Vad är ideologi, och ideologins betydelse i samhället

[David H]

På Wikipedia beskrivs ideologi så här

Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen

Referens: - https://sv.wikipedia.org/wiki/Ideologi

Detta tycker jag låter som en rimlig beskrivning av vad ideologi är, om än et är ganska allmänt formulerat.

Huruvida en ideologi är något bra eller dåligt, tänker jag beror på vilken ideologi det gäller.

Vissa talar om ideologins död...kanske bygger det på ett antagande om att det redan finns en färdig idé om hur ett samhälle ska organiseras och styras, och att istället för att ifrågasätta den grunden, så arbetar man givet dessa förutsättningar. Det är något jag kan känna igen från min korta tid inom politiken. Jag förde då fram vissa idéer och förslag som tvärt blev avfärdade eftersom det inte ansågs genomförbart enligt rådande regelverk. Kanske hade det och göra med att vi inte delade samma ideologiska grunduppfattning, och det fanns inte utrymme för att diskutera denna ideologiska grunden.

Ideologisk diskussion tänker jag har och göra med att diskutera samhällsbygge mer från grunden. Motsatsen till detta är kanske att diskutera specifika sakfrågor mer på detaljnivå, och tillämpande av regler vedertagna inom visst system.

[Vertumnus]

wiktionary;Via Latin idēa from Ancient Greek ἰδέα (idéa, “notion, pattern”), derived form the verb ἰδεῖν (ideîn, “to see”)

Av grekiska -λογία (logía, ”lära”), ur grekiska λέγειν (légein, ”att tala”) NE: -logi, efterled med betydelsen 'lära', 'vetenskap'

Ideologi hör till samma grupp av ord som biologi, astrologi osv och innebär alltså studiet av det som nämns förledet i det här fallet uppfattningar eller mönster. Nu vet vi att en given ideologi inskränker studiet till sin egen idè, sin uppfattning eller mönster. Mönster är ett viktigt ord i sammanhanget då det pekar på en hos idèn inneboende logik.
Sammanfattningsvis: ideologi innebär studiet eller utvecklingen av logiken hos en idè.

[David H]

wiktionary;Via Latin idēa from Ancient Greek ἰδέα (idéa, “notion, pattern”), derived form the verb ἰδεῖν (ideîn, “to see”)

Av grekiska -λογία (logía, ”lära”), ur grekiska λέγειν (légein, ”att tala”) NE: -logi, efterled med betydelsen 'lära', 'vetenskap'

Ideologi hör till samma grupp av ord som biologi, astrologi osv och innebär alltså studiet av det som nämns förledet i det här fallet uppfattningar eller mönster. Nu vet vi att en given ideologi inskränker studiet till sin egen idè, sin uppfattning eller mönster. Mönster är ett viktigt ord i sammanhanget då det pekar på en hos idèn inneboende logik.
Sammanfattningsvis: ideologi innebär studiet eller utvecklingen av logiken hos en idè.

Att studera begreppets etymologiska grund kan bidra till en ökad förståelse, om än det i sig inte ger något uttömmande svar.

Att en given ideologi inskränker studiet till sin egen idé kan det ligga något i...men det är väl inte helt oproblematiskt att säga så, eftersom den som propagerar för en viss ideologi gör det ofta genom att jämföra med andra ideologier, och hävda den egna ideologins överlägsenhet. '
De klassiska ideologierna så som socialism, liberalism och konservatism är väl dessutom ganska vagt formulerade, och lämnar utrymme för många olika tolkningar. Socialism handlar om gemenskap, liberalism handlar om frihet och konservatism handlar om bevarande, och det går ju att ha många olika idéer som relaterar till de olika koncepten.

[David H]

Här är en del från en debatt på 1960-talet om ideologiernas död. Tyvärr har de bara fått med Palmes svar på Tingstens inlägg om ideologiernas påstådda död, och inte Tingstens egen kommentar.

Palme och Tingsten verkar vara eniga i en kritik av ideologier som "grandiosa system som ger enhetsformel av lösning på olika samhällsproblem", och jag uppfattar det som att det är liknande typ av kritik som Vertumnus framför mot ideologier. Själv kan jag ha något svårt att relatera till detta, då jag nog aldrig uppfattat ideologier på detta sättet som de beskriver. Jag är nog benägen att se en ideologi som något mer "levande" och "flexibelt". Eller kanske framför allt så tänker jag en ideologi som något abstrakt, och inget som kan ge något säkert och färdigt svar om den konkreta verkligheten. Vore inte detta likt att blanda ihop kartan med terrängen att tro något sådant?

[Vertumnus]

Här är en del från en debatt på 1960-talet om ideologiernas död. Tyvärr har de bara fått med Palmes svar på Tingstens inlägg om ideologiernas påstådda död, och inte Tingstens egen kommentar.

Palme och Tingsten verkar vara eniga i en kritik av ideologier som "grandiosa system som ger enhetsformel av lösning på olika samhällsproblem", och jag uppfattar det som att det är liknande typ av kritik som Vertumnus framför mot ideologier. Själv kan jag ha något svårt att relatera till detta, då jag nog aldrig uppfattat ideologier på detta sättet som de beskriver. Jag är nog benägen att se en ideologi som något mer "levande" och "flexibelt". Eller kanske framför allt så tänker jag en ideologi som något abstrakt, och inget som kan ge något säkert och färdigt svar om den konkreta verkligheten. Vore inte detta likt att blanda ihop kartan med terrängen att tro något sådant?

Ur ideologins perspektiv är terrängen i sig ointressant, det den uttalar sig om och intresserar sig för är hur den blir till och hur den förändras.

Intressant att höra Palme där och tråkigt att Tingsten var bortklippt, men visst var det pragmatism han beskrev när han förklarade vad som utmanar ideologierna.

[David H]

Ur ideologins perspektiv är terrängen i sig ointressant, det den uttalar sig om och intresserar sig för är hur den blir till och hur den förändras.

Men om ideologin intresserar sig för hur terrängen blir till och hur terrängen förändras, kan då terrängen i sig samtidigt vara ointressant? I något avseende kanske, men helt okomplicerat/entydigt upplever jag inte att det är.

Kan man säga att ideologin förhåller sig till samhället på liknande sätt som matematiken förhåller sig till fysiken?
Ideologins vision kan då korrelera till samhället, men i sig inte påverka det, på liknande sätt som matematiken kan korrelera med fysiken, men i sig inte ändra. (Ursäkta om jag pratar goja mu, har svårt för att finna ord för vad jag vill förmedla)

Intressant att höra Palme där och tråkigt att Tingsten var bortklippt, men visst var det pragmatism han beskrev när han förklarade vad som utmanar ideologierna.

Det kan då ge en förklaring till temat i programmet i filosofiska rummet, och varför de ställde ideologi som kontrast till pragmatism. De följer väl då en idétradition som kommer från Palme m fl längre bak i tiden.
Själv har jag dock väldigt svårt att relatera till denna tradition. För mig förefaller det väsentligen obegripligt. (Menar inte att de har fel och jag har rätt eller vice versa, men jag tror vi har att göra med fundamentalt olika tankesätt)

[Vertumnus]

Ur ideologins perspektiv är terrängen i sig ointressant, det den uttalar sig om och intresserar sig för är hur den blir till och hur den förändras.

Men om ideologin intresserar sig för hur terrängen blir till och hur terrängen förändras, kan då terrängen i sig samtidigt vara ointressant? I något avseende kanske, men helt okomplicerat/entydigt upplever jag inte att det är.

Kan man säga att ideologin förhåller sig till samhället på liknande sätt som matematiken förhåller sig till fysiken?
Ideologins vision kan då korrelera till samhället, men i sig inte påverka det, på liknande sätt som matematiken kan korrelera med fysiken, men i sig inte ändra. (Ursäkta om jag pratar goja mu, har svårt för att finna ord för vad jag vill förmedla)

Det man vill med ideologi är att förändra, det den avser belysa är historiska processer. Det närvarande framstår mot den bakgrunden som något tillfälligt, något övergående, något av mindre intresse. Ideologins död kan då tänkas sammanfalla med processens fullbordan, det stadium som gör ideologin överflödig.

Intressant att höra Palme där och tråkigt att Tingsten var bortklippt, men visst var det pragmatism han beskrev när han förklarade vad som utmanar ideologierna.

Det kan då ge en förklaring till temat i programmet i filosofiska rummet, och varför de ställde ideologi som kontrast till pragmatism. De följer väl då en idétradition som kommer från Palme m fl längre bak i tiden.
Själv har jag dock väldigt svårt att relatera till denna tradition. För mig förefaller det väsentligen obegripligt. (Menar inte att de har fel och jag har rätt eller vice versa, men jag tror vi har att göra med fundamentalt olika tankesätt)

Vi har i alla fall två erfarenheter från nittonhundratalet som förskräcker där ideolgi tillåtits härja oinskränkt. Ideologin överskrider sinneserfarenheten med sin tolkningsmodell, det är först genom ideologin som vi verkligen förstår vad vi ser lyder trossatsen. Pragmatismen siktar inte riktigt lika högt. Friedrich Engels talade om falskt medvetande.

[Anders]

Här är en del från en debatt på 1960-talet om ideologiernas död. Tyvärr har de bara fått med Palmes svar på Tingstens inlägg om ideologiernas påstådda död, och inte Tingstens egen kommentar.

Palme och Tingsten verkar vara eniga i en kritik av ideologier som "grandiosa system som ger enhetsformel av lösning på olika samhällsproblem", och jag uppfattar det som att det är liknande typ av kritik som Vertumnus framför mot ideologier. Själv kan jag ha något svårt att relatera till detta, då jag nog aldrig uppfattat ideologier på detta sättet som de beskriver. Jag är nog benägen att se en ideologi som något mer "levande" och "flexibelt". Eller kanske framför allt så tänker jag en ideologi som något abstrakt, och inget som kan ge något säkert och färdigt svar om den konkreta verkligheten. Vore inte detta likt att blanda ihop kartan med terrängen att tro något sådant?

Kallade han Fidel och Pol Pot för jävla mördare? Nog för jag förfärades av Palmemordet, men inte var han nån antiideolog, inte. Bland det värsta som hänt ättlingarna till folkhemmets barn, knappast den som står på de lönearbetandes sida, han lika lite som nån annan född i de högre klasserna. Och Ideer är det enda dessa vadvilldugörameddittlivare har om hur det är att vara vanlig människa.

Icke desto mindre har han rätt, och talade väl här. Hade rätt om de gamla goda partiernas ställning. Något som globaliseringen liksom hans klasspolare har urholkat, släppt arbetet som det viktiga i samhället. Att hitta nån slags ideologisk position för partierna är numer inte det lättaste, möjligen moderaterna som är tvärt emot sitt namn, och kommunisterna som åtminstone är tydliga.

[Maat]

"Vad är ideologi" besvaras inte med hur ideologi brukar beskrivas.
Hur något vanligtvis beskrivs, är en sak, vad det ÄR.., är något helt annat...

Ideologi är när man sätter sig över verkligheten och sanningen och struntar i negativa konsekvenser och följder och endast existerar i en från verkligheten frikopplad och utlyft artificiell miljö.
I ideologins namn har världens hopp dödats och undergången blivit försäkrad, den är ren och total ondska och absolut ingenting annat.

Alla politiska partier som styrs av ideologi är onda - .

Just nu förbereds tredje världskriget i ideologins namn under ljudliga, dagliga hurrarop från överlyckliga människomassor som vrålande av hänförelse rusar mot avgrunden.

[David H]

Flera kritiska ord mot ideologier har uttryckts. Men jag har svårt att förstå vad alternativ till ideologi skulle vara. Pragmatism exempelvis? Ett diffust begrepp som inte säger särskilt mycket.
Är det ens möjligt med politik utan ideologi? Hur skulle det se ut i praktiken? Jag har svårt att föreställa mig det. Blir det inte likt att undvika livets och politikens svåra frågor? En slags laissez-faire, att inte lägga sig i?

[Anders]

Flera kritiska ord mot ideologier har uttryckts. Men jag har svårt att förstå vad alternativ till ideologi skulle vara. Pragmatism exempelvis? Ett diffust begrepp som inte säger särskilt mycket.
Är det ens möjligt med politik utan ideologi? Hur skulle det se ut i praktiken? Jag har svårt att föreställa mig det. Blir det inte likt att undvika livets och politikens svåra frågor? En slags laissez-faire, att inte lägga sig i?

Frågan är kanske hur ideologierna används. Som guidelines, plockande lite från varje eller som paket man köper. Har svårt för länder och personer som köper paket, politiska eller religiösa, men vem är jag att döma. Antar att det kan ses som att man är social och ödmjuk.

[Vertumnus]

Flera kritiska ord mot ideologier har uttryckts. Men jag har svårt att förstå vad alternativ till ideologi skulle vara. Pragmatism exempelvis? Ett diffust begrepp som inte säger särskilt mycket.
Är det ens möjligt med politik utan ideologi? Hur skulle det se ut i praktiken? Jag har svårt att föreställa mig det. Blir det inte likt att undvika livets och politikens svåra frågor? En slags laissez-faire, att inte lägga sig i?

Det kan också vara precis tvårt om: att det pragmatiska förhållningssättet är en förutsättning för det politiska, det ideologiska målet är alltid bortompolitiskt.
Här kan man gå till Aristoteles mycket användbara begrepp praxis och poeisis. Om politik är att framträda genom tal och handling hör politiken till praxis, vilket är den pragmatiska hållningen. Menar vi istället att politiken är ett medel för att göra tal och handling överflödigt hör den till poisis.

[Vertumnus]

Flera kritiska ord mot ideologier har uttryckts. Men jag har svårt att förstå vad alternativ till ideologi skulle vara. Pragmatism exempelvis? Ett diffust begrepp som inte säger särskilt mycket.
Är det ens möjligt med politik utan ideologi? Hur skulle det se ut i praktiken? Jag har svårt att föreställa mig det. Blir det inte likt att undvika livets och politikens svåra frågor? En slags laissez-faire, att inte lägga sig i?

Frågan är kanske hur ideologierna används. Som guidelines, plockande lite från varje eller som paket man köper. Har svårt för länder och personer som köper paket, politiska eller religiösa, men vem är jag att döma. Antar att det kan ses som att man är social och ödmjuk.

Ett pragmatiskt förhållningssätt till ideologi.

[David H]

Flera kritiska ord mot ideologier har uttryckts. Men jag har svårt att förstå vad alternativ till ideologi skulle vara. Pragmatism exempelvis? Ett diffust begrepp som inte säger särskilt mycket.
Är det ens möjligt med politik utan ideologi? Hur skulle det se ut i praktiken? Jag har svårt att föreställa mig det. Blir det inte likt att undvika livets och politikens svåra frågor? En slags laissez-faire, att inte lägga sig i?

Frågan är kanske hur ideologierna används. Som guidelines, plockande lite från varje eller som paket man köper. Har svårt för länder och personer som köper paket, politiska eller religiösa, men vem är jag att döma. Antar att det kan ses som att man är social och ödmjuk.

En ideologi behöver tolkning och praktisk tillämpning, tänker jag. Och är det inte en stor risk att mycket blir förlorat i översättningen där? Om man exempelvis lyssnar på filosofiska rummet program om liberalism, socialism, nationalism och konservatism kan iaf jag tycka att alla ideologier presenteras tillräckligt ospecifikt för att i princip vem som helst ska kunna ansluta sig till vilken av ideologierna som helst. Om än man får uttrycka/motivera sitt ställningstagande med olika ordalag, beroende på vilken vald ideologi. Finns det någon konkret praktisk fråga där två ideologier verkligen säger emot varandra?

[Anders]

Börjar tro att det börjar bli dags att börja lyssna på såna som Hobbes och Karl Schmitt. Filosofer som hade erfarenheter av lite bråkigare tider. Lite för mycket Putin, ping, förortsgangsters och camptoliumstormare nu. 90 -talet var längesen. SD’s storlek är en bra indikation på det. De har helt rätt i sin med arbetarsossarna att vi borde tillbaka till folkhemmet. Men jag föredrar att folkpartister och de goda av socialdemokraterna tar oss dit. Var och en efter förmåga och fult att snylta. Eliterna bryts ned. Akademikerbarn och vanliga i blandade dagis. Om det inte passar sommarpratare De Geer så får de väl flytta till Monaco eller nåt.