Pollen skrev:Anders skrev:Pollen skrev:22 april 2022 skådade Illusionen 10 guds bud som "rättesnöre för kristna värderingar".
Granskar man, reflekterar man vad de 10 betyder så inser man - var och en av oss - att de är 10 stora lögner. I alla fall betraktade i det bländande ljuset från Knutby, korgossar, erövringskrig, plundring, våldtäkter och mycket mer - i Jesu Namn.
Bergspredikan är nåt annat.
Sällan uppmärksammad av bokstavskristna.
Knutbypastorn scorade väl i och för sig inte så vidare på tio Guds. Så himla pjåkiga är de väl inte.
Hittar du invandrarfientlighet i tio Guds? Påstår inte direkt att du har påstått det, men med tanke på trådens titel kan man undra. OM du gör det, kan du utveckla det lite?
Utan att bli långrandig så är GTs 10 guds bud och alla andra 600 på- och förbud inget annat än levnadsregler för en bronsålderstam av fåraherdar.
T ex så gäller budet Du ska inte dräpa bara den egna stammen.
Andra stammars män, kvinnor och barn vittnar bibeln om att det är fritt fram är mörda eller förslava eller hålla som horor.
Det finns kärleksbudskap i bibeln, men jag har inte sett dem i de kristnas inlägg i några trådar alls. Särskilt inte i denna!
Visst kunde de tolkas olika, men jag skulle kunna vända det helt - om man INTE läser de tio buden som fåraherdar som vill knuffa för sin stam. OM alla levde efter buden - i en så ”objektiv ” mening som möjligt- så skulle invandring kunna ske fritt, över hela jorden, man skulle kunna realisera Nozicks utopia, där alla flyttade till det land där deras lynne passade bäst.och där kanske det var lagom varmt(så fick växthuseffekten sig en känga). Tio guds budtycks mig faktiskt vara just det - regler som passar bra, överallt. En allmän skötsamhet. Visst, dräpa har varit, och är, en ytterligt legitim sysselsättning då den utförs i form av krig, men vi kan väl komma överens om att krig är en rätt kass idé. Und so weiter.
Det här kärleksbudskapet - är inte själv särskilt kristen åtminstone för närvarande - kärlek är sannerligen inget enkelt gott. En mors kärlek till sina barn är knappast något som skapar någon form av rättvisa. Platon förordade ju att alla väktarklassens barn skulle uppfostras kollektivt. Och att ungar få gå på dagis från något års ålder (båda mina) och få stöta och blöta med andra ungar istället för att få vara i något slags privat paradis ser jag som något gott.
Redan grekerna talade om olika slags kärlekar, till den nästa, till gruppen, till arten. Och de här kommer sannerligen i konflikt med varandra. Trådämnet är ett utmärkt exempel. En positiv inställning till stor invandring kan för den akademiske från området där inga invandrare bor te sig som en kärleksakt. Men, som Johan Hedin, rikt citerad av alla mina flyktingvänliga facebookvänner(det är många) säger, så är risken för att hamna i kriminalitet stor i samband med invandring. Det kommer INTE vara positivt för de fattigare ursvenskar och bofasta invandrare som bor i de enklare områdena. Och de utgör en kostnad då de ofta hamnar i arbetslöshet, pengar som måste tas från annat. Är det kärlek? Ja och Nej. En människa som sätter skygglapparna på för de bekymmer invandringen innebär är i alla fall långt ifrån kärleksfull.lika mycket som den invandringsfientlige som inte ser till situationen för de människor som flytt från krig. Och yes, Ukraina är inte finare än Somalia. Kärlek är inte enkelt. De ondaste i sammanhanget skulle jag säga är de ofantligt rika muslimska länderna som inte härbägerar de flyktingar som är resultatet av konflikter i muslimska länder i närområdet. Förutom de som startar krig, förstås.