Egentligen tycker jag om min kusin väldigt mycket, och tycker inte om någon annan person, men eftersom min fader gjorde detta utan att fråga om mitt samtycke har jag avsiktligt kommit för att ställa frågan om denna sak. Jag vill höra ditt svar för att informera alla kvinnor och berätta för dem att deras fäder inte har rätt att själva besluta, och ge bort sina döttrar till äktenskap till vem de vill."

Islamiska lärda som Shahid al-Thani ( 1505-1559) och shejk Mohammad Hassan al-Najafi (1778-1850) har berättat om denna "hadith", berättelse, genom icke shi'itiska källor. I för-islamiska tider ansåg araber (fäderna) ha full bestämmanderätt över sina döttrar, sina systrar, och i särskilda fall till och med över sina mödrar. I valet av äkta makar för dem trodde de inte att dessa kvinnor skulle fatta sina egna beslut och kunna välja själv i frågan. Det var med ensam auktoritet och funktionen för fadern eller brodern, eller om det inte fanns någon fader eller broder, för deras farbror, att ge dem till äktenskap till vem de ville.

Detta praktiserades i sådan utsträckning att fäderna ansåg sig ha denna rätt även för en flicka, fortfarande ofödd och när hon blivit född och vuxit upp hade mannen som hon var gift med rätten att ta med sig flickan till sig själv.


Att gifta sig med en kvinna innan hon är född

En dag, under den sista pilgrimsresan som profeten företog, när han satt på hästryggen med en piska i handen kom en man över till honom, och sade att han hade ett klagomål att framföra. Profeten frågade vad klagomålet var.

För många år sedan, sade han, under jahiliyyah (okunnighetens tid, benämning på den för-islamiska perioden) hade jag och Tariq ibn Marqa' deltagit i en strid. Under sammandrabbningen var Tariq i stort behov av ett spjut och han ropade: Finns det någon person som kan avvara sitt spjut, och få belöning för det? Jag steg fram och frågade vilken belöning han ville ge. Han sade, "Jag ger mitt ord på att den första dotter jag får, skall uppfostras för dig. Jag accepterade hans bud och gav honom mitt spjut. Saken var därmed avgjord, och många år har sedan förflutit. Till slut kom jag ihåg löftet, och upptäckte att en dotter till Tariq blivit född, och att hon var giftasvuxen, och att han hade henne i sitt hem. Jag gick till honom, påminde honom om händelsen, och krävde betalning av skulden. Men Tariq återtog sitt löfte, bröt sitt hedersord, och ville börja fråga om hemgift. Nu har jag kommit till Dig för att få veta vem som har rätten på sin sida, jag eller han".

"Vad är flickans ålder? "frågade profeten. "Hon är vuxen, och gråa hår har visat sig i hennes hår."

"Enligt det du frågar mig, så har varken du eller Tariq rätt.

Gå och sköt om dina egna affärer, och låt den stackars flickan, sköta sig själv."

Mannen var överraskad att höra detta. En stund var han uppslukad av undran över vad för slags dom det var. Kunde inte fadern bestämma över sin dotter? Om han skulle betala hemgiften till flickans fader, och om han frivilligt var villig att överlämna flickan till honom, var det också fel?

Profeten såg mannens förvåning och förstod hans tankar och sade: "Du skall vara säker på, att vägen som jag utpekat gör att varken du eller din vän Tariq blir syndare."

Den heliga profeten gav Zahra, sin dotter, full frihet i valet av make

Den heliga profeten gav själv bort flera döttrar i giftermål. Han nekade dem aldrig deras rätt att själva välja sina män. Vid det tillfället då Ali ibn abi Talib (fvmh) presenterade sig för den heliga profeten för att fråga efter Zahras (fvmh) hand sade den heliga profeten: "Åtskilliga personer har kommit till mig för att fråga efter Zahras (fvmh) hand men med ett missnöjt ansiktsuttryck har hon nekat dem. Nu ska jag informera henne om din förfrågan. "Den heliga profeten gick till sin dotter, och lade fram saken för henne. Zahra vände inte bort ansiktet i misstycka denna gång, och genom att vara tyst och oberörd uttryckte hon sitt tillstånd. Den heliga profeten gick ifrån Zahra deklamerande "takbir" (Allahu akbar, Allah är stor) .

I båda fallen ger till slut flickorna upp. Det kommer väl Ghulam också att göra. Och därmed bryter man inte mot hadithen i fråga som i mina ögon har just det budskapet, tjata på  flickan tills hon tröttnar på att säga nej och samtycker. Det räcker tydligen med att flickan kan säga ja eller tyst samtycka, hon behöver inte ha uppnått någon särskild ålder, om jag uppfattat hadithen rätt.

Giftermål mot döttrarnas vilja var vanligt  i Sverige när föräldrarna behövde gifta ihop ett ungt par för att skapa större egendomar. Satte  sig dottern ändå emot beslutet kunde hon tvingas gå i kloster.

