Skumt sammanträffande ang månen?

Fysik, biologi, teknik, ETC.

Moderator: Moderatorgruppen

59977
Inlägg: 26
Blev medlem: 16 maj 2005 20:38
Ort: Stockholm

Inläggav 59977 » 09 dec 2006 20:19

PseydonymHär skrev:
59977 skrev:Nej, det är ingen tillfällighet att det förhåller sig på detta sätt. De flesta av solsystemets månar är låsta på motsvarande sätt i förhållande till sina moderplaneter. Fenomenet kallas "tidal locking" på engelska och finns kortfattat beskrivet på Wikipedia.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tidal_locking


Mycket intressant tack :). Ska läsa texten mer ingående efter maten, men står det någon motivation? Hittade inte den då jag skumläste texten. Är det att månen vill ha sin tyngsta del riktad mot jorden?


Jag tror att detta är ett exempel frekvenslåsning (frequency-locking) som är ett vanligt fenomen i ickelinjär dynamik, men då är vi på en ganska hög abstraktionsnivå.

Att månen "vill" ha sin tyngsta sida mot jorden är sant, men har egentligen ingenting med detta att göra. Om jag är rätt informerad har månen sin tyngdpunkt på sidan riktad bort från Jorden. Detta kommer sig av att det råkade bli så när rotationerna synkroniserade sig.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 09 dec 2006 20:23

Men vad rörigt. Poängen är att månens axel alltid är riktad mot jorden, och då spelar det ju ingen roll hur fort månen roterar runt sin egen axel, den kommer ändå alltid att ha sin baksida vänd bort från jorden.

Angående tiderna Tore så är det kanske så (jag tog uppgifterna från nätet), men har ingen betydelse för min poäng ovan.

59977,

Jag rekommenderar följande. Tag ett papper och rita en cirkel i mitten som representerar jorden. Rita sedan pilar runt cirkeln som alla pekar mot mitten av cirkeln. Föreställ dig sedan att pilarna är månen i dess olika lägen i sin bana runt jorden. Det är detta den synkroniserade rotationen innebär, inget konstigt egentligen.


Ja det är ju så det förhåller sig; månen pekar (dras) med sin ena sida mot jorden. Och i sin tur så roterar månen runt sin egen axel. Och den hastigheten har ingen betydelse för huruvida månens baksida syns eller inte syns. Vi kan stanna månens rotation och den kommer ändå aldrig att visa sin baksida.

Påståendet:

Månen roterar runt sin egen axel på samma tid dom det tar för den att snurra ett varv runt jorden. Därför ser vi alltid samma sida av månen vänd mot oss.


Är alltså inte sant då månens rotation runt sin axel inte har med detta att göra. Månens rotation runt sin axel gör bara att den sida som är riktad mot oss vrider sig.

/Johan

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Inläggav Tore » 09 dec 2006 20:34

Johan Ågren skrev:Poängen är att månens axel alltid är riktad mot jorden, och då spelar det ju ingen roll hur fort månen roterar runt sin egen axel, den kommer ändå alltid att ha sin baksida vänd bort från jorden.

Det stämmer helt enkelt inte att månens axel alltid är riktad mot jorden. Dels vore det fysikaliskt orimligt, dels stämmer det inte med vad vi ser. Om du hade rätt skulle vi ju kunna se månen vrida sig runt sin axel som ett hjul. Det som pekade "upp" i början av månaden skulle peka "ned" i mitten.

59977
Inlägg: 26
Blev medlem: 16 maj 2005 20:38
Ort: Stockholm

Inläggav 59977 » 09 dec 2006 21:06

Johan Ågren skrev:59977,

Jag rekommenderar följande. Tag ett papper och rita en cirkel i mitten som representerar jorden. Rita sedan pilar runt cirkeln som alla pekar mot mitten av cirkeln. Föreställ dig sedan att pilarna är månen i dess olika lägen i sin bana runt jorden. Det är detta den synkroniserade rotationen innebär, inget konstigt egentligen.


Ja det är ju så det förhåller sig; månen pekar (dras) med sin ena sida mot jorden. Och i sin tur så roterar månen runt sin egen axel. Och den hastigheten har ingen betydelse för huruvida månens baksida syns eller inte syns. Vi kan stanna månens rotation och den kommer ändå aldrig att visa sin baksida.

/Johan


Nu hänger jag inte riktigt med. Om månen skulle sluta att rotera kring sin egen axel skulle pilen peka åt samma håll oavsett var på banan den befann sig och man skulle kunna se varje del av månens yta från jorden vid något tillfälle.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 09 dec 2006 22:07

Tore skrev:
Johan Ågren skrev:Poängen är att månens axel alltid är riktad mot jorden, och då spelar det ju ingen roll hur fort månen roterar runt sin egen axel, den kommer ändå alltid att ha sin baksida vänd bort från jorden.

Det stämmer helt enkelt inte att månens axel alltid är riktad mot jorden. Dels vore det fysikaliskt orimligt, dels stämmer det inte med vad vi ser. Om du hade rätt skulle vi ju kunna se månen vrida sig runt sin axel som ett hjul. Det som pekade "upp" i början av månaden skulle peka "ned" i mitten.


Så hur står månens axel i förhållande till jorden? Har för mig att den avviker med runt 1grad och det gör att vi kan se lite mer an halva månen - lite av dess baksida. Huruvida det är "fysikaliskt orimligt" kan jag inte avgöra. Jag kallar det inte att "rotera" om månen i själva verket alltid dras med en viss sida mot jorden (då månen har en ellipsform som gör att den gravitationsmässigt agerar så) Däremot trodde jag den roterade runt sin egen axel - och som du säger Tore - vred sig som en urtavla i förhållande till oss. Men på den punkten kan jag ta fel. Månen kanske inte roterar alls.

/Johan

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4110
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 09 dec 2006 22:17

Herregud Johan. Ta reda på mer fakta.
Där ser man. Buddisterna har inget att komma med utan det måste vetenskapen till. LOL. Så mycket värt var meditationen.

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Inläggav Tore » 09 dec 2006 23:58

Johan Ågren skrev:Så hur står månens axel i förhållande till jorden? Har för mig att den avviker med runt 1grad och det gör att vi kan se lite mer an halva månen - lite av dess baksida.

Ja, det är ju flera rörelser att ta hänsyn till här. Till att börja med rör sig jorden runt solen i ett plan som kallas ekliptikan. Sedan rör sig månen runt jorden i ett plan som lutar 5.1 grader mot ekliptikan, och slutligen lutar månens egen rotationsaxel 1.5 grader mot ekliptikan. Dessutom är månens bana runt jorden något elliptisk, vilket gör att månen skenbart vaggar lite fram och tillbaks. Ja, och slutligen har ju jorden en utsträckning, så att man ser månen från lite olika håll beroende på var på jorden man står.

Exakt hur mycket allt detta sammantaget leder till att man kan se av månens "baksida" vet jag inte.


Johan Ågren skrev:Jag kallar det inte att "rotera" om månen i själva verket alltid dras med en viss sida mot jorden (då månen har en ellipsform som gör att den gravitationsmässigt agerar så) Däremot trodde jag den roterade runt sin egen axel - och som du säger Tore - vred sig som en urtavla i förhållande till oss. Men på den punkten kan jag ta fel. Månen kanske inte roterar alls.

Tja, om man skall kalla det rotation eller inte kanske man kan ha delade åsikter om. Skulle du hellre säga att månen roterade om den alltid visade samma sida mot den omgivande stjärnhimlen?

amy
Inlägg: 539
Blev medlem: 22 aug 2006 20:54

Inläggav amy » 10 dec 2006 00:55

venus visar också alltid samma sida mot jorden när de två planeterna är som närmast.

-=-

är det ett sammanträffande att solen och månen är exakt lika stora sett från jorden?

jag tycker att det är ett tecken på att den magnetiska energin är perfekt balanserad.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 10 dec 2006 01:35

Tore skrev:
Johan Ågren skrev:Så hur står månens axel i förhållande till jorden? Har för mig att den avviker med runt 1grad och det gör att vi kan se lite mer an halva månen - lite av dess baksida.

Ja, det är ju flera rörelser att ta hänsyn till här. Till att börja med rör sig jorden runt solen i ett plan som kallas ekliptikan. Sedan rör sig månen runt jorden i ett plan som lutar 5.1 grader mot ekliptikan, och slutligen lutar månens egen rotationsaxel 1.5 grader mot ekliptikan. Dessutom är månens bana runt jorden något elliptisk, vilket gör att månen skenbart vaggar lite fram och tillbaks. Ja, och slutligen har ju jorden en utsträckning, så att man ser månen från lite olika håll beroende på var på jorden man står.

Exakt hur mycket allt detta sammantaget leder till att man kan se av månens "baksida" vet jag inte.


Johan Ågren skrev:Jag kallar det inte att "rotera" om månen i själva verket alltid dras med en viss sida mot jorden (då månen har en ellipsform som gör att den gravitationsmässigt agerar så) Däremot trodde jag den roterade runt sin egen axel - och som du säger Tore - vred sig som en urtavla i förhållande till oss. Men på den punkten kan jag ta fel. Månen kanske inte roterar alls.

Tja, om man skall kalla det rotation eller inte kanske man kan ha delade åsikter om. Skulle du hellre säga att månen roterade om den alltid visade samma sida mot den omgivande stjärnhimlen?


Ja men om man ser månen relativ jorden så skulle jag inte säga att den roterade, särskilt inte om man samtidigt låter sig förvånas över att den alltid lyckas vända en sida bort från jorden. Det är helt enkelt så att den har ett fixt läge relativt till jorden utifrån jordens gravitation (med en avvikelse på några grader) och det faktum att månen har den eliptiska form den har. Långsökt att säga att månen roterar när den i själva verket alltid vänder samma sida mot jorden precis som en magnetstav skulle vända sig mot en klump järn. Vi säger ju inte att magnetstaven roterar bara för att den skulle ha en bana runt denna järnklump, även om den roterar relativt den omgivande rymden, eller hur? Det är således långsökt att förvånas över ett "sammanträffande" som var lite denna tråds ursprung. Det är väldigt rättframt kausalt.

Jag undrar fortfarande om månen har en rotation runt denna fixerade axel? Tore, du sa att det inte var så, att månens "ansikte" inte vrider sig?

Och ge dig suchanother.

/Johan

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Inläggav Tore » 10 dec 2006 12:25

Johan Ågren skrev:Jag undrar fortfarande om månen har en rotation runt denna fixerade axel? Tore, du sa att det inte var så, att månens "ansikte" inte vrider sig?

Nej, månen roterar inte på det sättet. Titta på bilder som visar månens olika faser så kan du se det med egna ögon. Här nedan t.ex. får man en ganska levande bild av månens rörelser sett från jorden under en månads tid (animerad gif). Lägg också märke till hur månens skenbara storlek ändras, till följd av den elliptiska banan.

Bild

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 10 dec 2006 13:01

Då hänger den bara och gungar i sin "gravitationstråd", och sitt jämnviktsläge. Jag skulle inte säga att månen roterade runt sin axel i huvudtaget då den stabiliserats i sin gravitation till jorden. Och det är således inget "konstigt" att den enbart vänder denna sida mot jorden. Det är enbart när vi observerar den relativt den omgivande rymden man kan tala om rotation, och att man då kan gå logiska omvägar och förvånas - det "skumma sammanträffandet" som var trådens titel - över hur samstämmig månens "rotation" runt sin axel  är i förhållanden till månens varv runt jorden.

/Johan

PseydonymHär
Inlägg: 150
Blev medlem: 29 okt 2006 12:38
Ort: Stockholm

Inläggav PseydonymHär » 10 dec 2006 15:28

Johan Ågren skrev:Då hänger den bara och gungar i sin "gravitationstråd", och sitt jämnviktsläge. Jag skulle inte säga att månen roterade runt sin axel i huvudtaget då den stabiliserats i sin gravitation till jorden. Och det är således inget "konstigt" att den enbart vänder denna sida mot jorden. Det är enbart när vi observerar den relativt den omgivande rymden man kan tala om rotation, och att man då kan gå logiska omvägar och förvånas - det "skumma sammanträffandet" som var trådens titel - över hur samstämmig månens "rotation" runt sin axel  är i förhållanden till månens varv runt jorden.

/Johan


Du har rätt, det är förvirrande att säga att vi ser samma sida av månen för att rotationen och omloppstiden är samma. Det är mer än så bakom vilket jag inte tänkte på då jag skapade tråden.

59977
Inlägg: 26
Blev medlem: 16 maj 2005 20:38
Ort: Stockholm

Inläggav 59977 » 11 dec 2006 23:34

Johan Ågren skrev:Då hänger den bara och gungar i sin "gravitationstråd", och sitt jämnviktsläge. Jag skulle inte säga att månen roterade runt sin axel i huvudtaget då den stabiliserats i sin gravitation till jorden. Och det är således inget "konstigt" att den enbart vänder denna sida mot jorden. Det är enbart när vi observerar den relativt den omgivande rymden man kan tala om rotation, och att man då kan gå logiska omvägar och förvånas - det "skumma sammanträffandet" som var trådens titel - över hur samstämmig månens "rotation" runt sin axel  är i förhållanden till månens varv runt jorden.

/Johan


Nej, rotation är inget som behöver observeras relativt den omgivande rymden. Om du står på månens yta kan du direkt märka att den roterar genom diverse centrifugal- och coriloiskrafter som rotationen skapar.

Gravitation kan inte jämföras med en tråd som håller fast månen utan är en kraft som endast verkar i radiell riktning. I normalfallet skulle en sådan kraft ej påverka månens rotation kring sin egen axel. Det är således inte trivialt att månens omloppstid är densamma  som dess rotationstid.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 12 dec 2006 01:09

Så om jag menar att månens samstämmiga "rotation" med dess tillryggalagda varv runt jorden beror på dess eliptiska form som stabiliserats i ett gravitationsmässigt jämnviktsläge, så är det inte så rättfram som det verkar? Detta är inte anledningen till att månen uppvisar denna "rotation"? Tycker det verkar som om det finns en tendens att gå över ån efter vatten.

Är det fel att påstå att månen inte roterar relativt jorden?

/Johan

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 12 dec 2006 02:01

William James har ett exempel med en Jägare och en Ekorre (som gick runt trädet, vilket jägaren gick runt - varför ekorren hade samma sida vände mot jägaren hela tiden). James löste denna på sitt lite tråkiga sätt genom att beroende på definitionen av "gå runt" låta problemet lösas: om man med "gå runt" ekorren menar att man först befinner sig norr, sedan öst, sedan söder, väst och slutligen norr om den igen så har man "gått runt" den; om man däremot menar med att "gå runt" den att man skall passera dess rygg, ena sida, mage, andra sida och sen rygg igen så har man inte "gått runt" den. Själv är jag inte så snabb att skriva ned ekorrens insats. De går båda runt varandra. Detta är normalfallet. Nu tycks det dock i detta speciella fall som att Jorden är fix för Månens (på ena sidan av klotet), så vi hänger där och snurrar som en leksak på himlavalvet, snyggt Gud!


Återgå till "Naturvetenskap"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster