Det definitiva skattesystemet

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Det definitiva skattesystemet

Inläggav BoS » 21 jan 2011 08:25

som passar lika bra för egoister och altruister, kollektivister och individualister, flitiga och lata, har jag ägnat mycket begrundan.

Kontentan av denna tankemöda kan sammanfattas i några punkter:

1: Den s k direkta skatten som belastar faktorn arbete bör vara lika för alla och relateras till inkomsten under ett bestämt antal timmar per år med existensminimum som grundavdrag. De undersysselsatta erbjuds samma antal timmars arbete per år mot existensminimum. Det skulle innebära noll marginalskatt och inga skattekilar: Utbytet av en extra arbetad timme skulle för alla vara detsamma som arbetsgivarens lönekostnad.

2: Arbetsgivaravgifterna skall omdefinieras till (ersättas med) ett obligatoriskt sparande till ett individuellt trygghetskapital som skall bekosta ens försörjning vid arbetsfrånvaro på grund av ledighet, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetslöshet och pension (då det omräknas till en livränta) och ens vårdkostnader vid sjukdom.

Sinar kapitalet, är man utlämnad åt andra skattebetalares medmänskliga välvilja i form av bidrag till obemedlades sjukvårdskostnader och försörjning.

Kostnaderna för trafikoffers, arbetsskadades och brottsoffers vård skall täckas via trafik- arbetsskade- och brotts-försäkringar.

3: Resursavgifter på hävdande eller täkt av begränsade naturresurser ägnade att ge överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan.

4: Miljöavgifter och krav på försäkringar som belastar varje verksamhet med deras miljökostnader.

5: Obligatoriska försäkringar av riskabel verksamhet ägnade att ge full skadeersättning och rimlig mansbot för skador och dödsfall vid olyckor och täckning för uppstädningskostnader efter konkurser.

6: Obligatorisk individuell försäkring mot att begå brott som lastar brottslighetens totala kostnader på de dömda förbrytarnas försäkringsbolag. Dessa täcker sina kostnader via försäkringspremierna, vars nivå alltså beror på riskbilden för individen.

7: Återförande till den individuelle skattebetalarens av ansvaret för skattemedlens fördelning på diverse poster. Vilka ändamål och adressater som skall vara godkända för skattefinansiering bör vara riksdagens ansvar men fördelningen kan med fördel lämnas åt individen.

Detta öppnar för friare etablering och konkurrens mellan olika aktörer som får tävla om resurserna genom kvalit?n på sitt utbud. Vi kan sedan bli kvitt korrumperade grenar på trädet genom att strypa resurstillflödet som istället kommer de friska grenarna till del.

9: Målinriktad undervisning. Samhällets hela stöd till barnfamiljerna skall relateras till barnens/ungdomarnas prestationer under sin grundskoleutbildning.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5409
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 21 jan 2011 09:24

---

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Re: Det definitiva skattesystemet

Inläggav Justin Case » 23 jan 2011 04:43

BoS skrev:som passar lika bra för egoister och altruister, kollektivister och individualister, flitiga och lata, har jag ägnat mycket begrundan.


Passar det även lika bra för jämlikhetssträvande som för icke-jämlikhetssträvande individer?
Passar det lika bra för utilitaristiska individer som för icke-utilitaristiska invidivider?

Kontentan av denna tankemöda kan sammanfattas i några punkter:

1: Den s k direkta skatten som belastar faktorn arbete bör vara lika för alla och relateras till inkomsten under ett bestämt antal timmar per år med existensminimum som grundavdrag. De undersysselsatta erbjuds samma antal timmars arbete per år mot existensminimum.


Vilket antal timmar syftar du här på med "samma antal"? Och vilka arbetsuppgifter syftar du på? Hur lågt betalda arbetsuppgifter som helst eller? Hur skulle du då få människor att vilja arbeta ihop X antal kronor snarare än att säga sig vara utbrända och rulla tummarna och få samma antal kronor i sjukpenning istället?

Det skulle innebära noll marginalskatt och inga skattekilar: Utbytet av en extra arbetad timme skulle för alla vara detsamma som arbetsgivarens lönekostnad.


Låter bra, men det man nu får in från företrädesvis rika medborgare genom progressiv skatt till vård, skola, omsorg måste då istället fås in genom ökat skattetryck på låg- och medelinkomsttagare. Det skulle inte gå igenom, eftersom de som skulle förlora på det vore i majoritet och skulle rösta emot det.