Sätten är många för föräldrar att genomföra sin vilja. Jag får i regel genom den genom att inte ens försöka... Sublimt eller hur? Icke-görandets makt...

MVH

Algotezza

[Zokrates]

Jag reagerar på en annan fossil kvarleva, nämligen hemgiften, hur kan det ens finnas kvar i modern tid? Det är ju så förlegat och vansinnigt att man bara tar sig för pannan! Särskilt omöjligt blir det att förstå hemgiftssystemet i länder där det råder brist på det ena eller andra könet, typ som i nått litet arabiskt land med 87% män gentemot 13% kvinnor, eller varför inte ta Kina som exempel, där de på grund av barnbegränsningsmetoder idag har ett enormt överskott på pojkar och med enkel matematik snabbt inser att alla inte kan gifta sig. Men när kvinnans familj skall stå för hemgiften i länder med underskott på kvinnor, då går det för långt. Jag menar, råder det brist på en vara, då ökar ju priset på den varan, säljaren blir rik och köparen fattig, varför skall då kvinnans familj ens behöva betala för att gifta bort sin dotter? Det övergår mitt lilla förstånd totalt. Att gifta sig borde vara gratis, det kostar ju ändå att ha bröllopsfest, en bättre sed är att låta gästerna ge pengar till brudparet, det är ju ändå de som skall stadga sig.

[Algotezza]

Jag reagerar på en annan fossil kvarleva, nämligen hemgiften, hur kan det ens finnas kvar i modern tid? Det är ju så förlegat och vansinnigt att man bara tar sig för pannan! Särskilt omöjligt blir det att förstå hemgiftssystemet i länder där det råder brist på det ena eller andra könet, typ som i nått litet arabiskt land med 87% män gentemot 13% kvinnor, eller varför inte ta Kina som exempel, där de på grund av barnbegränsningsmetoder idag har ett enormt överskott på pojkar och med enkel matematik snabbt inser att alla inte kan gifta sig. Men när kvinnans familj skall stå för hemgiften i länder med underskott på kvinnor, då går det för långt. Jag menar, råder det brist på en vara, då ökar ju priset på den varan, säljaren blir rik och köparen fattig, varför skall då kvinnans familj ens behöva betala för att gifta bort sin dotter? Det övergår mitt lilla förstånd totalt. Att gifta sig borde vara gratis, det kostar ju ändå att ha bröllopsfest, en bättre sed är att låta gästerna ge pengar till brudparet, det är ju ändå de som skall stadga sig.

Ja, listan kan göra lång på för mig obegripliga traditioner, som att inte äta hundar. Kött som kött!  :roll:

Eller att dansa med barnen mitt på sommaren runt en phallossymbol!  :lol:

MVH

Algotezza

[Zokrates]

Ja, listan kan göra lång på för mig obegripliga traditioner, som att inte äta hundar. Kött som kött!  :roll:

Eller att dansa med barnen mitt på sommaren runt en phallossymbol!  :lol:

MVH

Algotezza

Ja, konstigt att fallossymbolen fått finnas kvar, men den nakna oskulden som precis fått sin första mens försvann, annars var det ju kring henne de dansade en gång i tiden, undrar vem som bytte ut henne mot en midsommarstång, ja se dessa traditionsmakare. Smågrodorna lever dock kvar, som ett tecken på årstidsskiftet, egendomigt det med, att moderna människor imiterar djur än idag, precis som de gjorde på stenåldern!

[a.info]

I båda fallen ger till slut flickorna upp. Det kommer väl Ghulam också att göra. Och därmed bryter man inte mot hadithen i fråga som i mina ögon har just det budskapet, tjata på  flickan tills hon tröttnar på att säga nej och samtycker. Det räcker tydligen med att flickan kan säga ja eller tyst samtycka, hon behöver inte ha uppnått någon särskild ålder, om jag uppfattat hadithen rätt.

Enligt islam är det med kvinnans ja till äktenskap som äktenskapet börjar gälla. Om endast mannen säger ja och kvinnan vägrar inom sig utan att uttrycka det då gäller inte äktenskapet. Om kvinnan säger ett ja men inom sig har avsikten nej då gäller inte äktenskapet. Det är endast med kvinnas ja och avsikt som avgör om äktenskapet gäller eller inte. Om mannen säger ja 1000ggr och kvinnan inte har sagt ett ja med fullständig vilja då gäller inte äktenskapet.

[a.info]

Jag reagerar på en annan fossil kvarleva, nämligen hemgiften, hur kan det ens finnas kvar i modern tid? Det är ju så förlegat och vansinnigt att man bara tar sig för pannan! Särskilt omöjligt blir det att förstå hemgiftssystemet i länder där det råder brist på det ena eller andra könet, typ som i nått litet arabiskt land med 87% män gentemot 13% kvinnor, eller varför inte ta Kina som exempel, där de på grund av barnbegränsningsmetoder idag har ett enormt överskott på pojkar och med enkel matematik snabbt inser att alla inte kan gifta sig. Men när kvinnans familj skall stå för hemgiften i länder med underskott på kvinnor, då går det för långt. Jag menar, råder det brist på en vara, då ökar ju priset på den varan, säljaren blir rik och köparen fattig, varför skall då kvinnans familj ens behöva betala för att gifta bort sin dotter? Det övergår mitt lilla förstånd totalt. Att gifta sig borde vara gratis, det kostar ju ändå att ha bröllopsfest, en bättre sed är att låta gästerna ge pengar till brudparet, det är ju ändå de som skall stadga sig.

Hemgift och underhåll

En av de äldsta traditionerna i relationerna inom den mänskliga familjen är att mannen har erkänt kvinnans rätt till en hemgift (Mahr) vid tidpunkten för äktenskapet. Han brukar betala med någonting värdefullt till kvinnan eller hennes far. Dessutom är han ansvarig under hela äktenskapet för underhållet och underhållskostnader (Nafaqeh) av sin fru och barn.

Vad är ursprunget till denna tradition? Varför och hur blev den till? Vilken utformning har hemgiften? Varför ska mannen betala för underhållet av hustrun? Om det är överenskommet att både mannen och hustrun ska foga sig efter sina naturliga och mänskliga rättigheter och att absolut riktiga och mänskliga relationer ska existera mellan dem och att mannen ska leva med kvinnan fullständigt i sin kapacitet av en mänsklig varelse, finns det då något berättigande för hemgift och underhåll? Eller är hemgift och underhåll en nedärvd kvarleva från de tider då kvinnan brukade vara mannens egendom? Borde hemgift och underhåll avskaffas i enlighet med kraven om rättvisa och jämlika mänskliga rättigheter? Ska kvinnan uppbära sina egna finansiella behov och dessutom dela jämlikt de uppkomna kostnaderna för barnen?

Vi börjar vår diskussionen om hemgiften. Vi skall se hur hemgiften kom till, och vad dess syfte var, och hur sociologerna har tolkat dess tillkomst.


En kort historia om hemgiften

Sociologerna anser att i forna tider levde människor i ett vilt tillstånd. De levde i stammar och av okända anledningar brukade äktenskap mellan nära släktingar anses som tabu. Stammens unga män som ville gifta sig var tvungna att göra sitt val bland kvinnor från andra stammar och av den anledningen måste de annalkas de andra stammarna för att göra sitt val. på den tiden var man inte medveten om den roll mannen spelade i ett barns födelse. Man visste inte att mannens sexuella umgänge med en kvinna var orsaken till ett barns tillblivelse. Man ansåg att barnen var hustrus barn och inte mannens egna. Trots det faktum att han kunde se likheten av sina egna drag i barnen så kunde han inte förstå orsaken till den likheten. Följaktligen så brukade män anse att barnen, likaväl som de själva, var kvinnans barn. Härstamningen var uppbyggd med hänvisning till mödrarna och inte med hänvisning till fäderna. Män ansågs vara ofruktsamma och improduktiva och efter giftermålet så levde de hos kvinnans stam som parasiter och kvinnan behövde honom bara som sällskap och för hans fysiska styrka. Enligt sociologerna är denna period känd som den materiarkaliska perioden.

Det dröjde inte länge innan mannen blev medveten om sin roll i barnens tillblivelse och identifierade sig själv som den riktiga personen till vilken hans barn skulle tillskrivas. Från och med den tiden, så förde han kvinnan under sin kontroll och tog ställningen som familjens överhuvud, den patriarkaliska perioden började.

Också på den tiden ansågs inte äktenskap mellan nära släktingar tillåtna och mannen var tvungen att välja ut sin hustru från någon annan stam och föra henne till sin egen stam. Eftersom det alltid var ett konflikttillstånd och fientligheter bland stammarna skedde urvalet av en hustru genom bortförande. En ung man rövade bort den flicka han valt från en annan stam.

Det hände också att det rådde fred i stället för fientlighet och de olika stammarna kunde leva fridfullt tillsammans. Vid den tidpunkten blev traditionen med bortrövande onödigt och för att få den flickan han valt brukade mannen förpliktiga sig själv att tjäna flickans fader och istället för de tjänster som den blivande svärson utförde gav flickans fader sin dotter till mannen som han sedan förde till sin stam.

Slutligen förbättrades den ekonomiska situationen och mannen kom fram till den slutsatsen att i stället för att arbeta i årtal för sin bruds fader var det att föredra att ge honom en värdefull gåva vid tidpunkten för äktenskapet och på så sätt erhålla hans dotter. Denna tradition blev grunden till dagens hemgift.

