Att veta sina värderingar.

[förstår mig själv]

Många pratar ju om värderingar. Religiösa, kristna, etiska osv. Man försöker visa tolerans mot de som har andra värderingar/kulturer/religioner. Det anses att. Det är personligt. Man får tro vad man vill osv. Detta är ju bra i och för sig, att man inte förbjuder och utrotar(i och för sig gör man det ibland). Det man värderar som bra är gott, något man även kan önska någon annan. Något "tillåtet". Det som man värderar som dåligt vill man inte ska uppstå.
Olika värderingar har lett till olika "lagar" och även teorier om människan. Tex han är elak, ond, kunde ju valt och får skylla sig själv.
Samhället styrs ju av politiker och dessa styr människor så att gott ska uppstå och ont inte ska uppstå. Med pengar har man en metod till att styra människor så att de gör något som ska leda till det goda. Vi förstår pengar som något gott. Vi har ju upplevt resultaten vi fått av pengar. Vår föreställning om vad pengarna innebär ger oss kraft att utföra arbeten som gagnar oss och ofta även den som ger oss pengarna. Den som arbetar utför något som är viktig för den som betalar. Värdet av det man gjort för den andre värderas i pengar. Värderingarna är något som styr oss. Om vi tar en dator tex vad gör den? Jo den utför ett arbete. Det är vi som ger den sitt arbete. Den förstår inte sina värderingar, den verkställer. Om uppgiften leder till något ont eller gott spelar ingen roll för dess förmåga att lyckas. Den har begränsade förmågor som bara kan användas till en viss uppgift.
Vad är det då som styr oss, går de att förstå genom att studera människor och djur? Dvs genom naturvetenskap? Politiker anger ju att de vet. Vad innebär det då om det visar sig att religionen/etiken/styrmedlen var fel?.
Ja mer eller mindre lidande för människan. I efterhand förstår vi alltid att det var fel, och systemet förbättras ofta. Om man tex ger förklaringen ond till någons handlande så kommer man inte att förstå mer än så. Inte förstå varför ondska uppstår och den kommer alltid att uppstå. Vi är ett kristet samhälle och har delvis antagit tex Jesus råd om hur vi ska leva. Vi märker dock att vi inte tex möter ondska med godhet. Utan vi möter ondska med ondska, vi hittar på olika förklaringar till detta. Enligt Jesus är det ju fel, alla är ju lika värda. Detta innebär ju att man gör fel varje gång man straffar eller förbjuder.
Att varje människa har lika värde betyder alltså inte identiska. Om alla måste göra samma, tycka lika, göra samma osv. Vad händer då? Då får ju inte alla samma värde. Om vi ger en arbetsuppgift till några människor. Tex uppfinn, städa, skaffa mat, spring så fort du kan på 100 meter. Då kommer vi ju lätt kunna förstå att de presterar olika. Dvs att de inte har samma värde. Vad skulle hända om man förstod själv vad man kunde göra bättre än andra, det man var bra på. Det samhället behövde. Och samtidigt förstod samhället att alla arbeten var lika viktiga och att de som utförde dem var "proffs".
Viktigt nu att komma i håg att människan är något i naturen och måste förstås på samma sätt som allt annat. Förstår vi inte detta. "Vill inte", fantiserar gör vi fel och naturen straffar alltid de som inte förstår. Anta att vi inte ser/förstår ett träd framför oss. Då kanske vi går in i det och straffas. Anta att vi går in bland, människor som vi tycker är "farliga", vi kanske noterar att de inte verkar vara farliga för varandra. Vissa kanske kan vara där utan att bli rädd. Normalt sätt undviker man då, eller försöker bestämma och straffa dem så att de blir som man vill. På detta sätt löser man inte problemen som man själv har utan det måste ske med det egna förnuftet. Är du tex hundrädd är det ju ditt "problem". Om du tex tvingar någon att styra sin hund så att du inte blir rädd så löser du inte ditt problem. Nästa gång blir du kanske biten. Samtidigt orsakar du olust hos tex hundägaren. Och det du gör leder till att hundens frihet minskar, den mår sämre/djurplågeri.
Ju bättre man förstår naturen ju mindre farlig blir den och ju mer kan man orsaka sitt eget öde och ju friare kan man låta andra vara. Man behöver alltså inte längre vara en ond människa och sprida ondskan vidare.
Hur förstår man värderingarna. Hur kan man se att de är allmängiltiga, att de är en naturlag som gäller alla oavsett vad tex politiker säger?
Ja man tittar på vad människor gör(även djur). Sedan försöker man bilda en teori om varför.
Tex så ser vi att djur andas. Vi ser att djur lever. Vi märker att vi andas själva. Alla gör detta, det måste vara viktigt. Nödvändigt. Oavsett vad andra säger, vilken politik som råder. Vad någon vill osv det spelar ingen roll. Andas måste vara rätt.
Är det därför vi andas för att vi förstått det? Förstår djuren att de ska dö om de inte andas?.
Man förstår med "känsla". Håller vi andan ett tag kommer vi känna kraften som styr oss. Behovet känner vi.
Hungrig, kall, osv. Känslorna är styrande oavsett vad vi fantiserar ihop. Vi kan ju förstå genom experimentera och undersöka att det alltid är så.
Ju mer man undersöker detta, experimenterar tex med sin egen kropp ju bättre ideer kommer att uppstå och ju mer förstår man sig själv och allt annat levande. Att bara intellektuellt förstå detta leder inte så långt. När man upplevt/testat då utvecklas förnuftet och man förändras.
Det krävs ingen teknik utan bara den egna kroppen.

[Pilatus]

Samhället styrs ju av politiker och dessa styr människor så att gott ska uppstå och ont inte ska uppstå.

Det förefaller vara en förenkling som långt från alltid är i närheten av någon sanning. I demokratier styrs politiker till stor del av möjligheten att bli omvald och till en del av en politisk idé. Det finns i Sverige 468 statliga myndigheter (juni 2013). Jag betvivlar att var och en av dessa myndigheter fyller sådana behov att de skulle tillsättas av riksdagen om de inte existerade. Det är på tok för enkelt att taxera ut skattemedel med motivering att pengarna används klokt enligt mantrat skola, vård och omsorg. Det har inte mycket med gott och ont att göra.

[klorofyll]

Det är så lätt att göra andra människor ledsna. Det är nästan omöjligt att inte göra det. Då kan man fråga sig hur viktigt det är att göra det man själv vill, det som gör att man själv inte blir ledsen... när det är så att ens egen vilja står i konflikt med andras. Egentligen så tror jag inte att viljor kan vara i konflikt, det är mer en illusion i en svår situation.

[Algotezza]

Det är så lätt att göra andra människor ledsna. Det är nästan omöjligt att inte göra det. Då kan man fråga sig hur viktigt det är att göra det man själv vill, det som gör att man själv inte blir ledsen... när det är så att ens egen vilja står i konflikt med andras. Egentligen så tror jag inte att viljor kan vara i konflikt, det är mer en illusion i en svår situation.

Det gäller att låta alla ha rätt till sina värderingar ur deras perspektiv. Man kan utbyta tankar om varandras perspektiv och syn på världen i en tolerant och accepterande anda. Bara om man tillsammans strävar efter ett gemensamt perspektiv kan man anlägga en kritisk attityd vid skapandet av detta. Och skilja på sak och person...

[förstår mig själv]

Jo alla förstår ju sina värderingar och så att säga tänker ut dem med sin egen hjärna. Men då ju teorier/värderingar bygger på det man upplevt är det svårt för en svensk att tex bli muslim och svårt för en muslim och bli kristen. Miljön, kulturen ja det man upplever när man växer upp leder ju till att förnuftet förstår vilka värderingar man ska ha för att fungera i den miljön så bra som möjligt. En del verkar ha svårare att acceptera det som råder i samhället i stort. Kanske tar de in annan indata, försöker kanske observera människor och se om värderingarna kan förstås utifrån den kunskap man på så sätt får om människor. Kommer man tex i kontakt med olika miljöer, tex olika kulturer upplever olika händelser. Är "nyfiken", prövar ny saker att göra osv. Kan man sedan se det gemensamma som förefaller viktigt för alla så har man ju hittat kontaktytor med alla människor.

[Pilatus]

Det gäller att låta alla ha rätt till sina värderingar ur deras perspektiv. Man kan utbyta tankar om varandras perspektiv och syn på världen i en tolerant och accepterande anda.

Det är en grannlaga uppgift många gånger. Går det alltid att hålla värderingar och fakta åtskilda?

Om tex
A påstår att SD är rasistiskt, därför att det förekommer att enskilda SD-medlemmar yttrar sig mycket nedsättande om invandrare utan asylskäl, anhöriginvandring bl a.

B tycker sig inte se någon rasistisk politik från SDs sida, utan pekar på problem med omskärelse av flickor och pojkar, brist på lämpliga arbetstillfällen, brist på tillgängliga bostäder, könsåtskiljande seder, religion, slaktmetoder där djuren förblöder, högtider, egna helgdagar och mycket annat som vi inte automatiskt accepterar som inslag i vår kultur.

Man kan givetvis försöka bena upp ett större problem i ett antal mindre, mer hanterliga frågor. Speciellt i en grupp som diskuterar filosofi. Men endera sidan i en polariserad debatt brukar anta en mer generaliserande argumentation och snabbt nog finna på mer av invektiv och tårtkastning än analys. Exempelvis att koppla samman argument mot sionism med antisemitiska värderingar. Men även omvänt, varje kritik mot bosättarpolitik och etnisk rensning betraktas som antisemitisk. Ex vis Per Ahlmark
http://www.friatider.se/per-ahlmark-carl-bildt-avskyvard

Och riksdagsledamoten Kent Ekeroth (sd) som intervjuades i israelisk media som ställde frågan om Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som är mest allierat med Israel. Ja, det skulle jag säga att vi är, svarade ledamoten.
http://www.nationellidag.se/sverigedemokraterna-mest-israelvanliga-riksdagsledamot-kent-ekeroth-till-stod-f

[klorofyll]

Att låta alla människor ha sina värderingar är för mig ungefär som att säga att alla människor skall få vara delaktiga, en bra attityd alltså, så länge man vill vara delaktig i en sammanslutning av människor så tycker jag att man ska ha rätt till det, på någon nivå, det känns demokratiskt. Jag skulle se det som eftersträvansvärt om sammanslutningar bildades och upplöstes helt naturligt, och om någon ville vara med i en grupp mot gruppens vilja, så tycker jag att detta borde kunna diskuteras öppet mellan denna någon och gruppen, tills de är överens, antingen ingår denna någon i gruppen eller så ingår den inte. Jag tror att det alltid går att komma överens och när folk är överens så vill de samma sak, men de strävar inte nödvändigtvis mot samma mål.

[förstår mig själv]

Det gäller att låta alla ha rätt till sina värderingar ur deras perspektiv. Man kan utbyta tankar om varandras perspektiv och syn på världen i en tolerant och accepterande anda.

Det är en grannlaga uppgift många gånger. Går det alltid att hålla värderingar och fakta åtskilda?

Om tex
A påstår att SD är rasistiskt, därför att det förekommer att enskilda SD-medlemmar yttrar sig mycket nedsättande om invandrare utan asylskäl, anhöriginvandring bl a.

B tycker sig inte se någon rasistisk politik från SDs sida, utan pekar på problem med omskärelse av flickor och pojkar, brist på lämpliga arbetstillfällen, brist på tillgängliga bostäder, könsåtskiljande seder, religion, slaktmetoder där djuren förblöder, högtider, egna helgdagar och mycket annat som vi inte automatiskt accepterar som inslag i vår kultur.

Man kan givetvis försöka bena upp ett större problem i ett antal mindre, mer hanterliga frågor. Speciellt i en grupp som diskuterar filosofi. Men endera sidan i en polariserad debatt brukar anta en mer generaliserande argumentation och snabbt nog finna på mer av invektiv och tårtkastning än analys. Exempelvis att koppla samman argument mot sionism med antisemitiska värderingar. Men även omvänt, varje kritik mot bosättarpolitik och etnisk rensning betraktas som antisemitisk. Ex vis Per Ahlmark
http://www.friatider.se/per-ahlmark-carl-bildt-avskyvard

Och riksdagsledamoten Kent Ekeroth (sd) som intervjuades i israelisk media som ställde frågan om Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som är mest allierat med Israel. Ja, det skulle jag säga att vi är, svarade ledamoten.
http://www.nationellidag.se/sverigedemokraterna-mest-israelvanliga-riksdagsledamot-kent-ekeroth-till-stod-f

Håller med där det borde vara svårt. Om tex en svensk skulle göra omskärelse på ett barn så skulle det kanske kännas som barnmisshandel/pedofili och antagligen vara straffbart enligt svensk lag. Men därimot om en annan grupp gör detta då det betyder något annat för dem, annan religion/kultur då är det ok att göra det i sverige?

[Anders]

...Viktigt nu att komma i håg att människan är något i naturen och måste förstås på samma sätt som allt annat...

Grejen är - det är just det här som är feltänket. Människan som ätande, skitande, gående kanske. Men grejen med det humanistiska är just att det INTE följer naturlagarna. De sköna små facitarna man hittar i fysik och kemi bistås man inte med då man studerar religion, politik, samhällsvetenskap. Filosofi. Och psykologin ger väldigt grova resultat. Det som händer uppe i skallen på folk är inte totalt random, men att försöka hitta naturvetenskapens tjusiga formler för tänkandet och det sociala livet har visat sig ganska fruktlöst.

Jag kanske har värderingar, men jag säger som Groucho, om du inte gillar dem har jag fler. Vad jag tycker beror på omständigheterna.

[Pilatus]

Håller med där det borde vara svårt. Om tex en svensk skulle göra omskärelse på ett barn så skulle det kanske kännas som barnmisshandel/pedofili och antagligen vara straffbart enligt svensk lag. Men därimot om en annan grupp gör detta då det betyder något annat för dem, annan religion/kultur då är det ok att göra det i sverige?

Köksbordskirurgi är inte tillåten enligt svensk lag. Men det förekommer och resultatet kan bli mer stympande än vad som avsågs. För att få utföra omskärelse krävs läkarlegitimation. Och då skall barnet vara äldre än två månader. Men då får läkaren börja skära i pojkars kön, för det förutsätter traditionen att barnen önskar. Ingreppen på flickor är enligt svensk lagstiftning att betrakta som könsstympning. 2006 kom den första domen mot könsstympning i Sverige sedan lagen inrättades 1982. Trots det låga antalet åtal finns det skäl att anta att ingreppet utförs i Sverige och/eller att ingreppet utförs vid besök i hemlandet. http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Hedersrelaterat_vald_och_fortryck/Kvinnlig+omsk%C3%A4relse+-+k%C3%B6nsstympning/

[förstår mig själv]

Om en läkare upplever olust och har värderingar om att man inte ska orsaka smärta och lidande eller onödiga kirurgiska ingrepp? Ska läkare lyda och verkställa tex lekämänns, politikers religiösa värderingar eller ideer på sina patienter? Förvisso har läkare gjort så under historien. I efterhand har man förstått detta. Jag skulle inte göra det om jag inte förstod nyttan av det.

[Pilatus]

Om en läkare upplever olust och har värderingar om att man inte ska orsaka smärta och lidande eller onödiga kirurgiska ingrepp? Ska läkare lyda och verkställa tex lekämänns, politikers religiösa värderingar eller ideer på sina patienter? Förvisso har läkare gjort så under historien. I efterhand har man förstått detta. Jag skulle inte göra det om jag inte förstod nyttan av det.

Hippokrates ed har antagligen gällt i många länder ända sedan ca 500 fvt. I Sverige gäller Socialstyrelsens anvisningar. Att göra medicinskt omotiverade ingrepp ogillades av Hippokrates med motivering: "vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja". Omskärelse kan inte generellt sägas vara medicinskt motiverad, men tillåts detta till trots. Primitivt!

[Zokrates]

Omskärelse kan inte generellt sägas vara medicinskt motiverad, men tillåts detta till trots. Primitivt!

Ja såvida det inte gäller allvarlig fimosis, förhudsförträngning...

[Algotezza]

Det gäller att låta alla ha rätt till sina värderingar ur deras perspektiv. Man kan utbyta tankar om varandras perspektiv och syn på världen i en tolerant och accepterande anda.

Det är en grannlaga uppgift många gånger. Går det alltid att hålla värderingar och fakta åtskilda?

Om tex
A påstår att SD är rasistiskt, därför att det förekommer att enskilda SD-medlemmar yttrar sig mycket nedsättande om invandrare utan asylskäl, anhöriginvandring bl a.

B tycker sig inte se någon rasistisk politik från SDs sida, utan pekar på problem med omskärelse av flickor och pojkar, brist på lämpliga arbetstillfällen, brist på tillgängliga bostäder, könsåtskiljande seder, religion, slaktmetoder där djuren förblöder, högtider, egna helgdagar och mycket annat som vi inte automatiskt accepterar som inslag i vår kultur.

Man kan givetvis försöka bena upp ett större problem i ett antal mindre, mer hanterliga frågor. Speciellt i en grupp som diskuterar filosofi. Men endera sidan i en polariserad debatt brukar anta en mer generaliserande argumentation och snabbt nog finna på mer av invektiv och tårtkastning än analys. Exempelvis att koppla samman argument mot sionism med antisemitiska värderingar. Men även omvänt, varje kritik mot bosättarpolitik och etnisk rensning betraktas som antisemitisk. Ex vis Per Ahlmark
http://www.friatider.se/per-ahlmark-carl-bildt-avskyvard

Och riksdagsledamoten Kent Ekeroth (sd) som intervjuades i israelisk media som ställde frågan om Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som är mest allierat med Israel. Ja, det skulle jag säga att vi är, svarade ledamoten.
http://www.nationellidag.se/sverigedemokraterna-mest-israelvanliga-riksdagsledamot-kent-ekeroth-till-stod-f

Värderingar bygger på erfarenhet och emotionella och kognitiva förmågor - samt vilka fakta man fokuserar på och vilket perspektiv man anlägger på fakta och inte minst hur man utifrån dessa faktorer uttrycker sig, vilket är en funktion av ens dolda och manifesta avsikter. Man kan ju dessutom uttrycka sina värderingar utan värdeladdade ord genom vad man fokuserar på, tar med och bortser från, vilket perspektiv man anlägger och därmed hur man tolkar de fakta man utgått från. 10% analfabeter kan vändas till att det finns 90% som kan läsa och skriva. I det första fallet låter siffrorna alarmerande och mörka, i det senare löftesrika och ljusa.

Detta är vad jag kan se generellt sett men sen får man se till det enskilda fallet för att bedöma det ur olika aspekter. Metavärdering...

Sett till SD vet man ju där att rasism är negativt laddat i det allmänna medvetandet så därför vill man naturligtvis inte kalla sig så utan fokuserar medvetet på annat och försöker uttrycka sin politik så den inte låter rasistisk. Politik handlar idag dessutom allt mindre om sak- och principfrågor utan alltmer om den retoriska dräkt man kär sin politik i media. Hur något sägs är allt - vad man vill sak- och principmässigt spelar ingen större roll längre - om det nu finns någon annan princip kvar förutom viljan att vinna nästa val. Hur betyder allt när nästan alla svenska politiska partier trängs i mitten och slås om mittenväljarna, generellt sett.