2: Arbetsgivaravgifterna skall omdefinieras till (ersättas med) ett obligatoriskt sparande


Vad ska hända för den som vägrar inrätta sig och vägrar utföra detta obligatoriska sparande?

till ett individuellt trygghetskapital som skall bekosta ens försörjning vid arbetsfrånvaro på grund av ledighet, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetslöshet och pension (då det omräknas till en livränta) och ens vårdkostnader vid sjukdom.

Sinar kapitalet, är man utlämnad åt andra skattebetalares medmänskliga välvilja i form av bidrag till obemedlades sjukvårdskostnader och försörjning.


Dagens Robin-Hood-politik är inte utan anledning. En del människor skulle helt enkelt inte få någon hjälp av frivilliga till att överleva om det inte skulle finnas tillräckligt med sådan hjälp via skatten. Skatten är till stor del ett tvångsöverflyttande av pengar från rika till fattiga. Hur många rika tror du skulle frivilligt bekosta fattigas överlevnad om det vore helt frivilligt? Tänk på hur det var innan det första vänsterpartiet (sossarna) kom till makten. Folk svalt ihjäl i drivor. Vill du ha det så igen?

Kostnaderna för trafikoffers, arbetsskadades och brottsoffers vård skall täckas via trafik- arbetsskade- och brotts-försäkringar.


Vore inte det orättvist, med tanke på att det inte är enbart bilisterna själva som får nytta av sin bilism? De som bor på landbygden och arbetar i en storstad bidrar till mänsklighetens utveckling. De ska inte straffas för det genom att behöva ta hela ansvaret för miljöaspekten av sin bilism. Deras bilism gagnar oss alla, därför bör vi alla ta miljösmällen av deras bilism, dela upp den lika. Likadant med dödsoffer för denna bilism, osv.

3: Resursavgifter på hävdande eller täkt av begränsade naturresurser ägnade att ge överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan.

4: Miljöavgifter och krav på försäkringar som belastar varje verksamhet med deras miljökostnader.


Frågan är hur man ska räkna ut miljökostnader i en tid (vår tid) när teknikutvecklingen går så snabbt framåt att det i morgon mycket väl kan ha kommit lösningar på alla de miljöproblem man brottas med idag, men i samma veva istället kommit nya, ännu värre miljöproblem som beror på de lösningarna och förvärras av helt andra beteenden än de vi idag tror vara miljöproblematiska. Det stora problemet är istället själva teknikutveckingens inneboende risker, och människorns svårigheter att anpassa sig till förändring.

6: Obligatorisk individuell försäkring mot att begå brott som lastar brottslighetens totala kostnader på de dömda förbrytarnas försäkringsbolag. Dessa täcker sina kostnader via försäkringspremierna, vars nivå alltså beror på riskbilden för individen.


Tror du på allvar att den huvudsakliga anledningen till att människor begår brott är att det saknas obligatoriska försäkringar av den typ du förespråkar? Människor begår brott för att de är desperata och/eller för att de fullständigt skiter i samhället. Det kan inga sådana justeringar av regler som du pratar om rätta till.

7: Återförande till den individuelle skattebetalarens av ansvaret för skattemedlens fördelning på diverse poster. Vilka ändamål och adressater som skall vara godkända för skattefinansiering bör vara riksdagens ansvar men fördelningen kan med fördel lämnas åt individen.


Det här gillar jag. Det är nog nästan det enda av dina förslag jag gillar.

9: Målinriktad undervisning. Samhällets hela stöd till barnfamiljerna skall relateras till barnens/ungdomarnas prestationer under sin grundskoleutbildning.


Anledningen till avsaknaden av prestationer från barnens sida i vårt samhälle den senaste tiden är inte bristen på krav från samhällets sida, utan bristen på inspirerande, bra lärare. Om man vill föra vidare mänskligheten kunskaper från generation till generation ska man låta de bästa individerna (de bästa lärarmaterialen) i den vuxna generationen lära ut kunskaper till den uppväxande generationen. Istället har vi byggt ett samhälle där lärarlönerna är så fjuttiga att endast de sämsta lärarmaterialen söker sig till läraryrket, med följden att varje ny generation får allt sämre kunskaper. Den trenden måste brytas, och det är bråttom. Upp med lärarlönerna, kraftigt. Så länge man inte gör detta, är det lönlöst att som du dilla om "målinriktad undervisning" och så vidare. Det är som att försöka lära grisar dansa menuett.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 1: Tidsrelaterad beskattning

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:30

Den direkta skatten bör vara lika för alla och relateras till inkomsten under ett bestämt antal timmar per år med existensminimum som grundavdrag. De undersysselsatta erbjuds samma antal timmars arbete per år mot existensminimum. Det skulle innebära noll marginalskatt och inga skattekilar: Utbytet av en extra arbetad timme skulle för alla vara detsamma som arbetsgivarens lönekostnad.

För alla skulle det sedan vara mest lönsamt att syssla med det man är bäst på och att anlita yrkesmän för resten. Det skulle löna sig bättre att gå till frisören än att försöka klippa sig själv. Det skulle löna sig bättre att gå ut och äta än att var och en lagade mat till sig själv. Det kunde vara rimligt att bo på hotell, under tiden man letar efter egen lägenhet. Det skulle vara självklart att anlita hantverkare för småjobb hemma som tapetsering, målning, byta hängrännor, kakla badrummet.

Under dessa omständigheter kommer den utlovade anställningsgarantin inte att behöva tas i anspråk för mer än begränsade problemgrupper. Det kommer att finnas jobb för alla.

Notera, att det inte blir någon skatt på timinkomster under en viss nivå. Däröver är skatten det som överstiger denna nivå under det bestämda antalet timmar per år.

Det står en fritt att istället betala kapitalinkomstskatt på hela eller delar av årsinkomsten, om detta lönar sig bättre p g a t ex att man haft ojämna inkomster eller bara arbetat delar av året. Kapitalinkomster som sätts in på kapitalkonto belastas inte med skatt.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 2: Trygghetskapital

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:32

Arbetsgivaravgifterna skall omdefinieras till (ersättas med) ett obligatoriskt sparande, av en bestämd andel av inkomsten, till ett individuellt trygghetskapital som skall bekosta ens försörjning vid arbetsfrånvaro på grund av ledighet, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetslöshet och pension, - då det kan omräknas till en livränta - och ens vårdkostnader vid sjukdom.

Uttagsbegränsning vid arbetsfrånvaro den samma som nu.  

Upp till en bestämd nivå måste man spara, sedan gör man som man vill.

Vid äktenskap och liknande bör det vara regel, att detta sparande delas på bådas trygghetskonton, även om det bara är den ene som drar hem pengar.

Trygghetskapitalet må vara i form av pengar, fondsparande, aktier eller obligationer.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 3: Resursavgifter

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:34

Resursavgifter på hävdande eller täkt av begränsade naturresurser ägnade att ge överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan.

Bör införas gradvis under en lång övergångstid, där de annars skulle gett konfiskationseffekter.

Jag föreslår till att börja med en omdefiniering av fastighetsskatten till en resursavgift relaterad till graden av exploatering, där den högsta nivån gäller bebyggd tomt eller inhägnat område.

För tätbebyggelse är det kommunen som betalar och sedan i sin tur debiterar markägarna i förhållande till exploateringsgrad och läge. Mellanskillnaden skall bekosta investering och underhåll av den kommunala infrastrukturen.

Kulturmärkning av byggnad skall då innebära sådan nedsättning av resursavgiften att bevarandet underlättas.

Naturskyddet kan också osökt integreras i resursavgiftssystemet då oexploaterad mark eller artrika marker i gammal hävd får resursavgift = noll eller ibland pengar tillbaka, om det är unika områden.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 4-5: Miljöavgifter m m

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:37

Miljöavgifter och krav på försäkringar som belastar varje verksamhet med deras miljökostnader och obligatoriska försäkringar av riskabel verksamhet ägnade att ge full skadeersättning och rimlig mansbot för skador och dödsfall vid olyckor och täckning för uppstädningskostnader efter konkurser.

Om det efter en fartygskatastrof alltid fanns ett försäkringsbolag som fick betala ut tio miljoner per dödsoffer utan föregående rättegång, skulle det inte förekomma några fartygskatastrofer.

Om det efter en diskoteksbrand alltid fanns ett försäkringsbolag som betalade ut tio miljoner per dödsoffer utan föregående rättegång, skulle det inte förekomma brandfarlig inredning, blockerade nödutgångar eller trånga reträttvägar.

Om det efter ett oljeutsläpp alltid fanns ett försäkringsbolag som betalade uppstädningskostnaderna, skulle det inte förekomma några oljeutsläpp.

Mansboten på tio miljoner är då tänkt att gå till statskassan medan ersättningen till efterlevande bör hålla sig under den nivå, där det börjar bli lockande för en del att provocera olyckor.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 6: Obligatorisk brottsförsäkring

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:38

Obligatorisk individuell försäkring mot att begå brott som lastar brottslighetens totala kostnader på de dömda förbrytarnas försäkringsbolag. Dessa täcker sina kostnader via försäkringspremierna, vars nivå alltså beror på riskbilden för individen.

Det blir under sådana förhållanden ogörligt att odla en asocial, destruktiv, hotfull och hänsynslös attityd, varför rekryteringsgrupperna till kriminalitet försvinner.

De som ändå framhärdar i en sådan livsstil, kommer inte att ha råd med sina försäkringar och måste söka sig till bevakade enklaver för att stå under lagens skydd eller söka sig till ett land med likasinnade.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 7: Makten över skattemedlens spenderande

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:40

Återförande till den individuelle skattebetalaren av ansvaret för skattemedlens fördelning på diverse poster. Vilka ändamål och adressater som skall vara godkända för skattefinansiering bör vara riksdagens ansvar men fördelningen kan med fördel lämnas åt individen.

Detta öppnar för friare etablering och konkurrens mellan olika aktörer som får tävla om resurserna genom kvalitén på sitt utbud. Vi kan sedan bli kvitt korrumperade grenar på trädet genom att strypa resurstillflödet som istället kommer de friska grenarna till del.

Vi bör alltså själva ta på oss ansvaret för det omöjliga prioriterandet mellan sjukvård till obemedlade, vård av hjälplösa gamla och handikappade, stöd till olönsam odling i Europa, det uppväxande släktets förkovran, rättsordningens vidmakthållande, landets försvar, bevakning, brottsutredning och ordningens upprätthållande, främjandet av främmande folkslags utbredning i vårt land och allt annat nyttigt och trevligt man kan använda skattemedel till.

De folkvaldas begränsade omdöme, energi och kompetens kan sedan helt ägnas rättsordningens fortskridande perfektion.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Punkt 9: Målinriktad undervisning

Inläggav BoS » 23 jan 2011 08:43

Önskelista från alla sunt tänkande medborgare:

1: Maximal valfrihet för föräldrar och barn i ett rikt undervisningsutbud.

2: Barnens/ungdomarnas naturliga förutsättningar skall tas till vara under deras mottagligaste period.

3: Resurserna skall användas effektivt och satsas, där de ger bäst utbyte.

4: Fri etablering och konkurrens inom hela undervisningssektorn. (- För att uppnå 1).

Till den del undervisningen finansieras med skattemedel och punkterna 1 - 4 skall gälla, är lösningen att relatera merparten av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna - inkluderat undervisningskostnaden -till barnens/ungdomarnas prestationer under sin skoltid.

Men det är inte lärarna som skall sätta dessa avgörande betyg. - Det är censorer underställda rättsväsendet. När man tror sig vara färdig med en etapp i sin förkovran, genomgår man ett prov och får ut en penningsumma vid godkänt. Efter sista etappen avklarad är man myndig och har rösträtt. - Man kan då vara tolv år eller man kan vara trettiosex.

Med pengarna får ens föräldrar makt och möjlighet att välja i undervisningsutbudet och de skolor som gör bäst ifrån sig, får alltså det mesta av resurserna. - Och förökar sig genom delning. - Eller blir föredömen som lockar till efterföljd.

Med samma pengar blir där även medel att betala böter för mobbning och okvädning av andra elever.

För skattebetalaren är detta en tillfredsställande lösning genom att man vet, att skattemedlen betalar faktiskt tillgodogjord kompetens och aldrig bara försök till undervisning av obildbara eller ointresserade. - Och att stödet till andras fortplantning endast inriktas på folk som har förutsättningar att fungera i ett ordnat samhälle.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Skattemedel till undervisning

Inläggav BoS » 06 mar 2011 21:37

I näringslivet i stort gäller ju regeln att man får sina intäkter då någon betalar en för någon tjänst eller produkt som någon har något utbyte av.

Vill vi ha mjölk, betalar vi för mjölken. - Vi betalar inte för att det skall pågå komatning och mejeriverksamhet i hopp om att det skall resultera i mjölk i bästa fall. - Det vore ju ett urbota korkat system.

Jag menar att det även beträffande undervisning, finns tungt vägande skäl att byta ut ett urbota korkat system mot ett sunt och normalt.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Re: Det definitiva skattesystemet

Inläggav BoS » 07 mar 2011 07:41

Justin Case skrev: --- Anledningen till avsaknaden av prestationer från barnens sida i vårt samhälle den senaste tiden är inte bristen på krav från samhällets sida, utan bristen på inspirerande, bra lärare. Om man vill föra vidare mänskligheten kunskaper från generation till generation ska man låta de bästa individerna (de bästa lärarmaterialen) i den vuxna generationen lära ut kunskaper till den uppväxande generationen. Istället har vi byggt ett samhälle där lärarlönerna är så fjuttiga att endast de sämsta lärarmaterialen söker sig till läraryrket, med följden att varje ny generation får allt sämre kunskaper. Den trenden måste brytas, och det är bråttom. Upp med lärarlönerna, kraftigt. Så länge man inte gör detta, är det lönlöst att som du dilla om "målinriktad undervisning" och så vidare. Det är som att försöka lära grisar dansa menuett.


Under den ordning jag föreslår, skulle katederundervisningen så klart läggas ut på nätet och bara de bästa lärarna behöva tas i anspråk. Resten av lärarkåren kunde stanna hemma och odla grönsaker.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Re: Det definitiva skattesystemet

Inläggav Justin Case » 08 mar 2011 02:36

BoS skrev:Under den ordning jag föreslår, skulle katederundervisningen så klart läggas ut på nätet och bara de bästa lärarna behöva tas i anspråk. Resten av lärarkåren kunde stanna hemma och odla grönsaker.


Hur går det då med möjligheterna till tvåvägskommunikation mellan lärare och elever? Om undervisningen sker på internet måste den trots bristen på känsla av närvaro i rummet vara minst lika inspirerande som traditionell undervisning för att kunna vara acceptabel som ersättning för traditionell undervisning. Och är den det, kommer eleverna att ställa mycket frågor, och då behövs det en massa lärare som sitter och besvarar alla frågor i chattar i realtid. Det räcker inte med en handfull superlärare som bara pratar till eleverna, eleverna måste kunna kommunicera till läraren när de behöver få något förtydligat, få svar på sina frågor, etc - i realtid och levande i samma grad och utsträckning som vid traditionell undervisning. Annars skulle undervisning över internet innebära en försämring av utbildningens kvalitet. Visst, man kan spara mycket pengar på att genomföra sådan försämring, men frågan är om det inte straffar sig i längden, även ekonomiskt.

BoS
Inlägg: 210
Blev medlem: 28 dec 2010 22:14

Inläggav BoS » 08 mar 2011 05:59

Med katederundervisning menar jag alltså den enkelriktade där eleverna lyssnar och läraren pratar och visar. - Som jag minns det, yttrade sig eleverna bara när de blev tillfrågade och ingen frågade för att inte röja att de var tröga att begripa.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 08 mar 2011 10:57

BoS skrev:Med katederundervisning menar jag alltså den enkelriktade där eleverna lyssnar och läraren pratar och visar. - Som jag minns det, yttrade sig eleverna bara när de blev tillfrågade och ingen frågade för att inte röja att de var tröga att begripa.


Så kanske det var, men var det ett bra system, korvstoppningssystemet? Nej, vi vill ha ett system där inlärningen är effektiv. Inlärningen blir inte effektiv om eleverna sitter och låtsas förstå utan att förstå, bara för att de är rädda för att göra bort sig genom att fråga. En bra lärare ser till att få eleverna att våga ställa frågor närhelst de inte hänger med. Att sitta och förgäves försöka förstå vad läraren pratar om och inte våga fråga är inte bara tidsslöseri; den osäkerhetskänsla som byggs upp av sådan konstant ovisshet kan rentav vara psykiskt nedbrytande i längden, och/eller få eleven att tappa hoppet om att någonsin förstå.


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster