Rättvis och optimal- betygsystem/bildning

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

tänkderdivergent
Inlägg: 50
Blev medlem: 14 nov 2016 19:29

Rättvis och optimal- betygsystem/bildning

Inläggav tänkderdivergent » 15 nov 2016 15:20

Strävan mot optimerade bildningar – ändra betygsystemet
- Jean-Jacques Rousseau, politiska- och pedagogiskafilosofen pratade om att allmänviljan är viktig och att egenviljan ska strävas efter att ligga i nära korrelation och det är vad skolans betygssystem ska gå mot. I regel så borde grundskolan och gymnasiet utformas som 80 % (12) streckbetyg som belyser elevernas grundkunskaper och resterande 20 % (4) ska kunna utformas i betygs rangordning, specialiserade (utvalda områden) som ska ge eleverna en förutsättning att öka sina fördjupade kunskaper på ett viljemässigt, ändamålsenligt sätt för att ta sig an de utbildningar som intresseras. Didaktiken, undervisningen ska bebyggas på en hög grad av att förstå, begripa och avgöra kunskaper som sätts på kreativa lösningar. Människans tänkande, eleven kommer få en blandning av att förstå grundläggande kunskaper och hur den används för att lösa ett problem på flera olika sätt (skapande verksamhet), för att frambringa nya teorier. I övriga mån ska varje lärare kunna bedöma eleverna subjektivt i ett dokument mellan 50-100 ord som beskriver personens analytiska, reflekterande, avgörande, problemlösningsförmåga som är oberoende av vilket ämne eller kurs, i avsikt för framtida utveckling och referenser, det innebär att personen mäts om viktiga funktioner. Bedömningen ses som vad personen karakteriseras som ger en verklig funktion i det livet som personen utsätts och är på så sätt viktigare än självaste betyget. Det kan vara viktigt för framtida yrke/utbildning vilket kommer effektivisera företagen på ett optimalt sätt. De kommer ta fram ”rätta” profiler för rätta arbetsuppgifter för att nå ett visst resultat med hänsyn på tid, ekonomi och material.


För att klara en kurs/ämne


- Att klara en kurs/ämne innebär att man har deltagit aktivt i minst 75 % av lektionstiden (45 minuter) och varit på över 85 % av alla tillfällen samt utfört de praktiska/teoretiska examinationerna.. Inom varje kurs indelas de i olika områden som visas i skriftliga prov eller inlämningar. Eleverna ska kunna återge, begripa, avgöra och kontextualisera i samhälleliga och filosofiska och skapande områden. För begrepp och symboler gäller skriftliga prov med kontroller att de kan återge en kunskap i en viss situation. För inlämningar är det mer hur kunskaperna kan användas och där de begriper och avgör när det ska användas (kontroller av plagiat) för att lösa ett problem på flera olika sätt, kunna prioritera. Eleverna klarar kursen/ämnet om begrepp, symboler, användnings område, ämnesövergripande och funktionellt tänk för framtiden beskrivs.
För gymnasial nivå antas eleverna att söka till de program som de har valt att specialisera sig om (4 riktade ämnen) vilket varje program oftast är. För gymnasial examen krävs 2250 godkända poäng (2500). Under perioden ska programmet ses som en bred och samtidigt en individuell inriktning ex Naturvetenskapliga linjen – inriktning matematik. Där matematik ska ge betyg. Gymnasiearbetet ska även vara riktad mot matematik. 80-20. Det subjektiva brevet ska även tas med och är en utveckling från grundskolan. Det totala kursombudet är 600 poäng som ska betygsättas och ge spets-kompetens hos eleverna. 600p ger eleverna en vilja över vad de gärna specialiserar sig i framtiden.
1. Filosofi 1 och 2 (gradering i betyg)
2. Entreprenörskap 1
3. 5-7 kurser inom samma område (graderas och betygssätts)


Genom att skolan bebyggs på ett individuellt sätt, skapas en förutsättning för aktörer att forma sina medarbetare med dess potentialer där de märker av vilka som passar in eller inte. Det betygssystemet Sverige har idag ger systematiska, specifika, uppnåeliga och mätbara resultat mellan eleverna vilket i grund och botten bebyggs på pedagogiken hos lärarna. Det är en utformning på ett ensidigt, homogent sätt. Förändras planen att bebyggas på elevernas behov så sätter man dess i intellektuell grund att utveckla ett optimalt lärande.



Detta behöver ej läsas... mer fördjupat


(Det största problemet vi har i dag gällande skolans kontext är att kraven på att uppnå höga betyg ökas och motivationen hos eleverna sjunker. Vid sökande till högskola ska betyget bedömas med 20 %, 60 % det subjektiva referensramarna och 20 % högskoleprovet. Anledningen till att det subjektiva referensramarna är högre andel har att göra med att staten vill ha in de som passar in, viljemässigt laddade studenter och. Det är en intellektuell försåtelse inom utbildningen för att minimera kostnader på de som hoppar av och även interna kostnader (omprövningar etc). Vi vill grunda en bildad skola med studenter som kommer optimeras och läggas i fack med att de ”förstår” och ”ny utvecklar det akademiska området” rättare sagt kunskapsnivåerna inom områdena. Betygen är bara ett sätt för oss att se om personen är kapabel att klara av ”kunskapsmässigt” utbildningen. Det som däremot är viktigt är om personen har drivkraften och kreativiteten att utföra och utveckla nya kunskaper. Vi profilerar alla studenter och ser till att de lärs på deras villkor. Den svenska utbildningen kommer då att effektiviseras och mätas med hög standard där de examinseras med vad de är kabbala till, att bli stimulerade. Inom sökande till högskola är betygsandelen de obligatoriska kurserna ( entreprenörskap och filosofi) + de valbara. Eftersom man ej får sina betygs rangordningar validerade om inte de 80 % streckta betygen är avklarade, dvs en komplett gymnasie examen.



Att vi har A-F betyg i samtliga ämnen ger bara en fingervits på vad eleverna har för kunskaper inom området, men är de funktionella? Kommer eleven att behöva använda alla dessa kunskaper för framtida ändamål? När ska vi börja fundera på elevens egetvärde att forma sin egna utbildning?
Skolan ska i framtiden använda sig av streckbetyg där politikerna anger de funktionella kunskaperna som krävs i dagens samhället att huvudsakligen kunna kommunicera, tänka abstrakt, teknologisk, praktiska färdighets moment, ta hand om sig själv, integrera sig med andra, moral, empati,sympati. Utöver dessa kunskaper ska eleven även kunna följa sina potentialer, viljor och utvecklas som individer genom att välja vissa specialiserade områden för att istället att tappa motivationen eller ineffektiva utbildningar ge chansen att utvecklas på dess behov och vilja.

A-F betyg ger bara en förklaring på SMART-plan dvs. som uppnås med tid, engagemang och insats. Är man normal begåvad så kan man teoretisk uppnå det högsta betyget i samtliga områden men att ge subjektiva intellektuella brev ger en helhet om vad personen är bra på för att optimeras. Ett E betyg i matematik behöver inte alltid bedömas av arbetsgivaren med att personen har låg logisk-intelligens, då matematik oftast bebygger sig på tidigare kunnande formler som inte är medfödd. Har personen ett A betyg i samhällskunskap säger det mycket om att personen är analytiskt, problematisk och logisk tänkande i dess resonemang om idéer, vilket säger en betydligt mer funktionellare lösning på samhället och hög logisk intelligens. Men att ha A i matematik säger även att man har hög logisk intelligens men på ett mer konvergent tänkande, då en lösning ger ett rätt svar. Man blir begränsad i sitt egna tänkande. Målet är att förnya en studieplan mot ett mer divergent och individualistisk syn.

A-F betyg ger alltså bara en fingervits på vad personen kan men är inte nödvändigtvis viktigt, däremot är det människans utvecklande, skapande av kunskaper inom det området som personen har drivkraft, motivation och vilja för som ger en större kapacitet för hur mycket personen kommer att utvecklas. För framtiden ger detta bättre förutsättningar för att skapa bättre villkorer och utvecklas inom samhället. Individualistisk syn på utbildning ger bara inte en bättre självkännedom utan skapar en egenvilja där man får forma sig själv. Det bebyggs en allmän gynnande på vad samhället vill ha, optimerade, eftertraktade och intellektuella individer som karaktäriseras i olika fack för samhället gynnande, på så sätt utvecklas vi.

Betygen är bara en slutprodukt av vad eleverna har lärt sig. Men det viktigaste som jag nämnt är att det är funktionellt, att det gynnar samhället. Synen på kunskap är en viktig faktor som borde om debatteras. Myndigheterna och politikerna borde bedöma samhällets krav av sådan kunskap som är grundläggande och med takt till standarden. Skolan borde i halvår period bedöma vad som ska ändras i styrdokumentet för att uppfölja de kraven som samhället har som hänger ihop med betygssystemet. Tänk själv av din skolgång av hur mycket kunskap du använder idag och även forskare. Det är inte viktigt att ha mycket kunskap. Det är viktigt att veta rätt kunskap, visdom som är användbart i praktiken.
Nu när jag pratar om kunskap så har även inlärning en viktig funktion för att stimulera att eleverna pedagogiskt lärande process.

Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster