Män har slutat vara män

[Esther]

Ja, och den som söker finner.... jag hittade detta till dig Pilatus...

Den Lenin som fortfarande äras i våra dagars Sverige är förstås inte massmördaren Lenin utan den helige Lenin, de socialistiske ikonen. Det religiösa språkbruket kan låta egendomligt, men det är förvisso inte fråga om någon ytlig eller demagogisk jämförelse. Lenin är den fjärde gudabilden i den tradition som frambringat Jahve, Gud Fader och Allah.

Marxism som religion
Marxismen är den fjärde i raden av euroasiatiska religioner efter judendom, kristendom och islam. Lenin är lika odödlig som de andra tre gudomliga framträdelseformerna. Marxismen är lika mycket religion och lika litet vetenskap som de tre tidigare.

Lenin är en gud och marxismen en religion. Därför går det inte att diskutera Lenin på samma plan som Hitler och Stalin. Dessa är bara historiska personer. Av samma skäl kan inte marxismen diskuteras på samma plan som nazismen och stalinismen. Dessa är bara sammanfattande namn på i rum och tid avgränsade rörelser. Lenin däremot är en paradox.

Källa: https://popularhistoria.se/artiklar/hel ... assmordare

lite mer.... från samma källa:

Lenin som Kristus

Tjekan gjorde genast processen kort med Kaplan, medan den i huvudet och halsen sårade Lenin förvandlades till martyr. En av Lenins närmaste medarbetare, Zinoviev, utfärdade omedelbart efter attentatet en deklaration med innebörd att Lenin var helgon, apostel och profet för den nya läran, kommunismen.

Zinoviev kallade i deklarationen Lenins skrift från 1902, Vad bör göras?, för lärans evangelium. Det var i denna skrift som Lenin förklarade att revolutionen måste ledas av en liten elit av yrkesrevolutionärer, proletariatets förtrupp.

I den kommunistiska partipressen beskrevs Lenin som en gud. Journalisten Lev Sosnovskij jämförde Lenin med Kristus. Precis som Människosonen var Ilitj odödlig (Lenin benämndes som människa med sitt fadersnamn).

Precis som Kristus hade låtit sig korsfästas för att frälsa mänskligheten, hade Lenin utsatt sig för kontrarevolutionens och imperialismens attentat för att frälsa proletariatet. I en rad spontana bidrag som flöt in till tidningarna i Ryssland framställdes Lenin som ett helgon. Han skrevs snabbt in i en urgammal rysk ortodox kristen tradition.

Han framstod som en inkarnation av Boris och Gleb, de medeltida furstarna, yngre söner till den förste kristne storfursten av Kiev, Vladimir, vilka utan att göra motstånd hade låtit sig mördas av Svjatopolk och därefter helgonförklarats och fått rollen av martyrer för det ryska folket.


och som jag redan sagt... män som tror på en sådan kristus och förkastar Gud samt Jesus... är inga män. De får aldrig barn, deras kvinnor dödar deras avkommor redan i livmodern - fri abort, kvinnorna bestämmer över dem och därmed är deras avkommor inte något som kommer att överleva moders aktiviteter.

[Esther]

Ja, och den som söker finner.... jag hittade detta till dig Pilatus...

Den Lenin som fortfarande äras i våra dagars Sverige är förstås inte massmördaren Lenin utan den helige Lenin, de socialistiske ikonen. Det religiösa språkbruket kan låta egendomligt, men det är förvisso inte fråga om någon ytlig eller demagogisk jämförelse. Lenin är den fjärde gudabilden i den tradition som frambringat Jahve, Gud Fader och Allah.

Marxism som religion
Marxismen är den fjärde i raden av euroasiatiska religioner efter judendom, kristendom och islam. Lenin är lika odödlig som de andra tre gudomliga framträdelseformerna. Marxismen är lika mycket religion och lika litet vetenskap som de tre tidigare.

Lenin är en gud och marxismen en religion. Därför går det inte att diskutera Lenin på samma plan som Hitler och Stalin. Dessa är bara historiska personer. Av samma skäl kan inte marxismen diskuteras på samma plan som nazismen och stalinismen. Dessa är bara sammanfattande namn på i rum och tid avgränsade rörelser. Lenin däremot är en paradox.

Källa: https://popularhistoria.se/artiklar/hel ... assmordare

lite mer.... från samma källa:

Lenin som Kristus

Tjekan gjorde genast processen kort med Kaplan, medan den i huvudet och halsen sårade Lenin förvandlades till martyr. En av Lenins närmaste medarbetare, Zinoviev, utfärdade omedelbart efter attentatet en deklaration med innebörd att Lenin var helgon, apostel och profet för den nya läran, kommunismen.

Zinoviev kallade i deklarationen Lenins skrift från 1902, Vad bör göras?, för lärans evangelium. Det var i denna skrift som Lenin förklarade att revolutionen måste ledas av en liten elit av yrkesrevolutionärer, proletariatets förtrupp.

I den kommunistiska partipressen beskrevs Lenin som en gud. Journalisten Lev Sosnovskij jämförde Lenin med Kristus. Precis som Människosonen var Ilitj odödlig (Lenin benämndes som människa med sitt fadersnamn).

Precis som Kristus hade låtit sig korsfästas för att frälsa mänskligheten, hade Lenin utsatt sig för kontrarevolutionens och imperialismens attentat för att frälsa proletariatet. I en rad spontana bidrag som flöt in till tidningarna i Ryssland framställdes Lenin som ett helgon. Han skrevs snabbt in i en urgammal rysk ortodox kristen tradition.

Han framstod som en inkarnation av Boris och Gleb, de medeltida furstarna, yngre söner till den förste kristne storfursten av Kiev, Vladimir, vilka utan att göra motstånd hade låtit sig mördas av Svjatopolk och därefter helgonförklarats och fått rollen av martyrer för det ryska folket.


och som jag redan sagt... män som tror på en sådan kristus och förkastar Gud samt Jesus... är inga män. De får aldrig barn, deras kvinnor dödar deras avkommor redan i livmodern - fri abort, kvinnorna bestämmer över dem och därmed är deras avkommor inte något som kommer att överleva moders aktiviteter.

...
Brevet föranleddes av att några troende kristna hade gjort motstånd när kyrkans egendomar konfiskerades i textilstaden Sjuja trettio mil nordöst om Moskva. Det rådde hungersnöd i området. Lenin ville att böndernas förtvivlan och missnöje skulle kanaliseras mot kyrkan och dess präster. Han gav Politbyrån order att låta den instundande partikongressen i hemlighet besluta om en utrotningskampanj av kristna i Sjuja, i samarbete med säkerhetstjänsten, justitiekommissariatet och revolutionsdomstolen.

Lenin underströk att ”ju fler företrädare för det reaktionära prästerskapet och de reaktionära borgarna vi kan avrätta, desto bättre”. Skörden blev drygt åtta tusen människooffer.

[Pilatus]

Jag använder ofta de motsatser som man använder inom "klasskampstänket" där religösa är de eviga motståndarna ... men jag tänker inte så själv (dvs inom mig)

Så du är fri och skulle kunna ge en journalistiskt objektiv personteckning av exempelvis Vladimir Lenin?

Jag kommer nog att göra dig besviken nu... men jag känner inte till mycket om den mannen. Åtminstone inte tillräckligt att ge dig en analys kring huruvida han var - eller inte var - en man ens. Det lilla jag vet om den människan är att han ansåg att den intellektuella eliten (han själv då) skulle styra den dumma pöbeln ...

Du avföll i stort sett omedelbart från ett neutralt språkbruk. Så det var ju litet fånigt att anmärka på Anders schablon. Jag tror inte Lenin någonsin yttrade sig nedlåtande om "den dumma pöbeln". Vad de krigströtta ryssarna behövde var fred och bröd.

[Esther]

Så du är fri och skulle kunna ge en journalistiskt objektiv personteckning av exempelvis Vladimir Lenin?

Jag kommer nog att göra dig besviken nu... men jag känner inte till mycket om den mannen. Åtminstone inte tillräckligt att ge dig en analys kring huruvida han var - eller inte var - en man ens. Det lilla jag vet om den människan är att han ansåg att den intellektuella eliten (han själv då) skulle styra den dumma pöbeln ...

Du avföll i stort sett omedelbart från ett neutralt språkbruk. Så det var ju litet fånigt att anmärka på Anders schablon. Jag tror inte Lenin någonsin yttrade sig nedlåtande om "den dumma pöbeln". Vad de krigströtta ryssarna behövde var fred och bröd.

OK, jag erkänner... jag har inga problem att erkänna mitt (inte hat, men nära) till socialismens eviga vidriga äckliga svinaktiga lögner som de förklätt till något gott, fint och bra för folket.
Det är vidrigt och vidrigt är en understatement - varför ska jag hyckla om hur jag känner? Jag känner inte att det brinner inombords som hat måste kännas - men jag känner avsky som inför något vidrigt man kan se som man ryser av. Min far som blev värst drabbad av dessa monster valde att aldrig hata, eller lära oss hata... vi hatar inte - vi avskyr till och med kläderna ... det är en styggelse.

[Esther]

Jag kommer nog att göra dig besviken nu... men jag känner inte till mycket om den mannen. Åtminstone inte tillräckligt att ge dig en analys kring huruvida han var - eller inte var - en man ens. Det lilla jag vet om den människan är att han ansåg att den intellektuella eliten (han själv då) skulle styra den dumma pöbeln ...

Du avföll i stort sett omedelbart från ett neutralt språkbruk. Så det var ju litet fånigt att anmärka på Anders schablon. Jag tror inte Lenin någonsin yttrade sig nedlåtande om "den dumma pöbeln". Vad de krigströtta ryssarna behövde var fred och bröd.

OK, jag erkänner... jag har inga problem att erkänna mitt (inte hat, men nära) till socialismens eviga vidriga äckliga svinaktiga lögner som de förklätt till något gott, fint och bra för folket.
Det är vidrigt och vidrigt är en understatement - varför ska jag hyckla om hur jag känner? Jag känner inte att det brinner inombords som hat måste kännas - men jag känner avsky som inför något vidrigt man kan se som man ryser av. Min far som blev värst drabbad av dessa monster valde att aldrig hata, eller lära oss hata... vi hatar inte - vi avskyr till och med kläderna ... det är en styggelse.

To belittle the socialist ideology in any way, to turn aside from it in the slightest degree means to strengthen bourgeois ideology. There is much talk of spontaneity. But the spontaneous development of the working-class movement leads to its subordination to bourgeois ideology; for the spontaneous working-class movement is trade-unionism, and trade unionism means the ideological enslavement of the workers by the bourgeoisie. Hence, our task, the task of Social-Democracy, is to combat spontaneity, to divert the working-class movement from this spontaneous, trade-unionist striving to come under the wing of the bourgeoisie, and to bring it under the wing of revolutionary Social Democracy.

Lenin, What Is To Be Done?, “The Spontaneity of the Masses and the Consciousness of the Social-Democrats” (1901)



Revolutionary Social-Democracy has always included the struggle for reforms as part of its activities. But it utilises “economic” agitation for the purpose of presenting to the government, not only demands for all sorts of measures, but also (and primarily) the demand that it cease to be an autocratic government.

Lenin, What Is To Be Done?, “Trade-Unionist Politics And Social-Democratic Politics” (1901)

[Esther]

Det lilla jag vet om den människan är att han ansåg att den intellektuella eliten (han själv då) skulle styra den dumma pöbeln ...

Attention, must be devoted principally to raising the workers to the level of revolutionaries; it is not at all our task to descend to the level of the “working masses.”

Lenin, What Is To Be Done?, “The Primitiveness of the Economists and the Organization of the Revolutionaries” (1901)

[Pilatus]

OK, jag erkänner... jag har inga problem att erkänna mitt (inte hat, men nära) ...

[Esther]

OK, jag erkänner... jag har inga problem att erkänna mitt (inte hat, men nära) ...

Jag kan le åt mycket... men inte denna pest. Det är en pest för människan, det är plåga för familjen, det är en utrotning av barnen - det är kort sagt på religiöst språkbruk ljusets ängel/den Onde - lammet som låssas tala som ett lamm men är en varg.
Överallt har det tagit sig in med sina destruktiva krafter - krossat familjerna, krossat all kärlek som fanns mellan man och kvinna, all tillit, allt som var gott och rätt och fint. Och ersatt det med död när det utger sig för att vara livet.

[xion]

Man kan aldrig se klart om man är uppfylld av hat.
Den socialistiska grundtanken är oantastlig.
Vi är alla födda till denna jord och den är vår gemensamma arvedel.
Ingen har större rätt till den än någon annan.
Men sen måste vi ju få vårt samhällssystem att fungera också och därför kan vi aldrig få millimeterrättvisa.
Vi får acceptera orättvisor och att vissa har det bättre än andra.
Vi får acceptera att vissa berikar sig på andras arbete eftersom det gagnar flertalet.
Vi får se till helheten enligt principen största möjliga lycka till de flesta.
Vi måste accepera den socialistiska grundprincipen från envar efter förmåga till envar efter behov.
Därför måste vi acceptera en fördelning från de svagare till de starkare d.v.s en stark statsmakt.

[Esther]

Man kan aldrig se klart om man är uppfylld av hat.
Den socialistiska grundtanken är oantastlig.
Vi är alla födda till denna jord och den är vår gemensamma arvedel.
Ingen har större rätt till den än någon annan.
Men sen måste vi ju få vårt samhällssystem att fungera också och därför kan vi aldrig få millimeterrättvisa.
Vi får acceptera orättvisor och att vissa har det bättre än andra.
Vi får acceptera att vissa berikar sig på andras arbete eftersom det gagnar flertalet.
Vi får se till helheten enligt principen största möjliga lycka till de flesta.
Vi måste accepera den socialistiska grundprincipen från envar efter förmåga till envar efter behov.
Därför måste vi acceptera en fördelning från de svagare till de starkare d.v.s en stark statsmakt.

Det är sådana här utsagor som gallrar männen från pojkarna - inte storleken på deras leksaker!
En man som står sig själv, skyddar sin familj och inte är ett evigt offer med offerkoftan på i alla lägen, tar sitt liv på allvar, kavlar upp sina ärmar och gör saken han måste. Detta görande kommer att ge respekt för hans person både inom familjen och inom alla grupper där han är verksam - resten är bara trams och för småpojkar som går i gäng och är smågangsters.

[Anders]

Anders, nu (faktiskt för första gången) tänker jag adressera något personligt med dig. Brukar inte göra det, men tänker att det kan hjälpa dig att se något som för dig förmodligen (så är det för oss alla) är "osynligt". Du har en tolkningsmall för allt som hänför allt du tänker till klasskampens 70 tal mellan borgarungar och fd statarungar som senare blev förortsbarn och därefter radhusungar.
Du kanske inte ser detta - men du tar alltid den positionen i nästintill allt du analyserar. Det vore nog en lättnad för dig att göra dig av med den stereotypa grunden du har. Jag använder ofta de motsatser som man använder inom "klasskampstänket" där religösa är de eviga motståndarna ... men jag tänker inte så själv (dvs inom mig) --- att man kan använda olika "grupper, fenomen etc" som former är inte det samma som att man fastnar där själv och alltid ser sig själv som en viss "bakgrund fast man lämnat den och stigmat ligger kvar och skaver".
Förstår du vad jag talar om?

Jag förstår vad du talar om men det är inte vad jag refererar. Jag går helt på egna erfarenheter. Växte upp först i höghus, sen i småhus rätt nära det höghus där jag först bodde. Man sågs som villaunge i rättså rufflig förort till Stockholm. Men alla som bodde där var i någon mening åttatillfemmare, även om man var nån slags mellanchef. Hyfsat välbeställt, det fanns merca på ett par av villagatans garageuppfarter. Men ingen var akademiker, skulle påstå att de flesta kom från rätt enkla familjer och hade jobbat upp sig till nån slags tjänstemannaposition. Vi var liksom moderater allihop, och alla ungar förväntades bli nåt duktigt som gav god inkomst. Sen började jag efter gymnasiet och ett antal år i arbetslivet att plugga. Tänkte väl att jag skulle stöta på ungefär samma slags folk som jag. Men fick redan där kontakt med de som kom från typ advokatfamiljer. Från bättre områden i olika städer eller bygder. Och det var något HELT annat. En enormt mycket större skillnad i utblick än den då jag flyttade från rätt ruffligt höghusområde till snällt villa/radhusområde.

Det var en helt annan syn på livet, på möjligheter. Kort sagt, folk verkade bortskämda. Distanslösa. Och det här bara förstärktes, först genom den nya familj jag senare fick kontakt med då jag gängade mig, och då jag flyttade till det akademiska Uppsala. Det är inget jag läst i en bok, det är vad jag upplevt och det blev en kulturchock som var enorm. Det här "vad vill du göra med ditt liv". Där jag växte upp var svaret enkelt - Plugga duktigt om du har kapacititeten, men i alla händelser - få ett jobb. Period.

[Kreativ]

Esther, du vet väl att du kan redigera inlägg och uppdatera dem med tillägg? Om du nyss gjorde inlägget ser det bättre ut och gör diskussionstråden mer ekonomisk (lättare att få en överblick med färre sidor) om du redigerar det senaste inlägget istället för att göra flera inlägg i rad.

detta är ren metod... - använder påståenden som jag väljer ofta är kontroversiella och borde kunna trigga diskussion

Så det är en slags trollning där du medvetet provocerar...

För mig är sunda diskussioner kring olika tema sådana att de Inte mot ett "önskat mål" - utan fritt associerar --- alla för fram sina tankar.

Risken med sådan brainstorming är att det kan göra diskussionen kring ett specifikt ämne ostabil och ytlig utan att någonsin leda till någon konstruktiv, substansfylld eller upplysande slutsats. Att förlita sig på egen fantasi (vild hypotes) och enbart "testa/utmana" blir lätt en disciplinlös lathet som gör att man inte behöver stå för sina egna tankar/uttalanden eller göra sig besväret att utveckla en djupare och mer konsekvent världsbild. Människor är dessutom inte så kreativa att deras fria associationer verkligen leder till nytänkande. Nytänkande kommer ofta, paradoxalt nog, från studerande av diverse filosofi och vetenskap, inte från egen brainstorming.

Det är just detta som är anledningen till att mycket av dina "fria associationer" inte låter särskilt fria eller nya för många av oss på forumet. De påminner om saker andra kommit med förut, särskilt inom konspiratoriska högerkretsar och religiös fundamentalism.

[Esther]

Esther, du vet väl att du kan redigera inlägg och uppdatera dem med tillägg? Om du nyss gjorde inlägget ser det bättre ut och gör diskussionstråden mer ekonomisk (lättare att få en överblick med färre sidor) om du redigerar det senaste inlägget istället för att göra flera inlägg i rad.

detta är ren metod... - använder påståenden som jag väljer ofta är kontroversiella och borde kunna trigga diskussion

Så det är en slags trollning där du medvetet provocerar...

För mig är sunda diskussioner kring olika tema sådana att de Inte mot ett "önskat mål" - utan fritt associerar --- alla för fram sina tankar.

Risken med sådan brainstorming är att det kan göra diskussionen kring ett specifikt ämne ostabil och ytlig utan att någonsin leda till någon konstruktiv, substansfylld eller upplysande slutsats. Att förlita sig på egen fantasi (vild hypotes) och enbart "testa/utmana" blir lätt en disciplinlös lathet som gör att man inte behöver stå för sina egna tankar/uttalanden eller göra sig besväret att utveckla en djupare och mer konsekvent världsbild. Människor är dessutom inte så kreativa att deras fria associationer verkligen leder till nytänkande. Nytänkande kommer ofta, paradoxalt nog, från studerande av diverse filosofi och vetenskap, inte från egen brainstorming.

Det är just detta som är anledningen till att mycket av dina "fria associationer" inte låter särskilt fria eller nya för många av oss på forumet. De påminner om saker andra kommit med förut, särskilt inom konspiratoriska högerkretsar och religiös fundamentalism.

Nej inte brainstorming, utan mer att man för fram en serie påstående (ja varför inte höger och kristna - det är ju vad jag är, även om jag inte är konspiratoriskt eller frikyrkligt fundamentalistiskt lagd) som är kontroversiella och lite "hårt dragna" för att den där mesigheten där alla sitter och myser och tycker samma sak och hummar och klappar varandra på ryggen är inte konstruktiv.