Således levde mannen i den första perioden som en parasit och en tjänare till kvinnan. I den perioden brukade kvinnan härska över mannen. I den efterföljande perioden rövade mannen bort kvinnan från hennes stam. I den tredje perioden brukade mannen gå till kvinnans far och arbeta åt honom under åtskilliga år. I den fjärde perioden betalade mannen en summa pengar som en gåva till kvinnans fader och härifrån började traditionen med hemgift.

Sociologerna anser att från det att människan släppte det materiarkaliska systemet och införde det patriarkaliska har mannen gjort kvinnan till sin slav eller åtminstone sin tjänare eller arbetare och sett på henne som ett ekonomiskt redskap som också emellanåt kan tillfredsställa hans sexuella behov. Han gav henne inte någon social eller ekonomisk självständighet. Produktionen av hennes arbete var menat för andra nämligen fadern eller maken. Kvinnan hade ingen rätt att själv välja make eller att på eget initiativ, eller för sin egen förtjänst, inleda några affärer för ekonomiska eller finansiella förbättringar.

Pengarna som mannen betalade henne som en hemgift och pengarna han förbrukat för hennes uppehälle var en ersättning för den ekonomiska vinst som han erhåller under den tid som han var gift med henne.


Hemgiften i det islamiska rättighetssystemet

Det finns också en femte period, om vilken sociologerna och teoretikerna är tysta. Det är den perioden i vilken mannen, vid tidpunkten för giftermålet, skänker en gåva till kvinnan själv. Ingendera av föräldrarna har någon del i eller rättighet till den gåvan. Inte förrän kvinnan mottager gåvan från mannen uppnår hon sin sociala och ekonomiska självständighet. Först och främst väljer hon sin make av egen fri vilja och inte i samtycke med sin faders eller broders vilja. För det andra, så länge som hon är i sin faders hus, och likaså, så länge som hon är med sin make, så har ingen rätt att utnyttja henne till sin egen fördel. Vinsten av hennes arbete och slit är hennes egen, och när det gäller hennes rättigheter, så behöver hon inte beskyddas av mannen.

När det gäller "utnyttjande" har mannen bara rätt till sexuellt umgänge med kvinnan under den tid som hon är hans hustru och så länge som äktenskapet varar. Har mannen sexuella relationer med henne är han ansvarig för att anordna livets bekvämligheter för henne så långt som hans resurser tillåter.

Denna period är just den perioden som islam erkänner på vilken den har lagt grunden till den äktenskapliga konstruktionen. Det finns ett antal verser i koranen som föreskriver att kvinnans hemgift tillhör henne och inte någon annan, och att under den tid som äktenskapet varar ska mannen också vara ansvarig för att bära kostnaderna för sin hustrus underhåll. Dessutom har kvinnan rätt till den förtjänst som hon får, som ersättning för sitt arbete. Det är hennes egen inkomst och ingen annan varken fadern eller maken har någon rätt till den.

Det är nu som frågan om hemgift och underhåll blir något av ett pussel. på den tiden då hemgiften brukade tillhöra flickans fader och flickan brukade gå som slav till sin makes hus och maken brukade utnyttja henne var skälet till hemgiften att betrakta flickan som ett förvärv från fadern. Detta rättfärdigades med att varje herre skulle uppbära kostnaderna för sin slav. Men varför fortsatte man att kräva hemgift när man övergick till att inte överlämna någonting till flickans fader och maken miste rätten att utnyttja sin hustru och kvinnan blev ekonomiskt självständig? Varför fortsatte man att kräva hemgift när kvinnan hade uppnått den grad av självständighet att hon inte var i behov av beskydd, tillåtelse och övervakning av sin make?


En blick på historien

Om vi vill förstå tanken bakom hemgiften och underhållet i den femte perioden är det nödvändigt att avleda vår uppmärksamhet ett tag till de fyra perioderna som fanns tidigare. Faktum är att vad som än sagts om detta ämne har vi att göra med en rad antaganden och gissningar. Dessa är varken historiska realiteter eller vetenskapliga fakta erhållna från experiment. Några idéer ihopsamlade här och några filosofiska antaganden om människan och universum där och dessa antaganden och gissningar blir till. Vi ska nog inte ha för bråttom i att tro på allt som sagts om den materiarkaliska perioden ej heller alla de saker som sagts om fädernas försäljning av sina döttrar och kvinnans utnyttjande av sina män.

I deras antaganden och gissningar är det två saker som är speciellt anmärkningsvärda. Först och främst så har man bemödat sig om att tolka människans tidigare historia som ovanligt grym, rå och tom på alla mänskliga känslor. För det andra har man totalt ignorerat naturen och dess underbara förmåga till planering för att nå sitt mål.

Denna tolkning och dessa teorier om människan och naturen accepteras av en västerlänning men för en österlänning, förutsatt att denne inte är under västerländsk förtrollning, så har den inget värde. på grund av vissa speciella omständigheter har en västerlänning inte en god förståelse för mänskliga känslor, hon kan inte naturligt tro att gnistan av mänskliga känslor och känslomässig värme spelar en grundläggande roll i den mänskliga historien. En västerlännings karaktäristiska sätt att tänka är att när hon stiger upp från den ekonomiska sidan av sin säng och när hon ser på historien från den ekonomiska vinkeln ser hon bara sitt uppehälle. I hennes ögon är historien en maskin som inte rör sig ur fläcken om du inte ger den näring. När hon ser mänskliga angelägenheter i relation till kön, mänsklighet och människosläktets historia, med alla dess litterära, artistiska, moraliska och religiösa aspekter och manifestationer av ära och intellektuella storslagenhet är det ingenting utom ett spel av förädlade sexuella utformningar. Västerlänningen kan också se på historien genom människans vilja till dominans och överlägsenhet. på så sätt består människans historia helt och hållet av blodsutgjutelse och grymhet.

På medeltiden utsattes den västerländska människorna för tortyr i religionens namn, upplevde fasansfulla förföljelser och bevittnade fall där människor brändes levande. Det är därför som de är rädda för Guds namn, för religion och allt som är förknippat med den. Så trots det faktum att de ser rikliga tecken på och klart bekräftade indikationer på övernaturliga fenomen och att universum inte är lämnat åt sitt öde är det sällan som västerlänningar riskerar att erkänna den verkliga slutliga orsaken.

Vi kräver inte att de skall erkänna profeter som har framträtt genom historien, förkunnat rättvisa och bekämpat orättvisor att tro på profeternas existens. Vi önskar bara att de inte bara går förbi och ignorerar naturens medvetna roll.

Det råder inget tvivel om att det har begåtts otaliga grymheter under historiens gång i relationerna mellan män och kvinnor. koranen har skildrat de hemskaste utav dem, men det kan ändå inte sägas att hela historien har varit grymhet och barbari.


Hemgiftens verkliga filosofi

Vi tror att hemgiften har uppstått som ett resultat av en mycket vis plan, som används vid uppbyggnaden av skapelsen för att hålla balans i mäns och kvinnors relationer och hålla dem förenade.

Hemgiften är grundad på det faktum att mäns och kvinnors sätt att älska är olika. Sufierna tror att denna lag har genomsyrat hela existensen. De säger att kärlekens lag, bandet av tillgivenhet, dragningskraft och attraktionen dominerar alla varelser och alla saker som existerar, med den säregenheten att alla varelser och alla saker som existerar är olika på så sätt att varje varelse måste fullgöra en särskild roll. Således är en ivrig längtan hos en och en lugn likgiltighet hos den andra helt i enlighet med skapelsens plan.

Den berömde persiske poeten, Fakhr al-Din Araqi skrev.

Vem vet vad kärlekens extatiska harpa är
Vars plektrum sätter den sjunde himlen i spinn?
Det finns en hemlighet bakom slöjan, om du vet den
Så förstår du bakom vilken allegori verkligheten kan grundas.
Det är kärleken som varje ögonblick färgar allting annat,
På ett ställe, prakt, på ett annat, underkastelse och nöd.
Vem som än kommer då älskaren brinner av glöd
Vem som än är klädd då den älskande tålmodigt väntar.

Mäns och kvinnors känslor för varandra är inte av samma natur. Skapelsens lag har föreskrivet skönhet, värdighet och ett inslag av likgiltighet från kvinnans sida, och nöd, bönfall, kärlek och serenader från mannens sida. Den fysiska svagheten hos kvinnan har således blivit harmoniserad med den fysiska styrkan hos mannen, och det är just detta som föranlett mannen att alltid ta initiativet i anhållandet om en kvinnas hand till äktenskap. Vi har förut sett att det alltid var mannen som gick ut och sökte kvinnan, även under de materiarkaliska och patriarkaliska perioden.

Forskarna säger att mannen är mer sensuell än kvinnan. Enligt den islamiska tradition är mannen inte mer sensuell än kvinnan, utan snarare raka motsatsen. Kvinnan är emellertid skapad med mer självkontroll mot sin passion, med mer viljestyrka. Resultatet av båda är detsamma: mannen är svagare än kvinnan i att ha kontroll över sina instinkter. Denna egenhet har alltid gett kvinnan möjligheter att inte jaga mannen, och att inte så lätt överlämna sig själv till honom. Tvärtom hon har alltid tvingat mannen att uppvakta henne och vidtaga åtgärder för att vinna hennes hjärta. Ett av de första stegen är att bereda henne glädje och som ett tecken på aktning för hennes godtagande så gav han henne gåvor.

Vad beror det på att individer av det manliga könet konkurrerade tvistade och slogs sinsemellan för en kvinnas hand och vad beror det på att individer av det kvinnliga könet aldrig visade några tecken på begär eller otålighet att bemäktiga sig det manliga könet? Det är av just den anledningen, att rollerna som är tilldelade det manliga och det kvinnliga könet inte är likadana. Det har alltid varit den manliga rollen, inte den kvinnliga, att vara den som frågar, och det kvinnliga könet har aldrig, med någon brinnande önskan, rastlöst jagat det manliga könet. Hon har alltid visat sig själv vara oberörd och likgiltig.

Hemgiften är förbunden med kvinnans ärbarhet och kyskhet. Kvinnan har en medfödd medvetenhet om att det är nödvändigt för hennes ära och respekt att hon inte fritt ska ge upp sig själv till mannens auktoritet.

Dessa är orsakerna som har gjort det möjligt för henne trots alla hennes fysiska svagheter att dra männen till sin tröskel och tvinga dem att tävla med varandra. Genom att hålla sig själv utom räckhåll för mannen skapar hon romans. Det har funnits så många män som har sprungit efter sina älskade och när hon anförtror mannen sin kropp i äktenskapet accepterar hon en present och en gåva från mannen som ett tecken på hans uppriktighet.

Bland några vilda stammar brukade flickor, som var eftersökta av flera rastlösa friare och älskare, övertala dem att duellera med varandra. Den som besegrade eller dödade sin rival fick flickan.

För de personer som anser kraft vara begränsat bara till fysisk styrka, och anser historien om mäns och kvinnors relationer enbart vara en historia av mäns grymhet och utnyttjande, så är det ofattbart att kvinnan, en svag, späd varelse har kraften att hetsa medlemmar av det starka och kraftfulla könet mot varandra. Om någon bara har lite insikt i skapelsens skickliga plan och den underbara dolda kraften som uppfanns i kvinnan förstår man att detta inte är så underligt.

Kvinnan har en hel del inflytande över mannen. Kvinnans inflytande över mannen har varit större än mannens inflytande över kvinnan. I de flesta av hans bedrifter hans tapperhet, hjältemod, genialitet och individuella karakteristik står mannen i tacksamhetsskuld till kvinnan och hennes spröda självkontroll, i tacksamhetsskuld till kvinnans ärbarhet och kyskhet, i tacksamhetsskuld till hennes tilldragandehet. Kvinnan har alltid byggt upp mannen och mannen samhället. När ärbarheten, kyskheten och självkontrollen hos kvinnan försvinner och kvinnan strävar efter att spela mannens roll kommer mannen först och främst ta bort kvinnans hemgift, och sedan kommer mannen att glömma sin manlighet, och samhället kommer att förstöras.

Samma kvinnliga styrka, genom vilken hon kunde behålla sin värdighet genom historien, genom vilken hon kunde attrahera honom att söka efter henne vid hennes tröskel, genom vilken hon kunde förmå män att slåss med varandra om hennes hand, genom vilken hon kunde pressa männen till den grad att de dödar varandra, genom vilken hon kunde vakta sin anständighet och kyskhet och kunde hålla sin kropp täckt från mannens blickar, genom vilken hon kunde visa sig själv såsom någonting mystiskt, genom vilken hon kunde vara en källa till inspiration för mannen, och ett upphov för mannens kärlekskänslor, genom vilken hon kunde vara drivkraften för hans skicklighet, och ge inspiration till hans mod och sinnrikhet, och genom vilken hon kunde skapa sådana känslor i honom så det får honom att lovsjunga henne i sånger om kärlek och tillbedjan, och förminska sig själv till ödmjukhet, underdånighet och obetydlighet inför henne, just denna kraft förmår mannen att skänka henne det som kallas hemgift.

Hemgiften är en av artiklarna i traditionernas allmänna stadga, vars grund är fastställt i själva skapelsen och har ställts till förfogande av naturen.


Hemgiften i koranen

Koranen uppfann inte hemgiften i den form som vi har talat om här ovan, i diskussionen kring det femte stadiet. Orsaken är att hemgiften i denna form uppfanns av naturens skapelse. Det enda arbetet koranen gjorde var att återupprätta hemgiften till dess naturliga form.

Den heliga koranen, säger med ojämförlig förfining och känslighet: "Och ge kvinnorna deras hemgift såsom en spontan gåva", (4:4) dvs, kvinnornas hemgifter som tillhör dem själva och inte till deras fäder eller bröder.

Koranen har refererat till tre grundläggande punkter i denna vers: För det första nämns hemgiften med begreppet "saduqa" och inte med det vanliga begreppet "mahr". "Saduqah" härstammar från grundformen " sadaq", och hemgift är således "sidaq" eller "saduqah", för det är ett tecken på mannens trohet och uppriktighet i sin tillgivenhet. En del kommentatorer, som författaren till "al-Kashshaf"(14) har klargjort denna punkt. Begreppets utformning visar på vissa språkliga nyanser som tyder på att det är ett tecken på uppriktighet av själslig tro. För det andra pronomet "hunna" (tredje person feminin plural) som förekommer i denna koranvers tyder på att att hemgiften tillhör kvinnan själv och inte hennes fader eller moder. Hemgiften är inte någon lön för dem som har uppfostrat henne, tagit hand om och gett henne mat.

För det tredje, ordet "nihlatan" (villigt, spontant, och inte motsträvigt) gör det fullkomligt klart att hemgiften inte har något annat syfte än att vara ett erbjudande, en present eller en gåva.


Två sorters känslor hos djur

Detta är inte något unikt för människor. Bland alla djur är hannen född som den mer behövande. Känslomässigt står han i större beroendeställning. Detta är anledningen till att hannen tar till många åtgärder för att attrahera honan och få henne att acceptera vid tidpunkten för parning. Det är också en bidragande orsak till att balansera relationerna mellan de båda könen så att hannen inte missbrukar sin styrka så att han behåller en attityd av ödmjukhet och undergivenhet.


Presenter och gåvor i olagliga relationer

Presenter är inte begränsade till äktenskapet och den lagliga relationen mellan man och hustru. När en man och en kvinna vill njuta av varandra i strid med den gudomliga lagen, och vill ha fri kärlek, även då är det mannen som ger presenter till kvinnan. Om de händelsevis äter eller dricker ute vet mannen att det är hans uppgift att betala notan. Kvinnan anser det vara en sorts förolämpning att behöva betala för en man. En ung man måste ha pengar och ekonomiska resurser för att "roa sig", och för en ung flicka är det ett sätt att få presenter. Dessa vanor leder till olagliga relationer och grundorsaken till detta är olikheterna i känslornas natur som män och kvinnor har gentemot varandra.


Europeiska kärleksaffärer är mer naturliga än deras äktenskap

I västerlandet har man i jämlikhetens och de mänskliga rättigheternas namn ändrat familjens rättigheter från deras naturliga form. Man har försökt, trots naturlagen, att sätta man och kvinna i samma situation. De skall spela samma roller och utföra samma plikter i familjen. När "fri kärlek" uppstår och konventionerna inte ändrar mannens och kvinnans naturliga sätt att vara så utför mannen ändå samma funktioner som är naturliga för honom, dvs förfrågan, givande någonting av värde och att spendera pengar. Mannen ger gåvor till kvinnan och står för hennes kostnader trots det faktum att det i europeiska äktenskap inte finns någonting som en hemgift, och, när det gäller underhåll, så är det tunga ansvaret lämnat på kvinnans lott. Det betyder att de s.k. fria kärleksaffärerna i Europa står i större överensstämmelse med naturen än europeiska äktenskap.

Hemgiften visar att man och kvinna är skapade med olika anlag och att skapelsens lag har tilldelat dem olika egenskaper enligt deras naturliga och medfödda rättigheter.

[Zokrates]

Sociologerna anser att i forna tider levde människor i ett vilt tillstånd.
De levde i stammar...

Undrar en sak, är inte det en motsättning i detta påståendet, för hur kan ett vilt tillstånd vara just vilt, om människorna samtidigt levde i stammar?
Stammen representerar ju en form av ordning och ordningen är ju det vildas motsatts, eller?

De levde i stammar och av okända anledningar brukade äktenskap mellan nära släktingar anses som tabu.

Vad jag lärt mig är följande, vi tänder undermedvetet även på dofter och de doftar som exempelvis en mamma utsöndrar kommer av hennes söner att uppfattas som motbjudande, avtändande. Därav fanns det folkslag som hade enkla regler, du kunde ha sex med vem du ville, men aldrig, din moder. Detta bör alltså vara genetiskt betingat.

Att däremot ha sex med syskon eller nära släktingar bör ha ansetts som tillåtet, för fattiga och slavar kanske detta var det enda alternativet om hemgiften var en omöjlighet att lösa.

Man skulle ju kunna tro att folk upptäckte att detta ledde till inavel, men se så enkelt är det inte. Det finns ett stort problem än idag bland vissa folkslag som på grund av kusingiften har drabbats hårt av dess bieffekter i form av mindre begåvade och eller handikappade avkommor.

Alltså, det kan inte ha setts som tabu tidigare, eventuella förbud bör ha uppstått allteftersom människor kopplat samman inavel med defekter.

[Avantgardet]

Lévi-Strauss visar på att alla samhällen har regler för dels hur t.ex. en sån sak som namn tilldelas och dels man ingått i partnerskap, det tycks helt enkelt vara så att människan har en inherent struktur som hon förstår världen genom. Människans "vilda" tillstånd - om man skall tala om ett sådant - ses alltså här som alltid redan innefattande en typ av socialitet, en variant av flockdjur. Det ger ju också Kropotkin rätt i tolkningen av evolutionsläran - solidaritet är ömsesidigt främjande i överlevnadssyfte. Apor lever ju också i ett slags flockar.

"Vilt tillstånd" är alltså inget annat än en synonym för "barbari", alltså en värderande term som skall stå som motsats till det självförhärligande "civiliserad" och "västerlänning", på samma sätt som "utvecklingsländer" och annat. Modernismen som spökar.

