Kort och lång sikt

[Globen]

Marknadsekonomin, som finns i alltfler länder, har lett till ökad levnadsstandard och andra fördelar. Ingen eller i alla fall mycket få personer vill återinföra planstyrda ekonomier. Marknadsekonomierna kännetecknas emellertid av ett allvarligt problem. De företag som verkar där är oftast extremt kortsiktiga. Det innebär att det är närmaste kvartalsrapport som i alltför hög grad får styra företagens agerande. Ett så kortsiktigt beteende gör det t.ex. svårt eller omöjligt för företagen att ta hänsyn till miljön eller sociala förhållanden även om sådana hänsyn skulle vara lönsamma på lite längre sikt.

Även det politiska beslutsfattandet i demokratierna är kortsiktigt. Detta beror naturligtvis på att mandatperioderna är korta vilket kanske är nödvändigt i en demokrati. Eftersom varje politiskt parti i praktiken måste ha som målsättning att vinna nästa val blir det mycket svårt för politikerna att ta nödvändiga långsiktiga hänsyn. Det kan t.ex. gälla höjning av bensinskatten för att minska koldioxidutsläppen Risken skulle vara stor att väljarna överger dem.  

Detta kortsiktiga beteende hos politikerna och företagen är som jag ser det en så allvarlig brist att det är nödvändigt att finna en lösning om inte mycket svåra problem skall uppstå i framtiden. Ingen har som jag vet funnit någon lösning. Ett optimistiskt synsätt är att det blir så många medborgare som kommer att kräva av företagen och politikerna att de handlar mer långsiktigt så att de ändrar sitt beteende. Vi kommer inte att köpa varor som bidrar till miljöförstöringen och vi röstar inte på politiker som bara tänker kortsiktigt.

Om man inte har detta optimistiska synsätt är enda lösningen att det politiska systemet fastställer regler som tvingar företagen att bli mer långsiktiga.

Det här resulterar i tre frågor till er:

1. Tror ni att medborgarna genom sina krav kommer att få politikerna och företagen att bli mer långsiktiga.

2. Tror ni att poltikerna kommer att besluta om regler som innebär att företagen och andra i samhället tvingas att handla mer långsiktigt.

3. Vad händer om både fråga 1 och 2 besvaras med nej.

[Lasarus]

Ett så kortsiktigt beteende gör det t.ex. svårt eller omöjligt för företagen att ta hänsyn till miljön eller sociala förhållanden även om sådana hänsyn skulle vara lönsamma på lite längre sikt.

Jag tror inte att det för ett företag skulle vara lönsamt med sådana hänsynstaganden även på lång sikt. En rökgasreningsanläggning är en kostnad för företaget som man helst är utan, om detta på sikt påverkar miljön negativt berör egentligen inte företaget.

Däremot så är det ju inte nödvändigt för politiker att vara kortsiktiga. Det kan ju ytligt sett tyckas så, men om man ser till de olika partiernas kärnfrågor så är det ofta frågor man drivit konsekvent under mycket lång tid.

Och så till frågorna.
1. Kommer medborgarna kräva långsiktighet. Nej det kommer man inte, detta på grund av att människor i allmänhet själva inte är långsiktiga, det är exempelvis inte alls ovanligt att man gör slut på lönen innan nästa kommit.
2. Möjligt. Det är fullt möjligt att det uppstår politiska situationer som gör att man sätter upp regler som tvingar till mer långsiktighet, detta pågår väl redan nu via exempelvis Kyotoprotoll och liknande.
3. Vi fortsätter att handla kortsiktigt, med negativa följder för oss alla.

[J R Auk]

Det är för att vi har slängt idealismen åt skogen. Det som skall leda oss är det vi har för handen.

Det samhället har sysselsatt sig med den senaste tiden är att försöka göra människan, och hennes unikum, överflödigt. Man söker nedvärdera den personliga värderingen.

[PopJimmy]

1. Vi är företagen.

2. Vi är politikerna.

3. Vi gör vad som behagar oss.



Att tänka långsiktigt idagens läge är bara idiotisk, det slöar ner utvecklingen. Bättre att flyta med strömmen och ta den till dess extremer om man vill få den att ändra riktning.

Jag förespråkar mer kortsiktighet!

Det är dags att erkänna det förskönande hyckleriet... Det handlar inte om "oss" kontra "dem"... "Dem" är bara en försköndande projektion för att försöka göra sin egen roll och plats mer betydelsefull. Det är dags att kassera etnocentrismen eftersom ingen tillhör grund och botten någon exklusiv "grupp".

[Globen]

PopJimmy

Ditt resonemang betyder att du har gett upp alla försök att försöka påverka det som sker. Skall man kunna göra det så måste man ha någon uppfattning om vart utvecklingen är på väg på lite sikt. Eftersom du inte bryr dig har du inte heller någon möjlighet att ta strömmen till någon extrem. Du vet ju inte i vilken riktning den flyter. Det enda du kan göra är att leva extremt själv vilket de flesta andra antagligen totalt struntar i. Tänk vad som skulle hända om alla resonerade som du.

[PopJimmy]

Ditt resonemang betyder att du har gett upp alla försök att försöka påverka det som sker.

Varför "försöka"? Du påverkar ju redan "det som sker", hela tiden genom att göra val i din vardag...

Men du kanske definierar "det som sker" i en väldigt snäv bemärkelse? (Jag pratar bara rent allmänt...).

Låt mig förtydliga: Att ö.h.t. göra en utsaga om att "försöka" påverka "det som sker" så pratar du här om om två saker: 1. Din maktusträckning och 2. en Problemformulering (med stort P, en "hotbild") = en utveckling som samtidigt är snäv (utifrån ett större sammanhang). Formulerat igen: Ett "större ideal och ett mer egentligt sammanhang och mer egentlig utveckling" bryter av och står i kontrast till din Problemformulering/hotbild.

Jag vill här alltså ha tre förtydliganden av dig:
1. Vart går gränserna för din maktutsträckning (samt ansvar)?
2. Vad är Problemet?
3. "Hur åtgärdas Problemet"?

Skall man kunna göra det så måste man ha någon uppfattning om vart utvecklingen är på väg på lite sikt.

På lite sikt? Ja, vart ska vi dra gränsen? 1. Du kommer dö. 2. Solen kommer att explodera och förinta allt liv på jordklotet. Mellan ett och två kommer det garanterat att hända endel spännande saker...

Eftersom du inte bryr dig har du inte heller någon möjlighet att ta strömmen till någon extrem.

Jo, jag bryr mig faktiskt. Det är därför jag vill ta beteendet till sin extrem, för att få klargört hos andra vad som pågår.

Du vet ju inte i vilken riktning den flyter.

I förhållande till vaddå menar du?

Det enda du kan göra är att leva extremt själv vilket de flesta andra antagligen totalt struntar i.

Vad är din poäng? De flesta struntar rätt mycket i vad jag gör, oavsett vad jag gör. Jag är inte uppgiven, men jag inser 1. att min förmåga att påverka är ytterst begränsad 2. att det inte finns någon "hotbild".

Tänk vad som skulle hända om alla resonerade som du.

Vad pratar du om? Jag har hela mitt liv gått runt och försökt påverka människor och få dem att "resonera som jag", men jag insåg efter mycket frustration att det är väldigt svårt att få andra att tänka som jag gör, oavsett om jag vill det eller inte. Ditt resonemang håller inte det är alldeles för idealistiskt (men jag resonerande själv sådär en gång i tiden)... Skaffa dig lite mer erfarenhet av att försöka påverka människor i praktiken...

[Globen]

PopJimmy,

Jag är inte alltför idealistisk när det gäller möjligheterna att påverka människor. Jag vet hur svårt det är. Särskilt svårt är det att påverka ett politiskt system. Det bör man dock inte ta till intäkt för att resignerat konstatera att det går åt skogen och att man inte kan göra någonting åt saken.

Jag tror, som jag skrev tidigare, att det kortsiktiga tänkandet hos företag och poltiker är ett allvarligt problem som måste diskuteras. Det var därför jag ställde de tre frågorna. Det är den diskussionen jag vill föra.

[Lasarus]

Det kan vara en ny trend på gång här. Materialismen är tänjd till sitt yttersta, nyliberalerna är faktiskt på tillbakagång inom högern. Konservatism är på modet igen tror jag, en ansvarskännande sådan. Miljörörelsen är fortfarande aktiv och en del företag har böjat ta i det här med etiken. Men det är långt kvar än.