Inläggav David H » 29 jan 2016 23:49
Var på biblioteket för ett tag sen och lånade böcker till syskonbarnen. Plockade upp en av böckerna häromdagen som vi aldrig hann läsa ”Ludde får besök”, och läste för mig själv. Först knackade en gris på Luddes dörr och bad om sovplats, och grisen fick då lägga sig i en leksakslåda. Så kom en hund som fick sova i en korg, en mus som fick sova i en ask, en flodhäst som fick sova under trappen, ett lejon som fick sova i garderoben med mer. Men efter ett tag kom ett djur på att det var för ljust, ett annat djur blev mörkrädd, ett djur saknade sitt gosedjur, och flera längtade efter mamma och pappa. Det slutade med att alla djuren återvände till sina respektive hem, och Ludde var ganska nöjd med att få lugn och ro i sitt hem igen.
Om jag jämför med min syn på migration. Å ena sidan är jag överlag inte särskilt positivt inställd till migration (använder begreppet brett nu som kan inbegripa flykt, flytt, resor/turism etc), å andra sidan är jag skeptisk till att säga nej och stänga gränser. Ibland tror jag också att migration kan vara bästa valet, så jag menar inte att bara vara negativ. Att många människor migrerar ser jag inte som i sig positivt, men man måste anpassa sig efter den situation som uppstår.
Angående asylansökningar. Vissa har starkare skäl till asyl och vissa har svagare skäl till asyl. Men att de med svagare skäl till asyl flyr kan ha sina förklaringar också, som jag inte vill rycka på axlarna åt... till exempel ojämlikhet i världen, där vissa länder är rika, och andra länder är fattiga. Om människor i vissa länder får det mycket bättre, kan det t ex leda till att andra blir avundsjuka. Jag anser att det delvis kan vara ens eget ansvar att inte göra andra avundsjuka.
Jag umgicks med en rysk tjej, som pratade om att hon ville fly från Ryssland. Att Ryssland snart brakar samman, och hon måste samla alla sina vänner och fly landet innan det händer. Men logiken gick inte riktigt ihop. Det var ju så många hon kände i Ryssland, hundratals, och hon ville ta med sig alla i flykten. Jag försökte hjälpa henne att inse att det inte var så hopplöst, att hon måste våga tro på sig själv och sitt land, osv. Fly är inte alltid bästa lösning. Och om exempelvis Ryssland skulle braka samman, är jag inte så säker på att Europa skulle fortsätta stå stadigt.
Det finns många aspekter att ta hänsyn till. Jag vill inte döma personer som flytt till Sverige. Själv är jag också en migrant, och jag känner mig nog inte redo att flytta tillbaka till dit jag kommer ifrån i nuläget. Visserligen har jag bara flyttat 50 mil, inom samma land, men ändå. I sagan som jag nämnde var det ”invandrarna” själva som tog beslutet att vända hem igen, och jag tror också att det är bäst när det får ske på det sättet i verkligheten. Att de får återvända när de själva känner sig redo för det. Men ibland kan det nog vara bra med påtryckningar också (och jag vet inte om jag hade varit så självuppoffrande som Ludde om det verkligen kom folk och knackade på min dörr,,, antagligen inte...kanske borde jag? jag vet inte).
Ursäkta om jag uttrycker mig allt för rörigt. Som jag påpekade tidigare i den här tråden har jag respekt för den svenska invandringspolitiken. Upplever den inte som "flumliberal" och inte heller stenhårt restriktiv. Finns säkert mycket som kan göras annorlunda, men jag vill va försiktig med att dra slutsatser.