"Hälften av barnen stressas i skolan"

[Thimmy Bågfeldt]

Jag tror inte att stenhård disciplin ökar inlärandet. Det är för slappt, ja, men för det behöver inte pendeln svinga över till miliärisk disciplin. Den som lär sig frivilligt lär sig bäst. Det viktiga är att öka motivationen och få dem att inse njutningen och glädjen med att lära sig.
När jag gick i låg- och mellan-stadiet var jag duktig i skolan utan att någon tvingade mig, jag gjorde det frivilligt. Mestadels av högstadiet gjorde jag uppror, söp och var på väg in på den krimenella banan. Detta trots hård disciplin. Jag struntade i vad auktoriteter sa, det hade inte fungerat med aga heller.
Ett betyg på uppförande blir mer som ett betyg på rövslickeri. Det är orättvist eftersom betygen bör visa elevens intelligens eller kunskaper.

Jag kom och tänka på att forum som detta är perfekt utbildning. Jag väljer själv vilket område jag vill fördjupa mig i och vilken takt jag ska göra det i. Jag får fakta, åsikter och kritik på i princip allt. Om jag undrar något är det bara att fråga. Jag kan vara anonym så jag behöver inte vara rädd för att skriva dumma frågor. Svaret kommer inte från en lärare som kan ha fel utan från andra frivilliga intresserade som kan kritisera varandra.

[PopJimmy]

Jag kan vara anonym så jag behöver inte vara rädd för att skriva dumma frågor.

Jag tycker det är synd att vi människor ska vara så rädda för att ställa "dumma" frågor i vardagen. Faktum är att det är ju när vi ställer "dumma" frågor som vi utvecklas. "Dumma" betyder i mina öron bara grundläggande. Och det är ju viktigt att vi bygger grunden rätt.

Alla männiksor har "dumma" frågor, men det är bara få som vågar erkänna det. Naturligtvis är det bra att vi i alla fall har internet sålänge vi är rädd för att ställa "dumma" frågor i vardagen

[Nikolaj]

Elevrådet är en elitklubb, och styrs av barn som har det helt perfekt och är omedvetna om alla de sorts problem som andra barn är utsatta för. Dessutom förlitar sig skolledningen FÖR MYCKET på elevråden. Rektorn som har ett möte med elevrådet tror sig veta precis vad som pågår ute i korridorerna på rasterna och i omklädningsrummen eller liknande. Han tror oftast fel eftersom elevrådet i de flesta fallen består av barn som har det bra och saknar förmågan att uppfatta de utsattas problem, om de inte konkret kommuniceras till dem. Och det händer sällan.

Det kan inte stämma mindre än så. På skolan där jag är lärare är elevråddets representanter en blandning av både tuffa och mindre tuffa, av duktiga och mindre duktiga, dvs starka och mindre starka, rent ämnesmässigt. Alla är de representanter för sin klass som dessutom byts ut varje termin. Gruppen handleds av en lärare som dock går elevernas ärenden och inte tvärtom. Gruppen kommer med åsikter, idèer och förslag som klasserna lyfter fram. Detta leder sedan till lärarrummet där elevernas åsikter och förslag tas till vara. Kort och gott: det fungerar alldeles utmärkt!

Vad gäller disciplin så är det ett samhällsproblem och en uppfostringssak. Skolans bekymmer med uppkäftiga elever bottnar i föräldrarnas problem att lära sina barn att veta hut. En allmän slapphet råder i ungdomskulturen med några få värre exempel i varje klass. Då föräldrarna kommer på möten så förstår man sambandet.

Lärare ska naturligtvis utbildas i att vara mer bestämda och tydliga regler ska gälla och följas. Rektors roll går icke att underskatta vad gäller detta. Eleverna följer oftast de nivåer som gäller, med några få undantag och dessa ska naturligtvis få hjälp på annat håll. Slappnar lärarna av så flyttar eleverna fram sina positioner...som i ett spel.

Nu är det en mindre ort jag arbetar i och jag antar att det är "värre" i större orter...men allt går att strukturera upp. Föräldrarnas roll glöms dock ofta bort i debatten. Disciplin ska inte behöva läras ut i skolan - det ska redan vara inlärt i hemmet då man börja skolan. Liksom A,B,C och 1,2,3!