[Algotezza]

I båda fallen ger till slut flickorna upp. Det kommer väl Ghulam också att göra. Och därmed bryter man inte mot hadithen i fråga som i mina ögon har just det budskapet, tjata på  flickan tills hon tröttnar på att säga nej och samtycker. Det räcker tydligen med att flickan kan säga ja eller tyst samtycka, hon behöver inte ha uppnått någon särskild ålder, om jag uppfattat hadithen rätt.

Enligt islam är det med kvinnans ja till äktenskap som äktenskapet börjar gälla. Om endast mannen säger ja och kvinnan vägrar inom sig utan att uttrycka det då gäller inte äktenskapet. Om kvinnan säger ett ja men inom sig har avsikten nej då gäller inte äktenskapet. Det är endast med kvinnas ja och avsikt som avgör om äktenskapet gäller eller inte. Om mannen säger ja 1000ggr och kvinnan inte har sagt ett ja med fullständig vilja då gäller inte äktenskapet.

Nu var min poäng att kvinnorna i haditherna till sist ger upp för omgivningens envisa  frågor. Varför - det finns inget tydlgit svar på i själva berättelserna. Det kan vi bara spekulera kring.

En annan sak är att det tydligen är kvinnans roll i islam att bara svara "ja" eller "nej" utifrån mannens frågor, krav och villkor. Finns det någon möjlighet för kvinnan  i islam att ta egna initiativ, att tillåta henne att säga "jag vill" och inte bara ge henne "rätten" att säga "jag vill inte", t.ex. när det gäller äktenskap?

undrar Algotezza

[a.info]

Finns det någon möjlighet för kvinnan  i islam att ta egna initiativ, att tillåta henne att säga "jag vill" och inte bara ge henne "rätten" att säga "jag vill inte", t.ex. när det gäller äktenskap?

undrara Algotezza

Om det inte skulle finnas möjligheten för kvinnan att säga "jag vill" då skulle det aldrig kunna ske något äktenskap. Det är när kvinnan säger jag vill som äktenskapet börjar gälla.

Först tar man fullmakt från kvinnan genom att fråga: Kan jag få fullmakt av dig för att kunna gifta dig med Peter. Kvinnan kan då svara antingen ja eller nej.

Sedan tar man fullmakt från mannen genom att fråga: Kan jag få fullmakt av dig för att kunna gifta dig med Sara osv.

[Algotezza]

Finns det någon möjlighet för kvinnan  i islam att ta egna initiativ, att tillåta henne att säga "jag vill" och inte bara ge henne "rätten" att säga "jag vill inte", t.ex. när det gäller äktenskap?

undrara Algotezza

Om det inte skulle finnas möjligheten för kvinnan att säga "jag vill" då skulle det aldrig kunna ske något äktenskap. Det är när kvinnan säger jag vill som äktenskapet börjar gälla.

Först tar man fullmakt från kvinnan genom att fråga: Kan jag få fullmakt av dig för att kunna gifta dig med Peter. Kvinnan kan då svara antingen ja eller nej.

Sedan tar man fullmakt från mannen genom att fråga: Kan jag få fullmakt av dig för att kunna gifta dig med Sara osv.

Nu var ju min poäng vem som tar initiativet till äktenskapet. Kan kvinnan inom islam  själv göra det? Eller måste kvinnan vänta på att någon tar initiativ åt henne så att hon sedan kan säga "ja" ("jag vill") eller "nej" ("jag vill inte").

MVH

Algotezza

[a.info]

Nu var ju min poäng vem som tar initiativet till äktenskapet. Kan kvinnan inom islam  själv göra det?

Ja visst. Det finns igen lag som bestämmer vem som ska ta initiativet till äktenskapet.

"Om du inte tycker om honom, så är saken avslutad. Du bestämmer helt. Gå och välj en man som du vill gifta dig med"

[Algotezza]

Nu var ju min poäng vem som tar initiativet till äktenskapet. Kan kvinnan inom islam  själv göra det?

Ja visst. Det finns igen lag som bestämmer vem som ska ta initiativet till äktenskapet.

Men vilken praxis finns? Hur ofta händer det att en muslimsk kvinna tar intiativet till äktenskap eller en intim sexuell relation eller förbindelse? Det är säkert inte förbjudet enligt sharia, men hur ofta sker det?

undrar Algotezza

[Tractatus]

Men vilken praxis finns? Hur ofta händer det att en muslimsk kvinna tar intiativet till äktenskap eller en intim sexuell relation eller förbindelse? Det är säkert inte förbjudet enligt sharia, men hur ofta sker det?

Vill inte blanda in mig i diskussionen. Men bortse inte från psykologiska aspekter. Kulturella normer bygger oftast på dessa, mer eller mindre rationellt.

Du kan lika väl fråga dig om varför killen bjuder på bio, öppnar dörren, eller drar ut stolen. Når du roten till svaret, finner du säkert samma svar till ditt påstående/fråga.