[Esther]

Anders, nu (faktiskt för första gången) tänker jag adressera något personligt med dig. Brukar inte göra det, men tänker att det kan hjälpa dig att se något som för dig förmodligen (så är det för oss alla) är "osynligt". Du har en tolkningsmall för allt som hänför allt du tänker till klasskampens 70 tal mellan borgarungar och fd statarungar som senare blev förortsbarn och därefter radhusungar.
Du kanske inte ser detta - men du tar alltid den positionen i nästintill allt du analyserar. Det vore nog en lättnad för dig att göra dig av med den stereotypa grunden du har. Jag använder ofta de motsatser som man använder inom "klasskampstänket" där religösa är de eviga motståndarna ... men jag tänker inte så själv (dvs inom mig) --- att man kan använda olika "grupper, fenomen etc" som former är inte det samma som att man fastnar där själv och alltid ser sig själv som en viss "bakgrund fast man lämnat den och stigmat ligger kvar och skaver".
Förstår du vad jag talar om?

Jag förstår vad du talar om men det är inte vad jag refererar. Jag går helt på egna erfarenheter. Växte upp först i höghus, sen i småhus rätt nära det höghus där jag först bodde. Man sågs som villaunge i rättså rufflig förort till Stockholm. Men alla som bodde där var i någon mening åttatillfemmare, även om man var nån slags mellanchef. Hyfsat välbeställt, det fanns merca på ett par av villagatans garageuppfarter. Men ingen var akademiker, skulle påstå att de flesta kom från rätt enkla familjer och hade jobbat upp sig till nån slags tjänstemannaposition. Vi var liksom moderater allihop, och alla ungar förväntades bli nåt duktigt som gav god inkomst. Sen började jag efter gymnasiet och ett antal år i arbetslivet att plugga. Tänkte väl att jag skulle stöta på ungefär samma slags folk som jag. Men fick redan där kontakt med de som kom från typ advokatfamiljer. Från bättre områden i olika städer eller bygder. Och det var något HELT annat. En enormt mycket större skillnad i utblick än den då jag flyttade från rätt ruffligt höghusområde till snällt villa/radhusområde.

Det var en helt annan syn på livet, på möjligheter. Kort sagt, folk verkade bortskämda. Distanslösa. Och det här bara förstärktes, först genom den nya familj jag senare fick kontakt med då jag gängade mig, och då jag flyttade till det akademiska Uppsala. Det är inget jag läst i en bok, det är vad jag upplevt och det blev en kulturchock som var enorm. Det här "vad vill du göra med ditt liv". Där jag växte upp var svaret enkelt - Plugga duktigt om du har kapacititeten, men i alla händelser - få ett jobb. Period.

Ja, jag förstår absolut (gjorde från början) att detta är något självupplevt. Men ... du drar nästintill allt dit. Det är centralt hos dig (som Gud hos mig ) - det är inte irriterande alls, det är inte det jag säger - utan mer att det finns andra förklaringar på det hela.
Jag tror att vi ofta vill till något - gräs som är grönare - tror vi, men när vi är där inser vi ofta att inte så är fallet. För allt har sitt problem. Inget är perfekt eller som vi trodde.

Jag växte upp som de du pratar om - men ändå inte, för hos mina föräldrar trots att jag fick det som andra kan drömma om i fråga om skolor mm - så var de närvarande och kärleksfulla människor som gav mycket tid till sina barn och ställde inga krav trots alla investeringar de gjorde på oss.
Vi fick frihet och kärlek. Det var inte fallet med de som jag senare mötte i livet - strebertyperna. De är av en annan kaliber.
Sedan har jag träffat många akademiker som kom från små gårdar på landet där föräldrarna jobbade sig fördärvade för att ungen skulle få möjlighet att läsa - och de sitter högt i näringslivet men drivs inte av penninghungern. De vill göra ett gott jobb med båda fötterna på jorden.

Så - det finns mycket variation... av allt bland alla.
Vi kategoriserar och förenklar och generaliserar för att göra det hela mer hanterbart. Men verkligheten vet vi ju alla - inte ser ut så.
Men du har fastna lite där... så jag hoppas jag har gett dig en knuff ut ur --- detta. Med att påpeka det.

[Esther]

OK, jag erkänner... jag har inga problem att erkänna mitt (inte hat, men nära) ...

Dessutom - skiljer jag mellan personer - som jag gillar oavsett deras märkliga politiska idéer - och idéerna ... kan gilla socialister som J Westerholm som har Ledarsidorna - mycket... Han är skärpt, kritisk, rakt på, har underbyggda argument, förhåller sig neutral och samtidigt skarp och vass.
Så - ja han är en bra sosse - men jag hoppas de aldrig mer kommer till makten.