Etisk handling- lengre sikt, trenger hjelp

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

OGK
Inlägg: 2
Blev medlem: 01 maj 2021 18:42

Etisk handling- lengre sikt, trenger hjelp

Inläggav OGK » 01 maj 2021 18:46

Hvis vi ser det i lys av enten Friedman tanke rundt CSR eller Alunorte (norsk hydro skandale).

Etisk handling kan sies å være den mest effektive handling dersom vi ønsker å optimalisere atferd helhetlig (relatert til flere mål samtidig) og på lengre sikt. --> hva tenker rundt dette spørsmålet. hadde vært fint med noen tanker, hvordan ville dette kunne bli drøftet ved å bruke etiske teorier som pliktetikken til kant, utilitarisme, eller dydsetikken til artistoteteles.


Takk på forhånd

iris
Inlägg: 1354
Blev medlem: 09 feb 2021 19:42

Re: Etisk handling- lengre sikt, trenger hjelp

Inläggav iris » 01 maj 2021 19:38

OGK skrev:Hvis vi ser det i lys av enten Friedman tanke rundt CSR eller Alunorte (norsk hydro skandale).

Etisk handling kan sies å være den mest effektive handling dersom vi ønsker å optimalisere atferd helhetlig (relatert til flere mål samtidig) og på lengre sikt. --> hva tenker rundt dette spørsmålet. hadde vært fint med noen tanker, hvordan ville dette kunne bli drøftet ved å bruke etiske teorier som pliktetikken til kant, utilitarisme, eller dydsetikken til artistoteteles.


Takk på forhånd


Presentation först: en fil.kand i teoretisk filosofi och etik ... slutpaper om utökning av Kants pliktetik (så jag är lite biast)...

Kort sagt - utilitarismen (som är en slags tuggumiteori då den inlemmar allt som den kritiseras för och förklarar sedan att den omspänner detta också) har sikte på konsekvenserna - vad som är svaghet är att man inte kan beräkna långsiktiga konsekvenser (inte ens kortsiktiga) där alla delar som kan vara aktuella också tas med. Det verkliga utfallet blir oftast oetiskt om man anser att etiken inte ska ha fokus för det maximerad bästa för majoriteter som gör att minoritet måste stryka på foten.

Kvar har du dygdetiken (och dess storasyster - utveckligen av denna) Pliktetiken. Detta gör att man snyggt kan paketera dygdetiken i den senare.

Pliktetiken har många fördelar då den samtidigt tar hänsyn till både individen och det allmänna (samhället) --vi kan konstruera våra egna maximer med utgångspunkt i det reflektiva omdömet. Därefter sätta dessa in i aktuella frågor med fokus - alltid inom ramen av maximer i det redan beskrivna etiska system där principerna och plikten utgör basen.Då kan vi följa Kants syn på att det är individen som är subjektet för moralen och att moralen är en uppgift vi har att utföra i relation till andra. Vi är lagstiftare både i den personliga sfären och i den allmänna och båda sfärerna bör ha samma etiska regelverk. Detta på grund av att den individuella och den allmänna moralen har samma ändamål, mänskligheten själv, där ändamålet i sig självt är en plikt. Vi ska främja denna plikt.
(Den idag gängse uppfattningen att samhället inte ska lägga sig i individens beslut vid enskilda val leder fram till att det inte finns enhällighet gällande rätt eller fel handlande). Emot denna uppfattning hävdar Kant, när han istället förespråkar att samhället har ett ansvar att ge utrymme för en social och moralisk kontext där den enskilda individen kan finna överensstämmelse mellan sin enskilda och samhällets moral, en konvergens mellan dessa sfärer.

Vidare är det så att de många olika formuleringar som finns på imperativet (det kategoriska) täcker upp nästintill alla möjliga och omöjliga fall -- där de kan appliceras.
Förordar därmed starkt - pliktetiken.

iris
Inlägg: 1354
Blev medlem: 09 feb 2021 19:42

Re: Etisk handling- lengre sikt, trenger hjelp

Inläggav iris » 03 maj 2021 07:18

iris skrev:
OGK skrev:Hvis vi ser det i lys av enten Friedman tanke rundt CSR eller Alunorte (norsk hydro skandale).

