A theory of Universes

Fysik, biologi, teknik, ETC.

Moderator: Moderatorgruppen

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: A theory of Universes

Inläggav SigurdV » 09 nov 2017 04:31

SigurdV skrev:
Algotezza skrev:Fast det beror på var man placerar nollan i tempsystemet... hur den definieras...


https://en.wikipedia.org/wiki/Additive_identity
In mathematics the additive identity of a set which is equipped with the operation of addition
is an element which, when added to any element x in the set, yields x.

One of the most familiar additive identities is the number 0 from elementary mathematics,
but additive identities occur in other mathematical structures where addition is defined, such as in groups and rings.

https://en.wikipedia.org/wiki/Additive_inverse
In mathematics, the additive inverse of a number a is the number that, when added to a, yields zero.
This number is also known as the opposite (number), sign change, and negation.

For a real number, it reverses its sign:
the opposite to a positive number is negative,
and the opposite to a negative number is positive.
Zero is the additive inverse of itself


Om du viker tal-linjen mellan positiva och negativa nollan får du en annan familj än den jag började med:

<+0 , -0>
<+1 , -1>
o.s.v.
till
<+1/0 , -1/0> [/quote]

https://en.wikipedia.org/wiki/1
1 (one, also called unit, unity, and (multiplicative) identity) is a number, numeral, and glyph.
It represents a single entity, the unit of counting or measurement.
For example, a line segment of unit length is a line segment of length 1.
It is also the first of the infinite sequence of natural numbers, followed by 2.

https://en.wikipedia.org/wiki/Multiplicative_inverse
In mathematics, a multiplicative inverse or reciprocal for a number x, denoted by 1/x or x−1, is a number which when multiplied by x yields the multiplicative identity, 1. The multiplicative inverse of a fraction a/b is b/a. For the multiplicative inverse of a real number, divide 1 by the number. For example, the reciprocal of 5 is one fifth (1/5 or 0.2), and the reciprocal of 0.25 is 1 divided by 0.25, or 4. The reciprocal function, the function f(x) that maps x to 1/x, is one of the simplest examples of a function which is its own inverse (an involution).


Och familjen med inverser har du redan sett:

< 0 , 1/0 >
< 1/2 , 2 >
< 1 , 1 >
< 2 , 1/2 >
< 1/0 , 0 >

Den första är rätt tråkig men den här kan man ju göra ett Möbius band med...

xion
Inlägg: 3116
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: A theory of Universes

Inläggav xion » 09 nov 2017 07:58

SigurdV skrev: Tar du ett steg i en rikting utför du det positiva talet plus ett ,
och tar du steget tillbaka utför du det negativa talet minus ett.


Det där stämmer inte.
När du tar steget tillbaka tar du bara ännu ett steg men i motsatt riktning.
Du har sålunda tagit två steg.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: A theory of Universes

Inläggav Algotezza » 09 nov 2017 08:26

SigurdV skrev:Vi har ungefär samma uppfattning ... Det är bara det att du (som jag ser det) vill ge nollan "övernaturliga krafter"! :)

Vilket tal som helst kan göra tjänst som nolla! Du behöver INTE lägga längden som ska mätas med ena änden mot nollan!
Om din linjal är trasig och nollan är borta så kan du fortfarande mäta längder med linjalen: Det är bara det att det är praktiskt att lägga an längden mot nollan eftersom det är så lätt att subtrahera med noll.

Du säger att tal har värde bara genom att sättas i relation till nollan, men det går alltså bra med vilket annat tal som helst ...
Har du talet två och talet ett så vet du var du har nollan!

Vi har diskuterat talen som en-dimensionella vektorer ... nu tar du upp andra talformer:
Utgångspunkten för upplevandet är jaget i form av upplevelse- och handlingsförmåga.
Bara genom att relatera det vi gör till den som gör det får det vi gör mening.
En handling är alltid någons handling.
En någon som inte gör något är som en nolla utan tal.


En upplevelse, en handling och en mening... Vi har tre enheter!
Dessa kan utgöra ett enhetligt sammanhang : En situation.

Men jag förstår inte riktigt hur vi förvandlar detta ^ till matematik?
Det enda vi kan göra är att räkna enheter sen tar det stopp...


Ja, nollan är ju alltid underförstådd även med en trasig linjal.

En persons handlingar kan numreras och på så sätt få ett individuellt talnamn, en sifferkombination. Därför kan noll symbolisera aktören och talhandlingarna. De positiva talen det man gjort och de negativa vad man underlåtit göra.
Göran Egevad egevad@gmail.com

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: A theory of Universes

Inläggav SigurdV » 09 nov 2017 19:06

Algotezza skrev:
SigurdV skrev:Vi har ungefär samma uppfattning ... Det är bara det att du (som jag ser det) vill ge nollan "övernaturliga krafter"! :)

Vilket tal som helst kan göra tjänst som nolla! Du behöver INTE lägga längden som ska mätas med ena änden mot nollan!
Om din linjal är trasig och nollan är borta så kan du fortfarande mäta längder med linjalen: Det är bara det att det är praktiskt att lägga an längden mot nollan eftersom det är så lätt att subtrahera med noll.

Du säger att tal har värde bara genom att sättas i relation till nollan, men det går alltså bra med vilket annat tal som helst ...
Har du talet två och talet ett så vet du var du har nollan!

Vi har diskuterat talen som en-dimensionella vektorer ... nu tar du upp andra talformer:
Utgångspunkten för upplevandet är jaget i form av upplevelse- och handlingsförmåga.
Bara genom att relatera det vi gör till den som gör det får det vi gör mening.
En handling är alltid någons handling.
En någon som inte gör något är som en nolla utan tal.


En upplevelse, en handling och en mening... Vi har tre enheter!
Dessa kan utgöra ett enhetligt sammanhang : En situation.

Men jag förstår inte riktigt hur vi förvandlar detta ^ till matematik?
Det enda vi kan göra är att räkna enheter sen tar det stopp...


Ja, nollan är ju alltid underförstådd även med en trasig linjal.

En persons handlingar kan numreras och på så sätt få ett individuellt talnamn, en sifferkombination. Därför kan noll symbolisera aktören och talhandlingarna. De positiva talen det man gjort och de negativa vad man underlåtit göra.


Det är vanligare att prata om det första än det "nollte"...
Så när vi räknar föremål eller indvider undviker vi att representera den först räknade individen med noll.

Och jag har inte sett någon uppräkning (annat än av de negativa talen)
som börjar från ett negativt tal: -1 , -2 , -3 ...

Lägg märke till att storleken (den uppmätta existensen) minskar för varje nytt negativt tal!
Det är tvärt om för de positiva talen: 1 , 2 , 3 ...

Ettan är normalt alltså först men inget hindrar oss från att vara originella: -2 , -1 , 0 , 1 , 2 ...

Abstrakt sett uppkommer de olika taltyperna genom att vi upptäcker ett förhållande som inte alltid gäller.
Då kräver vi ...uppfinner alltså... det dom fattas : Om vi lägger ihop talet a med talet b får vi (oftast) ett tal c: a+b=c.

Men vilket tal b ger lösningen till förhållandet: a + b = a ?
Så vi uppfinner nollan :)

Det är bara att fortsätta... a gånger a ger c ... För vilket a blir c=2?
Så vi uppfinner rötter.

De negativa talen uppkommer när vi undrar vilket b som satisfierar : a+b=0.

Det går bra att hitta på egna tal...
Allt som krävs är att man ställer en NY fråga ;)

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: A theory of Universes

Inläggav Algotezza » 09 nov 2017 20:32

Sedan tänkte man sig att dubblera vilket tal som helst utan att sluta göra det eller att lägga samman alla tal i en talserie och då kom man på oändligheten. Som då egentligen snarare är en process utan slut då den bygger på tänkta processer utan slut.
Göran Egevad egevad@gmail.com

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: A theory of Universes

Inläggav SigurdV » 10 nov 2017 14:44

Algotezza skrev:Sedan tänkte man sig att dubblera vilket tal som helst utan att sluta göra det eller att lägga samman alla tal i en talserie och då kom man på oändligheten. Som då egentligen snarare är en process utan slut då den bygger på tänkta processer utan slut.


Och ibland ser man uttryck som: "Dynamiska Processer"!
... Som om en process kunde vara Statisk ?

I vår begreppsapparat ingår negationen:
Det som INTE har något slut är oändligt.

Varför då inte ta steget fullt ut?
Och tänka sig ett oändligt tal?

Detta tal skulle inte ha någon början
inte heller något slut ...
och hur mycket som helst där emellan ;)

Det påminner om den Reella Tal-linjen eller hur?

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 17353
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: A theory of Universes

Inläggav Pilatus » 16 nov 2017 01:36

SigurdV skrev:Och tänka sig ett oändligt tal?

Detta tal skulle inte ha någon början inte heller något slut ...
och hur mycket som helst där emellan ;)

Blir inte det en talserie? alla negativa tal - 0 - alla positiva tal

Decimaldelen av talet π (pi) är oändlig.
Moderator

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 17353
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: A theory of Universes

Inläggav Pilatus » 16 nov 2017 01:46

SigurdV skrev:Och ibland ser man uttryck som: "Dynamiska Processer"!
... Som om en process kunde vara Statisk ?

Hur är det med statiskt tryck? Om du lägger en tegelsten på ett dricksglas. Du mäter dess höjd så noggrant du kan. Vänta tjugofem år. Mät igen.

Man kan se på mycket gamla fönster att de är tjockare i underkant än i överkant.
Moderator

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: A theory of Universes

Inläggav SigurdV » 16 nov 2017 02:19

Pilatus skrev:
SigurdV skrev:Och tänka sig ett oändligt tal?

Detta tal skulle inte ha någon början inte heller något slut ...
och hur mycket som helst där emellan ;)

Blir inte det en talserie? alla negativa tal - 0 - alla positiva tal

Decimaldelen av talet π (pi) är oändlig.


Jo... de reella talen kan väl ses som en sådant oändligt tal om de ordnas och/eller adderas.
Inget är störst(naturligen först) och inget är minst (naturligen sist) och det finns hur många som helst av dem.
(och pi är väl ett bra exempel på det oändliga)

Jag tänkte mig nog först ett reellt tal med oändligt många siffror till vänster om decimalkommat.
De har ju faktiskt allra längst åt vänster en oändlig serie med nollor för att kunna vara både oändliga och unika.

Så att de reella talen uppkommer ur en "mall" med oändligt många platser, ordnade i linje, som skall var och en fyllas med endast en siffra.
Man kunde ju då tänka sig att varje plats fick fyllas med ett reellt tal i stället och vi skulle då ha en tvådimensionell oändlig mall.

Man kan nog krånga till det här in absurdum: Låt varje plats i varje tal-mall fyllas med ett sånt där oändligt tal ...
Men varför skulle man försöka göra det och åstadkomma en notation för dessa besynnerliga tal?
Vilken användning skulle man ha för absurt krångliga tal?

Man kanske kunde hitta en mall från vilken all upptänkliga tal kunde skapas genom olika begränsningar av hur den ska ifyllas?
Och då gjorde det väl inte så mycket om vissa tal blev helt absurda bara de tal vi har användning för kunde fås fram med bestämda ifyllningsregler?
Men jag undrar nu lite stillsamt om det inte är ungefär så det faktiskt ligger till? (Vem vet?)

Vart ville jag komma med det här?
Jag tror jag ville titta lite på hur det ändliga och det oändliga förhåller sig till varandra.
Kanske bäst jag ser efter vad jag skrev... nån ledtråd ska det väl finnas?

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: A theory of Universes

Inläggav SigurdV » 16 nov 2017 02:29

Pilatus skrev:
SigurdV skrev:Och ibland ser man uttryck som: "Dynamiska Processer"!
... Som om en process kunde vara Statisk ?

Hur är det med statiskt tryck? Om du lägger en tegelsten på ett dricksglas. Du mäter dess höjd så noggrant du kan. Vänta tjugofem år. Mät igen.

Man kan se på mycket gamla fönster att de är tjockare i underkant än i överkant.


Det rör sig väl om en mycket långsam dynamisk process?
Hmm... Skulle då en oändligt långsam dynamisk process vara en statisk process?
Vill helst inte tycka det... Jag går nog inte gärna med på att något är en dynamisk process om två olika tillstånd kan vara identiska.
Det har att göra med att "dynamiska processer", som jag tänker mig dem, följer termodynamikens lagar.

Annars öppnas dörren för dumheter som Eternal Return:
https://en.wikipedia.org/wiki/Eternal_return
Eternal return (also known as "eternal recurrence") is a concept that the universe and all existence and energy has been recurring, and will continue to recur, in a self-similar form an infinite number of times across infinite time or space. The concept is found in Indian philosophy[citation needed] and in ancient Egypt[citation needed] and was subsequently taken up by the Pythagoreans and Stoics.[citation needed] With the decline of antiquity and the spread of Christianity, the concept fell into disuse in the Western world, with the exception of Friedrich Nietzsche, who connected the thought to many of his other concepts, including amor fati.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: A theory of Universes

Inläggav Algotezza » 19 nov 2017 19:02

Kontinuumet innehåller oändligt många punkter oavsett hur långt själva kontinuumet är. Det oändliga kan finnas id et ändliga.

Tror du på decimalbeviset?
Göran Egevad egevad@gmail.com

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: A theory of Universes

Inläggav Algotezza » 19 nov 2017 19:06

Pilatus skrev:
SigurdV skrev:Och ibland ser man uttryck som: "Dynamiska Processer"!
... Som om en process kunde vara Statisk ?

Hur är det med statiskt tryck? Om du lägger en tegelsten på ett dricksglas. Du mäter dess höjd så noggrant du kan. Vänta tjugofem år. Mät igen.

Man kan se på mycket gamla fönster att de är tjockare i underkant än i överkant.


Har pratat med en som sysslar med glas och är lärare på området. Gamla glas tjockhet nertill beror på tekniken de framställdes på, Det tar miljontals år för glas att röra sig. Så det är en omhuldad myt detta med att fönsterglas rinner nedåt på några hundra år
Göran Egevad egevad@gmail.com

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: A theory of Universes

Inläggav SigurdV » 20 nov 2017 17:18

Algotezza skrev:
Pilatus skrev:
SigurdV skrev:Och ibland ser man uttryck som: "Dynamiska Processer"!
... Som om en process kunde vara Statisk ?

Hur är det med statiskt tryck? Om du lägger en tegelsten på ett dricksglas. Du mäter dess höjd så noggrant du kan. Vänta tjugofem år. Mät igen.

Man kan se på mycket gamla fönster att de är tjockare i underkant än i överkant.


Har pratat med en som sysslar med glas och är lärare på området. Gamla glas tjockhet nertill beror på tekniken de framställdes på, Det tar miljontals år för glas att röra sig. Så det är en omhuldad myt detta med att fönsterglas rinner nedåt på några hundra år


VA!?
Kan det verkligen stämma!

Visst finns det gott om vetenskapliga "myter",
och räknefel,
men det där trodde jag var belagt!

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: A theory of Universes

Inläggav Algotezza » 20 nov 2017 21:48

SigurdV skrev:
Algotezza skrev:
Pilatus skrev:Hur är det med statiskt tryck? Om du lägger en tegelsten på ett dricksglas. Du mäter dess höjd så noggrant du kan. Vänta tjugofem år. Mät igen.

Man kan se på mycket gamla fönster att de är tjockare i underkant än i överkant.


Har pratat med en som sysslar med glas och är lärare på området. Gamla glas tjockhet nertill beror på tekniken de framställdes på, Det tar miljontals år för glas att röra sig. Så det är en omhuldad myt detta med att fönsterglas rinner nedåt på några hundra år


VA!?
Kan det verkligen stämma!

Visst finns det gott om vetenskapliga "myter",
och räknefel,
men det där trodde jag var belagt!


Han sa så i alla fall. Kan man googla sig fram till vad som kan stämma?

Färdiggooglat Källa http://fragelada.fysik.org/index.asp?id=63&close=true

Fråga:
Hur fort "rinner" glas? Jag tänker på förklaringen att gammalt glas är tjockare nedtill p g a att glaset "rinner". Jag har för mig att jag läst att glaset inte rinner tillräckligt fort för att förklara detta (jag tror inte ens att gammalt glas är tjockare nertill, men jag kan ju ha fel).
/
Svar:
Det torde vara en myt att glas kan "rinna". Vid mina efterforskningar, bl a vid glasforskningsinstitutet i Växjö, har jag inte funnit ett enda belägg för detta. Man säger ofta att glas är en vätska. Detta är en missuppfattning. Det korrekta är att säga att glas har en s k amorf struktur dvs den har ingen fullständigt ordnad kristallstruktur. I detta avseende liknar strukturen en vätska. Däremot är inte glasets mekaniska egenskaper alls likt en vätskas. Glas i fast form har ingen viskositet utan är hårt och sprött.

Däremot är det sant att gammalt glas är tjockast nedtill. Det beror på att med den gamla tillverkningsmetoden blev inte glaset jämntjockt. När man sedan satte upp glasskivan tog man den tjockaste delen nederst.
Göran Egevad egevad@gmail.com

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: A theory of Universes

Inläggav Algotezza » 20 nov 2017 21:50

Martinson med sitt epos Aniara: släng dig i väggen!
Göran Egevad egevad@gmail.com


Återgå till "Naturvetenskap"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster