Vänsterpopulism

[Joakim Grundh]

Vänsterns problematik är den totala avsaknaden av självkritik. Den har nästan alltid varit ett försvar för gammelprivilegium mot de nyare ekonomiskt priviligierade. Den har stått på de landägandes sida i kampen mot de monetärt och finansiellt ägande kapitalisterna.

Det har väldigt sällan varit en fråga om en kamp för den lille, eller för arbetaren. Det är bara en fråga om en annan typ av förtryck. Och det är väl inte för inte som historien generellt förknippar vänstern med maffia och högern med lag och ståndspriviligierade tjänstemän/köpmän. (Kungar och högadeln har alltid varit tätt förbunden med samhällets "botten" och den grövsta kriminaliteten. Det är där polerna möts så att säga.

Jag tycker Anders formulerar det bra här. Han vill grilla på spett två typer. Dels unga som har en något bättre situation och därmed söker förverkliga sig själva. Och så socialt utsatta som beter sig som svin och bränner bilar (dirigerade av samma krafter som skickar hit massinvandring får vi anta).

Vad kommer hatet mot dessa två grupper ifrån? Är det kanske för att de blir lagom stora representanter för det "dåliga" i samhället. De riktiga skurkarna, den riktiga korruptionen kan man då lämna därhän.

Den svågerpolitik som (S) står för och som man kan få bekräftad vartän man än vänder sig nämns inte. De pampar som likt vår nye flyktingbaron Emanuelsson skor sig något oherört på politikens misslyckanden och invandringspolitik nämns inte heller. De som pungslår sjukvård eller andra kollektiva instititutioner och rånar oss på skattepengar nämns inte heller. Trots att det är ganska lätt att leta upp dem och till och med hänga ut dem med namn.

Vad det gäller Marx så är det tämligen lätt att se att i princip inga inom vänstern är marxister. Inga kommunister är marxister heller för den delen.
Är man marxist så är det man jobbar för att upplösa staten, med alla dess förmyndigande institutioner. Ämbetsmannarollerna skall vara så pass enkla i sin funktion att vilken normal människa som helst kan ta den positionen enligt Marx.

Men istället för att påpeka sådana relevanta och i sammanhanget absolut nödvändiga, för förståelsen och vidden av det "socialistiska" projektet, så inbegriper man sig i dividerandet om vägen mot målet.

Varje väg man tar mot ett mål beror på terrängen, och om den förändras förändras också vägen dit.

Nazister är allt som oftast bra mycket mer marxister än vad socialister är, som bara vill behålla den oerhört korpulenta statsmonstruösitet som garanterar dem privilegier.

Varför staten måste upplösas enligt marxism är för att den är definierad som klassernas förtryck. Dess roll är att sätta en grupp före en annan och mot varandra. Söndra och härska, bröd och skådespel.
Skulle du Sceptisk bemödat dig att läst så långt så skulle Marx inte vara så oangenäm för vad du oftast omtalar som värdefullt.

Allt det där tjafset om arbetstvång, skolning av unga osv är bara för att man följer den behavoristiska trenden och ser människan som en präglad varelse som måste präglas om. Tyvärr var de för Pavlonska och förstod inte den psykodynamiska naturen av människans prägling. Ej heller verkar de har förstått av vilka nödvändigheter vissa strukturer uppstått och varför olika delar av världen nått olika långt på vägen mot att upplösa dessa totalitära och förtryckande präglingar på individens psykologi.

[Joakim Grundh]

"Folkhemmet" är nazityskland light.

Enligt indisk modell så skall, som Per Albin Hansson formulerar det så fint, samhällskroppen liknas vid en människokropp. Den har ben, armar, kropp och huvud. Och till var del så kommer sin uppgift.

Det är det brahamistiska systemet som Buddha kom att revolutionera. Ett system där man antar att vissa är förutbestämda att leda, och alltså får veta sanning osv. Medan resten, likt benen och armarna, matas med en nyttig "myt" för att motivera dem att trivas på sin position.

Således är det oerhört förvanskande att omtala folkhemmet som något som skulle inneburit att klasserna upplöstes, eller att det kämpade mot klassamhället. Det var direkt motsatt detta. Klasserna var det viktigaste i folkhemmet brevid myten som skulle få vardera klass att trivas med sin lott, och i mångt och mycket stå omedvetna om klassystemet.

Det mesta av den rikedom och den allmänna förbättring i materiel standard som gemene man fick åtnjuta kommer av teknikutvecklingen med produktionsnyttan samt mindre resursutnyttjande per producerad enhet. Det kom inte så mycket av som socialistromantikerna försöker hävda, en fördelande politik. Tvärt om så ökade, under dessa år precis som tidigare, skillnaderna mellan de ägande och de trälande klasserna.

[Pilatus]

Vänsterns problematik är den totala avsaknaden av självkritik.

Du maler på och generaliserar som det passar! Vad är det du vill diskutera? Är det något problem med vänsterns politik som du vill reda ut? Eller vill du bara konstruera dina halmgubbar som du kan ösa skit över?

[Joakim Grundh]

Jag vill upplösa dikotomin mellan höger och vänster. Och visa att det snarast blivit så att de som kallas vänsterns motståndare nu har intagit det som förut var dess ståndpunkt. Precis som högerns förut företrädda "konservativa" ståndpunkt nu många gånger omhuldas av vänstern.

Om höger och vänster kan byta position så kanske det är dags att sluta diskutera utifrån dessa antagonistiska kategorier och istället börja syna den gemensamt korrupta kärnan hos båda?

Eller försöka frikoppla sig från den historiska politik som vardera "sida" inneburit.

[Pilatus]

Jag vill upplösa dikotomin mellan höger och vänster.

Om du ser på MP:s miljöpolitik så går den ut på att lägga skyhöga punktskatter på bränsle. Vem träffar det? De som är beroende av bilen och bor på landsorten och har beskedliga löner. De som har goda inkomster och kan skriva fakturan på firman är inte lika drabbade. Vänsterpartiet vill alltid höja skatten, oavsett vad det gäller. S har alltid en massa angelägna reformer att genomföra fram till valdagen, sedan kommer man bara ihåg att höja skatten.

Och visa att det snarast blivit så att de som kallas vänsterns motståndare nu har intagit det som förut var dess ståndpunkt.

Som till exempel?

Precis som högerns förut företrädda "konservativa" ståndpunkt nu många gånger omhuldas av vänstern.

Jo, det händer. Nya moderaterna har i några frågor klivit åt vänster, rejält.

[Joakim Grundh]

Jag tror inte vi kan reda ut vänsterns politik då den bygger på förlegade modeller. Och om vi talar konkret så är jag fullt medveten om den dynamik som existerar inom olika partier och att det snarast är frågan om vilka grupperingar som styr respektive parti. Men vi diskuterade här populismen inom vänstern och jag finner då många felaktigheter och missriktningar mot vad som vore vänsterns "problem".

När jag ibland kallar mig Marxist så är det på grund av metod. Dvs att sätta människors eventuella behov och krav mot en materiell kontra ideell eller subjektiv måttstock.

Jag tror Marx skulle vända sig i graven över hur man använder hans namn idag. Då när han i brist på andra alternativ, vad det verkar, vände sig till kommunismen, om vilket man kan läsa att kravet var att inga auktoritära ordningar skulle finnas inom partiet som anslöts till, så var det för att det fanns bildningsideal. Och det fanns ideal om att jaga bort den vidskepelse, samt ideella grund för socialism, som andra föreslog. Likt kritiken mot vissa franska socialister lät gälla, att det inte handlade om att uppnå lika löner. Utan om att människan skulle slutas kommodifieras, eller tvingas in i sin roll.

Idag så argumenteras det så oerhört felaktigt om Marx från båda håll. De som är socialister som vill stödja sig på honom har hemfallit åt en mystifierande och kunskapsfientlig "strukturalism" som menar att känslan av kränkthet, och en tilldelad kategori (identitespolitiken) skall diktera värdet av individen, och sätta något krav mot samhället att uppnå "likhet" inför andra individer.

Något mer främmande kan man ju knappast önska sig mot vad det som ursprungligen formulerades. Då gällde att man skulle slippa kategorierna, att man kunde (fritt parafraserat) "jordbrukare på morgonen, jägare på eftermiddagen, hantverkare eller disputerande i politik på kvällarna".

Idag mäts istället värdet på människans vara i samvaron enligt just en sådan reifierande, förtingligande, roll som det Marx och hans samtid motsatte sig.

Det bildningsideal som då uppfördes, att alla skulle lära sig vetenskap och förädla sig andligt, har förbytts till populismens krav på att de som har tillägnat sig sådan kunskap skall stå tillbaks i krav på en anspråkslöshet inför den "makt" som sådan kunskap intrinsikalt tänks innebära. Som om idéerna i sig själva vore platonska värdebegrepp som likt mannastenar enligt österns heliga män kunde samlas och anrika den som besatte dem.

Därför som jag menar att idag så är "högerextermismen" de som har mest att hämta hos Marx enligt den retorik som de för. Och vänsterpoulismen (det som avsågs diskuteras här) är det som är mest främmande de idéerna. Den "kulturmarxism" som högerfolk hävdar är så felriktad den bara kan vara då man så tydligt som i kommunistiska manifestet kunde läsa hur man vände sig mot kommodifierandet förlorade de "nationella värdena" till fördel för kapitalismens masskultur. Det är något oklart vad som avses med "andliga värden" men man får anta att det finns en öppenhet inför att de likt Hegel tidigare påtalat låg inom det som var folkligt och sedligt.

Där tidigare socialism varit internationalistiska är vänstern idag globalistiska. Där socialismen tidigare varit religionkritisk, i den mening att den var en av klassernas institution för att förslava, är den idag religionsursäktande i det att den snarare bygger sig på minoritetsreligiösa institutioner.

[Joakim Grundh]

Jag vill upplösa dikotomin mellan höger och vänster.

Om du ser på MP:s miljöpolitik så går den ut på att lägga skyhöga punktskatter på bränsle. Vem träffar det? De som är beroende av bilen och bor på landsorten och har beskedliga löner. De som har goda inkomster och kan skriva fakturan på firman är inte lika drabbade. Vänsterpartiet vill alltid höja skatten, oavsett vad det gäller. S har alltid en massa angelägna reformer att genomföra fram till valdagen, sedan kommer man bara ihåg att höja skatten.

Och visa att det snarast blivit så att de som kallas vänsterns motståndare nu har intagit det som förut var dess ståndpunkt.

Som till exempel?

Precis som högerns förut företrädda "konservativa" ståndpunkt nu många gånger omhuldas av vänstern.

Jo, det händer. Nya moderaterna har i några frågor klivit åt vänster, rejält.

MP var en bisarr tillställning som jag vart förvånad över att den tilläts pågå så länge som den gjorde med tanke på hur tydligt den uppvisade spår av att vara styrd av avvikande intressen.

Skatterna bör du veta att jag vart synnerligen kritisk till. Idag så anser jag att man skall återgå till den allians som fanns med anarkismen och fråga sig om det inte går att passera statsapparatens hela kontrollerande funktion och skippa "proletärernas revolution". Jag menar med alla psyops och dylika psykologiska ansträngningar mot massan så är det tämligen fruktlöst att tro att man skall kunna "påverka" folk att välja rätt väg.

Det som vänsterns motståndare har övertagit är tex att högern (M, Fp, C) står för den individuella rätten till bildning och dylikt som gör den allmän. Den nationella rätten till egenhet som man menade skulle motverka internationell kapitalism ser vi knappast hos vänstern, och inte så mycket hos traditionella högern, men väl hos det som kallas extremhögern. Över lag har S och i stor del V blivit populistiska mot en medelklass som är tongivande i staden, och därmed medieklimat. Det ses i det tongivande tal som förre ledaren för V förde i intervju där han sa att V skulle positionera sig för väljarbasen och inte driva ideologiska frågor. Det ses också i det partiprogram som S hade 2012 (tror jag) där man påtalade bristen på positiva ideal och hur politiken utåt byggde på antagonism och nejsägande mot de andra partierna.

Och som sagt de som flörtar med religion och hela den icke-vetenskapliga grunden får nog sägas vara S och V framför "högern". Där är man mer kritisk till pågående islamism och dylika företeelser och vill påtala skillnaderna mellan politik och moralism/religion. SD får ju sägas vara de som kommer ta över S men behålla deras värden. Därför som de kommer vara näst störst parti efter S nästa val.

Din sista fråga är redan besvarad i mycket. Vänstern med pågående feminism som styrs av åldrande "damer" har börjat inrikta sig på att inskränka det som förut togs som stridsfrågor. Att uttrycka sexualitet fritt och att få ta del i det offentliga rummet som "objekt". Det där är en knepig fråga och har med den filosofiska realisationen att subjekt tar roller som objekt för att befästa sig enligt sin bild.
Idag har man inverterat den och än en gång gjort kvinnan till offer och i princip omöjliggjort att hon får spela på sina roll som objekt, för att likt mannen, vara någon som kan ges subjektiva rättigheter.

Istället argumenteras igen att hon skall vara rent subjekt enligt den patriarkala modellen och inte bära behov, längtan, åtrå, osv utan istället stå som objekt enbart i sin roll som bärare av "kvinnlighet" och mest representeras av sin grupptillhörighet istället för som individ.

Det är svårt att tala om det, likt det är svårt att tala om de "rasifierade" och dylikt. Då man nu vinner pyrrhussegrar om vart annat när man genom att pådyvla dem identiteter sätter krav på dem som individer att ingå i diverse kategorier för att få det som förut antogs vara individuella, och genom det universella, rättigheter.