Etisk handling kan sies å være den mest effektive handling dersom vi ønsker å optimalisere atferd helhetlig (relatert til flere mål samtidig) og på lengre sikt. --> hva tenker rundt dette spørsmålet. hadde vært fint med noen tanker, hvordan ville dette kunne bli drøftet ved å bruke etiske teorier som pliktetikken til kant, utilitarisme, eller dydsetikken til artistoteteles.


Takk på forhånd


Presentation först: en fil.kand i teoretisk filosofi och etik ... slutpaper om utökning av Kants pliktetik (så jag är lite biast)...

Kort sagt - utilitarismen (som är en slags tuggumiteori då den inlemmar allt som den kritiseras för och förklarar sedan att den omspänner detta också) har sikte på konsekvenserna - vad som är svaghet är att man inte kan beräkna långsiktiga konsekvenser (inte ens kortsiktiga) där alla delar som kan vara aktuella också tas med. Det verkliga utfallet blir oftast oetiskt om man anser att etiken inte ska ha fokus för det maximerad bästa för majoriteter som gör att minoritet måste stryka på foten.

Kvar har du dygdetiken (och dess storasyster - utveckligen av denna) Pliktetiken. Detta gör att man snyggt kan paketera dygdetiken i den senare.

Pliktetiken har många fördelar då den samtidigt tar hänsyn till både individen och det allmänna (samhället) --vi kan konstruera våra egna maximer med utgångspunkt i det reflektiva omdömet. Därefter sätta dessa in i aktuella frågor med fokus - alltid inom ramen av maximer i det redan beskrivna etiska system där principerna och plikten utgör basen.Då kan vi följa Kants syn på att det är individen som är subjektet för moralen och att moralen är en uppgift vi har att utföra i relation till andra. Vi är lagstiftare både i den personliga sfären och i den allmänna och båda sfärerna bör ha samma etiska regelverk. Detta på grund av att den individuella och den allmänna moralen har samma ändamål, mänskligheten själv, där ändamålet i sig självt är en plikt. Vi ska främja denna plikt.
(Den idag gängse uppfattningen att samhället inte ska lägga sig i individens beslut vid enskilda val leder fram till att det inte finns enhällighet gällande rätt eller fel handlande). Emot denna uppfattning hävdar Kant, när han istället förespråkar att samhället har ett ansvar att ge utrymme för en social och moralisk kontext där den enskilda individen kan finna överensstämmelse mellan sin enskilda och samhällets moral, en konvergens mellan dessa sfärer.

Vidare är det så att de många olika formuleringar som finns på imperativet (det kategoriska) täcker upp nästintill alla möjliga och omöjliga fall -- där de kan appliceras.
Förordar därmed starkt - pliktetiken.


Jaha -- förväntad mig faktiskt ett svar här.
Det uteblev!

Då kan jag själv lägga till det jag hade tänkt säga i en eventuell förlängning och diskussion.
Vilken inte kom :)

Pliktetiken är den enda teori som tar hänsyn till etiska handlingar över tid. Då den har sikte på att handlingen är rätt för alla inblandade parter. Detta innebär att även om det verkar så att konsekvenserna kortsiktigt inte alltid spelar ut som vore de goda - är det övertid och i alla tidsrum. Det som är rätt och gott är det oavsett åsikter som just för momentet är ansedda som bra men absolut inte är det.

Ta praktexemplet med nassarna --- deras åsikter om hur man ser på sig själv och världen var lag (blev lag under deras tid vid makten) - detta i sig innebar att alla de handlingar som var totalt depraverade och helt och hållet omoraliska i grunden - ansågs om goda och rätta.
Både lagligt och etiskt (sed).
De dömdes dock mot brott mot ------ mänskligheten.
Vilket är rätt och gott - eftersom deras handlingar (även om de var lagliga i Tyskland på den tiden) var djupt omoraliska och orätt.
De dömdes via naturrätten som Jackson använde sig av - samma naturrätt som Pliktektik och även dygdetiken baseras på.

Så --- för att veta att - oavsett situation - man handlar rätt och gott mot alla inblandade parter finns - IMPERATIVET i många olika upplagor och varianter.
Maximen lyder ju som bekant: handla bara så att du kan upphöja din handling till allmän lag...


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster