Vad är ordning, respektive oordning?

Fysik, biologi, teknik, ETC.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 17854
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav Algotezza » 02 apr 2017 18:51

Vi bör kanske skilja mellan oordning-ordning fysiskt sett och oordning-ordning som upplevelse.

Upprepade slumpmönster uppfattar vi som ordning. Upprepning skapar en känsla ordning. Så är det t.ex. i musik. Om en slumpässig tonslinga upprepas uppfattar vid en som intentional och därför ordnad.
Göran Egevad egevad@gmail.com

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 02 apr 2017 19:53

klorofyll skrev: Jag kan inget om detta..

Du är minsann inte ensam om det!
klorofyll skrev:Men vad jag antar så har koldioxid den inverkan att det sänker trycket.

Kanske det...vad vet väl jag?
klorofyll skrev: För att koldioxiden skall nå havsbottnen så måste den ha tagits upp av en organism i ytvattnet som sedan dött.

Det låter rimligt men är inte riktigt sant! Det finns "skorstenar" på bottnen som spyr ut ämnen från jordens inre och det finns organismer somlever enbart på dessa utdunstningar (och varandra)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hydrotermal_%C3%B6ppning
Bild
Wiki skrev:Hydrotermala källor är öppningar i havsbottnen där det strömmar ut hett vatten blandat med mineraler och metaller. De kan befinna sig på ett djup av omkring 4 km under vattenytan, dit solens ljus inte når.

De kan hittas på och omkring både Mittatlantiska ryggen och Stillahavsryggen och även i Röda havet, Indiska oceanen, Medelhavet och östra Stilla havet. Samtliga dessa platser är geologiskt aktiva på grund av att tektoniska plattor här glider ifrån eller mot varandra.

Vattnet kan ha en temperatur på upp till 400°C[4] (alltså långt över 100°C, den temperatur vid vilken vatten kokar och bildar vattenånga vid normalt tryck).Det är magma som finns under havsbottnen som värmt upp vattnet efter att det har trängt ner genom sprickor i jordskorpan. Under hydrotermiska källor finns magmakammaren ungefär 1,5 – 3 km under havsbottnen, vilket kan jämföras med normala 5 – 10 km.

Mineralen svavel samt metaller som zink, guld, bly, järn och koppar finns i det utströmmande vattnet. När detta vatten möter det kallare havsvattnet kan det fällas ut och bilda skorstensliknande strukturer kring öppningarna. Dessa "skorstenar" kan få en höjd på upp till 50 meter.

De flesta av de högsta skorstenarna finns i Stilla havet på grund av att havsbottnen där dras isär snabbare än i Atlanten, vilket gör att vattnet ur dessa öppningar strömmar snabbare. I Atlanten tar det längre tid för ämnerna att tränga ut, vilket gör dessa skorstenar lägre men vidare än de i Stilla havet.

Det sätt man lättast hittar de hydrotermala öppningarna är genom att skicka ner sonder i havet som kan mäta temperatur. Med hjälp av dessa letar man efter de stråk av vatten som blivit uppvärmt av de hydrotermala öppningarna.


klorofyll skrev: Jag antar att livet i haven, bland organismerna, beror på mängden solljus de får, jag tror att det är där skon klämmer, ju mer kol som finns i atmosfären, desto mindre solljus når havens ytskikt.


Jag tror det är tvärtom hörru!
Nu har jag förstås bara varit klimatolog i några timmar men det där känns inte rätt.
Vi får nog forska lite i det där... Det var faktiskt en svensk som upptäckte växthuseffekten:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svante_Arrhenius
Han tycks ha varit ett geni om man ska döma av det motstånd han fick av det akademiska etablissemanget ... men till sist gick det rätt bra för honom.
Så han kunde i lugn och ro förfölja sina tidigare motståndare...
Wiki skrev: Han lämnade professuren vid Stockholms högskola 1905, då han utnämndes till föreståndare för Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi (som 1909 fick en egen byggnad), efter att ha avböjt ett erbjudande att bli professor i Berlin. (Anm: Ett av de berömdaste universiteten i Europa.


Nå växthuseffekten då?
...Arrhenius... blev först med att beskriva växthuseffekten,
det vill säga koldioxidens förmåga att stänga inne värmestrålning.
På detta sätt förklarade han sin teori om växlingen mellan istider och varma perioder
beroende på växlingar i atmosfärens koldioxidhalt.


Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär.


klorofyll skrev: Men jag tror aldrig att det kan bli en process liknande en negativ spiral. För om vi slutar använda kol som bränsle så kommer ju haven tillslut ta upp kolet genom orgnismer som sjunker till havsbottnen.

Men vad händer med resten av världen under tiden?

klorofyll skrev: Själva temperaturhöjningen är ju inget problem.

Isen smälter och havet stiger, kuststäder och låglänta länder som Bangla Desh försvinner under vattenmassorna ... Vart ska klimat flyktingarna ta vägen?
Har du nån aning om hur mycket havet stiger för varje grad varmare det blir?
Borde vi kanske bygga en mur mellan Danmark och Sverige i Öresund för att skydda Östersjökusterna?
Jordbruksmark förvandlas till het öken, malariamyggan flyttar till Sverige...
klorofyll skrev: Jag förstår inte varför det skulle komma en ny istid.

Vetenskapsmännen har upptäckt att under de senaste millioner åren så har varma perioder avlösts av istidsperioder ... det är kanske 20000 år sedan det var en riktig istid... varför skulle helt plötsligt istiderna sluta komma?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Istid
Wiki skrev: Orsaken till att en istid inträffar är variationer i styrka i de solstrålar som träffar jorden (något som man när det gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta till antalet solfläckar på solen). Den förste att knyta istiderna till dessa fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milanković som konstaterade detta 1938. Det krävs dock mer än minskad solfläcksaktivitet för att en verklig istid skall uppträda och den främsta orsaken är troligtvis variationer i jordaxelns lutning, något som inträffar med jämna mellanrum.

klorofyll
Inlägg: 9320
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav klorofyll » 03 apr 2017 19:04

SigurdV

https://youtube.com/watch?v=aNmKghTvj0E

Låten Wise up, av Aimee Mann, från filmen Magnolia. Låten startar efter någon minut.

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 03 apr 2017 19:18

klorofyll skrev:SigurdV

https://youtube.com/watch?v=aNmKghTvj0E

Låten Wise up, av Aimee Mann, från filmen Magnolia. Låten startar efter någon minut.

Inte så att jag begriper nåt :)

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 04 apr 2017 05:26

Det Moderna Oraklet Sigurd Vojnov
svarar på trådfrågan: Vad är ordning?

Forumets orädde reporter SigurdV har sökt svaret!
God Morgon Oraklet. Hur är läget?
Grr...Humpf ... Fnys...

Jag skulle bara fråga vad ordning är.
Bah! Ordning är kyla!

Och vad är då oordning?
Värme! Kom med nu in i frysboxen...
Nej Tack! Jag har lite annat för mig nu... Hej då!

Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien,
var en österrikisk fysiker och filosof som grundade den statistiska mekaniken.
På hans gravsten i Wien finns inristad hans berömda formel S = k log W...

Formeln är härledd under förutsättning att materien består av atomer.
Och värme är då rörelsetillståndet hos atomerna...
Med högre hastigheter följer mer kollisioner och oordning.

klorofyll
Inlägg: 9320
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav klorofyll » 04 apr 2017 05:58

SigurdV skrev:
klorofyll skrev: Men jag tror aldrig att det kan bli en process liknande en negativ spiral. För om vi slutar använda kol som bränsle så kommer ju haven tillslut ta upp kolet genom orgnismer som sjunker till havsbottnen.

Men vad händer med resten av världen under tiden?

klorofyll skrev: Själva temperaturhöjningen är ju inget problem.

Isen smälter och havet stiger, kuststäder och låglänta länder som Bangla Desh försvinner under vattenmassorna ... Vart ska klimat flyktingarna ta vägen? Har du nån aning om hur mycket havet stiger för varje grad varmare det blir?

klorofyll skrev: Jag förstår inte varför det skulle komma en ny istid.

Vetenskapsmännen har upptäckt att under de senaste millioner åren så har varma perioder avlösts av istidsperioder ... det är kanske 20000 år sedan det var en riktig istid... varför skulle helt plötsligt istiderna sluta komma?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Istid

Jag är glad så länge jorden inte blir ett nytt "Påskön". Nu är jag ju inte säker på att en oåterkallelig negativ spiral inträffar eller inte, men men. Det tjänas förmodligen väldigt mycket pengar på att använda kolet. Vad jag tycker är värre är alla gifter som släpps ut, ex.v. är det ju inte bra att äta för mycket ris eftersom det av onaturliga skäl innehåller arsenik. Många stora städer, metropoler, är belägna vid kusten, så opinionen skulle nog vända kraftigt vid högre vattennivåer.

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 04 apr 2017 06:22

klorofyll skrev:Jag är glad så länge jorden inte blir ett nytt "Påskön". Nu är jag ju inte säker på att en oåterkallelig negativ spiral inträffar eller inte, men men. Det tjänas förmodligen väldigt mycket pengar på att använda kolet. Vad jag tycker är värre är alla gifter som släpps ut, ex.v. är det ju inte bra att äta för mycket ris eftersom det av onaturliga skäl innehåller arsenik. Många stora städer, metropoler, är belägna vid kusten, så opinionen skulle nog vända kraftigt vid högre vattennivåer.


Jag har för mig att marken i Asien innehåller mer arsenik än här i Europa...
De har ofta arsenik i grundvattnet har jag läst nånstans.

Ja vad är värre än nåt annat? Borde vi inte göra upp en lista?
Om vi ska ta itu med våra bekymmer är det bra att veta vilka dom är.

Nog toppar väl Kärnkraften bekymmerslistan?
Det är utan tvivel det farligaste som finns,
om man ska tro tidningar och politiker.

Själv vill jag nog sätta åtminstone
Donald, Putin och Turkiet före på listan.
Sen kan väl Förgiftning få komma.

klorofyll
Inlägg: 9320
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav klorofyll » 04 apr 2017 08:20

SigurdV skrev:
klorofyll skrev:Jag är glad så länge jorden inte blir ett nytt "Påskön". Nu är jag ju inte säker på att en oåterkallelig negativ spiral inträffar eller inte, men men. Det tjänas förmodligen väldigt mycket pengar på att använda kolet. Vad jag tycker är värre är alla gifter som släpps ut, ex.v. är det ju inte bra att äta för mycket ris eftersom det av onaturliga skäl innehåller arsenik. Många stora städer, metropoler, är belägna vid kusten, så opinionen skulle nog vända kraftigt vid högre vattennivåer.


Jag har för mig att marken i Asien innehåller mer arsenik än här i Europa...
De har ofta arsenik i grundvattnet har jag läst nånstans.

Ja vad är värre än nåt annat? Borde vi inte göra upp en lista?
Om vi ska ta itu med våra bekymmer är det bra att veta vilka dom är.

Nog toppar väl Kärnkraften bekymmerslistan?
Det är utan tvivel det farligaste som finns,
om man ska tro tidningar och politiker.

Själv vill jag nog sätta åtminstone
Donald, Putin och Turkiet före på listan.
Sen kan väl Förgiftning få komma.

Jag ser ju militär upprustning som ett farligt, kostsamt och onödigt projekt. Det finns kärnvapen, räcker inte det..? Sverige behöver ju inte lägga mycket pengar på försvaret.. Det är overkligt på något vis, vi kan utfärda sanktioner mot andra länder, men Sverige kan aldrig besegra ett land med kärnvapen. Det är bara att inse. Om Sverige ska ha något försvar så borde det vara av tekniskt slag, så att vi kan få användning av universitetens forskning, till något konkret. Statens försvarsutgifter bör hamna i universitetens fickor, och innovationerna som blir frukten kan användas även inom andra områden.

Sedan, de stora haven, de smutsas ned, kanske för att haven till stor del är internationellt vatten. Där borde man införa tuffare regler. Satelliter borde ha kontroll över varje större fartyg

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 04 apr 2017 10:07

klorofyll skrev:Jag ser ju militär upprustning som ett farligt, kostsamt och onödigt projekt.

Jag vet inte det jag...
Läste just i tidningen att polisen vill ha hjälp av militären för bevakningsuppgifter.

Rinkeby och lite andra ställen skulle nog må bra
om våra värnpliktiga ungdomar patrullerade torget med skarpladdade kulsprutor.

Då kanske muslimska damer skulle våga sig till fiket?
Affersmännen som just förbereder flytten kanske stannar kvar?

Jag ser bara fördelar med förslaget.
Bild

klorofyll skrev: Det finns kärnvapen, räcker inte det..? Sverige behöver ju inte lägga mycket pengar på försvaret.. Det är overkligt på något vis, vi kan utfärda sanktioner mot andra länder, men Sverige kan aldrig besegra ett land med kärnvapen...


Värnpliktiga är faktiskt (nästan) gratis arbetskraft!
Den borde nog vara några år längre?
Det är så jävla skräpigt överallt!

Men jag tror nog du har rätt i din bedömning annars.
Sverige är knappast så svårt att besegra...

Vi kanske borde göra Sverige giftigt?
Invadera oss och sen dö på kuppen...
klorofyll skrev: Om Sverige ska ha något försvar så borde det vara av tekniskt slag, så att vi kan få användning av universitetens forskning, till något konkret. Statens försvarsutgifter bör hamna i universitetens fickor, och innovationerna som blir frukten kan användas även inom andra områden.

Ja faktiskt!
I alla fall en del av försvarsutgifterna.
Man kunde kanske höja skatterna lite grann också?
Vilket parti företräder en så förnuftig politik?
klorofyll skrev: Sedan, de stora haven, de smutsas ned, kanske för att haven till stor del är internationellt vatten. Där borde man införa tuffare regler. Satelliter borde ha kontroll över varje större fartyg

Kan staten ha spioner i butikernas kassor borde man väl kunna fortsätta med fartygen?

klorofyll
Inlägg: 9320
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav klorofyll » 04 apr 2017 10:30

Jag är också för högre skatter...

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 04 apr 2017 10:57

klorofyll skrev:Jag är också för högre skatter...


Från början i tråden var det naturlig ordning som det frågades efter.
Och jag kom fram till att det är termodynamiken som förklarar den.
Bild

Men vad förklarar SOCIAL ORDNING?
https://en.wikipedia.org/wiki/Social_order
Bild

SigurdV
Inlägg: 3012
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav SigurdV » 04 apr 2017 11:15

Men vi kanske skiljer oss i en fråga:
Jag tycker att staten ska gå med vinst!
Bild

Grottesången, fornvästnordiska Gróttasöngr, är en fornnordisk dikt som brukar ingå i den poetiska Eddan. Den finns dock inte i huvudhandskriften Codex Regius utan är bevarad i en avskrift av Snorres Edda. Den är översatt till svenska av bland annat Erik Brate, Åke Ohlmarks och Björn Collinder.

Dikten är utformad som en arbetssång som jättinnorna Fenja och Menja sjunger när de drar runt Grottekvarnen som ägs av kung Frode. Kvarnen Grotte är magisk och producerar vad som än önskas. Först mal de guld och välstånd till landet. Men då Frode är girig och inte låter dem vila börjar de mala ofärd och krig istället. De mal så att en sjökonung, Mysing, kommer med sin här till Frodes gård. Mysing dödar Frode och tar Grotte med sig. Han låter sedan jättinnorna mala fram så mycket salt att skeppet sjunker.

Dikten inspirerade Viktor Rydberg att skriva dikten Den nya grottesången, som är en protest mot arbetsförhållandena i 1800-talets industrier.


Inledning:

Medan jag uppehöll mig i Hildesheim på besök hos biskop Bernward, som ännu efter 900 år lever där i sina verk, hände det en kväll, då fullmånen lyste, att jag träffade en man, dubbelt så gammal som biskopen och ännu vandrande bland oss.

Jag såg en tämligen högvuxen skepnad i kaftanlik rock gå framför mig, greps av en aning och påskyndade mina steg, så att jag hann före honom till gatans mynning, då jag vände mig om och, mycket riktigt, igenkände det egendomliga ansiktet. Skepnaden var Ahasverus. Som såg ut ungefär som när vi träffades förra gången, då han, efter ett besök ombord å »Den flygande holländaren», var på väg till Prometeus uppe i de armeniska bergen, och han såg just icke gladare ut än då. Vi hälsade som gamla bekanta, och då jag föreslog ett samtal på bänken vid Rolandsbrunnen, hade han ingenting däremot.

- Vad har du att säga eller vad vill du, att jag skall säga? sporde han.

- Vad jag vill, att du skall säga? Omöjligt, att du kunde utsäga allt, vad jag av dig ville höra: de rön du gjort under en snart tvåtusenårig vandring över vår jord. Kan man vara så nära källan för ett vetande utan like, utan att vilja hämta ur henne? Vad betyda alla historiska arkiver och biblioteker mot dig?

- Du är allt fortfarande vetgirig om det förflutna?

- Naturligtvis.

Ahasverus skakade på huvudet och såg med en underlig blick uppåt månen.

- Jag är lika värdelös som de historiska arkiverna. Det förflutna är värdelöst; det kommande även. Människosläktet skall dö ut, vår planet förstöras, vår sol slockna. Var är då det vetande vi samlat?
Var är frukterna av vårt jäktande och ävlande? Tro likväl icke, att jag är likgiltig för vad som skett och sker!

Tidens förskräcklighet, som jag mer än någon prövat, skulle vara mig förskräckligare, om jag icke sysslade med något, än med det förflutna, än med framtiden. Vad framtiden vidkommer, efterspanar jag tecknen till vårt släktes undergång. Ett verkligen intressant studium.

- Giv mig då dessa tecken!

- Hör ett bland många! Om du kan tro mig eller ej, men jag har gjort den iakttagelsen, att människorna, i trots av alla vetenskapliga strävandens tillväxt, varda allt mindre vetgiriga. Ungdomens vetgirighet slocknar nu tidigare än fordom. Vad angår bemödandet att tränga tillbaka i det förflutna, begränsar det sig alltmer till den officiella och honorerade forskningen, som bedrives av ämbetsplikt.

Du vet otvivelaktigt, vad vetgirigheten om det förflutna är, sedd i stort. Den är för människosläktet detsamma som viljan och förmågan att minnas, att erinra sig är för människan. När hos henne denna vilja - ytterst beror all förmåga av drift och vilja - när den slappas, är det ett tecken, att ålderdomen är inne och döden nära.

För gångna släkten voro förfäderna heliga, och arvsägnerna om deras gärningar den dyrbaraste av alla skatter. I våra dagar skulle man vara en industriidkare av sällspord art, om man icke brände deras ben till, låt mig säga, blanksmörja, och samtliga intygen om deras gärningar till aska, om man vore i tillfälle därtill och därmed förtjänte litet guld.

Vad angår framtiden, så huru många äro de, som bry sig om den? Det är sant, att samhällena, för att icke redan nästa släktled gå under, sörja, om än med knot och knussel, för barnens uppfostran. Men är det med den omtanke för rasens bestånd och blomstring genom århundraden, som utmärkte de gamla folken? Nej.

Och de, som vuxit upp i deras skolor, vad mena de allra fleste bland dem härom? Har du icke sett de unges förvåning, om en gubbe sätter ett träd, vars frukter han har ingen utsikt att själv få njuta? Nej, min vän, mer och mer lösa sig länkarna mellan det förflutna, närvarande och kommande. Mer och mer lever man ögonblickets liv. Men tror du, att en kedja, vars länkar lossna från varandra, skall länge hålla? Människosläktet närmar sig sin undergång. Det är min tröst. Den ohyggliga Grottekvarnen skall upphöra att mala. Den och jag få vila.

Jag fäste mig vid ordet »Grottekvarnen», som kom oväntat på den gamle israelitens läppar.

En sägen förtäljer, att jättemörna Fenja och Menja hade roat sig med att från underjorden kasta upp två klipphällar på Midgards yta. Någon gjorde av dessa hällar kvarnstenar och skänkte dem till konung Frode Fridleifsson. Ödet ville, att samma jättemör tillfångatogos under ett krig i Svitiod och såldes som trälinnor till Frode, som lät dem draga kvarnen, kallad Grotte.

De malde guld och trygghet åt konungen och fred åt hans folk och välvilja mellan människor. Men då Frode, förhärdad av guldlystnad, vägrade dem nödig vila, malde de eld och död över honom och läto kvarnen gå med sådan fart, att stenarna sprucko och resvirket störtade ihop.

Jag fann, att denna sägen var välbekant för Ahasverus. Han kände till och med en vida äldre upplaga av den. Kvarnen Grotte, sade han, var, enligt vad då troddes, ofantlig. Hon var stor som världen. Hennes mittelstolpe var världsaxeln, kring vilken himmelen, likasom hennes löparesten, svängde. Hon malde guldålderns glädje och lycka åt människornas första ätteled.

Dina fäder ha, likasom mina, föreställt sig ett paradis för mänsklighetens barndom, anmärkte vandringsmannen. De ha, som mina, föreställt sig, att paradiset stängdes genom synden, själviskheten, som fått sin allmängällande symbol i guldtörsten. Jag vet icke, om paradismyten har en verklighet bakom sig.

Så mycket må jag dock säga, att det är ett psykologiskt misstag, om man mot denna myt åberopar vittnesbörden, att vi ursprungligen icke kände metallernas bruk och måste bo i jordhålor eller klippgrottor, omgivna av en fornvärlds vilddjursskaror. Liksom om man icke under villkor, som förekomma nutidens människor hårda, kunnat leva lycklig, ja ända in i livsroten lycklig!

Man glömmer, att människosläktets barndomsfantasi kunnat giva glans och skönhet åt allt, även åt mödorna, farorna och döden. Man glömmer, att tillgivenheten och kärleken kunde lyckliggöra då så väl som nu och mer. Jag vet någonting därom. Avlägsna folkstammar, ansedda som de uslaste, de lägst stående, de olyckligaste av alla, har jag under mina vandringar sett och noga iakttagit, långt innan européer hörde dem omtalas. Tror du, att de alla voro olyckliga i sin brist på materiell kultur, och att de alla voro föraktliga? Tror du, att Afrikas buskmän voro olyckliga, innan de fingo de vite till herrar?

De kunde icke föreställa sig en bättre värld än den, vari de voro försatta: de jagade tillsammans, delade jaktbytet, övergåvo aldrig sina sjuka och sårade, ljögo icke, bedrogo icke, voro barnkära och visade sina gamle vördnad. Fråga Johan van der Welt, Burehell, Moffat, mina efter- följare bland dem, om jag överdriver, då jag säger, att de voro lyckliga. Och var finner du levnadsglädjen, om icke i sammanlevnad och samarbete med vänliga och trofasta medmänniskor, om icke i kärleken och vänskapen och i den barnsligt friska och glada inbillningskraften, som gör faran till ett äventyr, mödan till en lek, döden till en port, som öppnar sig till leende ängder?

O den alptunga dumhet, som tror sig vinna lyckan annanstädes! Vart jag går, betäcka självmördare, som lidit av denna dumhet, i allt flere hekatomber min väg. Vart jag går, finner jag livsleda, ofta parad med lågt sinnelag, bland dem, som tillvunnit sig guldet, och missnöje, förtvivlan, onämnbart elände bland dem, som icke förvärvat det.

Nej du, så visst som det finnes en sanning och så visst som de djupaste sanningarna aldrig kunnat uttryckas bättre än i symbolisk form, så visst är, att sägnen om Grottekvarnen är sann, att hon ännu går, att hon varder med vart år tyngre, kräver större arbetskrafter, kräver i mån av dem en vildare fart kring sin axel, och att hon, var skulden än ligger, maler ve och förbannelser i ökad mängd över vår jord.

Månne endast över denna eländiga planet? Jag fruktar, att hon maler även däruppe - Ahasverus pekade mot stjärnorna - att hela universum är en Grottekvarn. Måtte då demonerna komma snart, som gripa hennes vridstång och svänga henne så, att hon maler sig själv i stycken!

Ahasverus steg upp. Han ville gå, men hejdade sig och räckte mig en pergamentrulle. Se där, sade han, jag antecknar då och då mina tankar och intryck. Nyss satt jag därinne i Judenstrasse hos en israelitisk gubbe, en av mina avkomlingar i rätt nedstigande led, för övrigt en barnafrom själ och ohjälplig optimist, som hoppas allt gott för alla människor. Där skrev jag detta.

Ahasverus gick.

(Det finns fortsättning... Jag hyfsade till den ovanstående inledningen.
En modern läsare störs av överdriven kristendom i texten, vill nån ha mer av den så säg till.)

klorofyll
Inlägg: 9320
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav klorofyll » 04 apr 2017 19:25

Varför ges bidrag?

För att någon är i behov eller för att någon vill nyttja?

Förmodligen sägs det att man bara vill nyttja... (Här bortser man helt från att varje människa kan avgöra detta något sånär själv, vi skall alltså inte ens ta ställning.)

Så inga bidrag ges och de som inte fjäskar för sina överordnade går under!

Mannen i kavaj torkar sig om munnen med den vita servetten, fimpar cigaretten och vänder på klacken.

Användarvisningsbild
Pilatus
Inlägg: 16175
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vad är ordning, respektive oordning?

Inläggav Pilatus » 09 apr 2017 08:02

Algotezza skrev:Upprepade slumpmönster uppfattar vi som ordning.

Jag tror att (de flesta) slumpmönster kan uppfattas som ordnade. Är inte slumpen en god fördelare?

Kanske är det oskickliga bildkonstnärer (författare) som skapar klumpiga, oharmoniska bilder (texter) eftersom de bryter mot vad som är en slumpmässig struktur.
Moderator


Återgå till "Naturvetenskap"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst