Hur kunde Big Bang ske?

[klorofyll]

Jag kom bara att tänka på en sak. Tänk om universum, skapades genom att någon öppnade en dörr på glänt och ljusstrålar flöt igenom, detta är vad vi kallar Big Bang, sedan öppnades dörren bara mer och mer i takt med att universum expanderade.

[Zokrates]

Men vem öppnade då denna dörr klorofyll?

[klorofyll]

Men vem öppnade då denna dörr klorofyll?

Jag tror att det är svårt att avgöra denna persons fysiska storlek, han kan väl likaväl var större som mindre till växten än oss, avsikten kan man bara spekulera om, eftersom det knappast (eller?) är troligt att han vet eller har någon överblick av vad han skapat. Jag förutsätter ändå att vi har en fri vilja trots att det känns så långt borta när man teoretiserar. Slump eller mening, kanske någon slags växelverkan.
Man kan fråga hur Big Bang kunde ske, men först måste vi ju försöka förstå vad Big Bang är.
Om Big Bang var när universum skapades ur ingenting, så är frågan hur någonting kunde skapas ur ingenting... För mig tycks det som att du måste ha vissa byggstenar att skapa något av.

[reflex]

Jag är rätt så inspirerad av grunderna i det taoistiska tänkandet.
Jag uppfattar det som att man tror på en "yttersta verklighet" men att den aldrig kommer att kunna förstås med förnuftet, bara med känslan.
Varje beståndsdel i vår kropp har bildats ur det ursprungliga skeendets process och "minns" vad som hänt på ett känslomässigt sätt men om vi försöker överföra denna känsla till vår egen verklighet så försvinner känslan.
Därmed inte sagt att vi inte ska fortsätta utforska vår observerbara verklighet.

[klorofyll]

Jag är rätt så inspirerad av grunderna i det taoistiska tänkandet.
Jag uppfattar det som att man tror på en "yttersta verklighet" men att den aldrig kommer att kunna förstås med förnuftet, bara med känslan.
Varje beståndsdel i vår kropp har bildats ur det ursprungliga skeendets process och "minns" vad som hänt på ett känslomässigt sätt men om vi försöker överföra denna känsla till vår egen verklighet så försvinner känslan.
Därmed inte sagt att vi inte ska fortsätta utforska vår observerbara verklighet.

Att tänka i icke konventionella tankebanor är väl svårt, men bara det faktum att alla människor tänker olika och att det finns olika sätt att tänka som är funktionella, visar ju att det finns möjligheter som vi inte är medvetna om. Känslor kan ju vara hämmande om man inte lär sig hantera dem, t.ex. rädsla, ledsnad, skam, ångest. Vissa känslor är naturliga, därmed inte sagt att alla har dem.