AI - Nästa evolutionssteg?

[AxidionX]

Jag har tänkt mycket på detta, och jag har länge letat efter ett forum om att ta upp ämnet i.
Så till tankegångarna:

Vi verkar ju uppenbarligen vara av en karaktär som art att alltid vilja utvecklas. Se på historien - Vi har alltid utvecklats.
Allting i våra liva handlar om att succesivt "förbättras". Vi evolverar - vi skapar nya redskap, maskiner, datorer, mobiler - allting
handlar alltid om utveckling. Varför? Varför är vi skapade för att alltid utvecklas? Eller vad är det i oss som alltid strävar efter det?

Frågeställning 1:
- Är vi utsatta för att utvecklas till någonting helt annat - någonting så många evulotionsteg från oss att vi inte ens kan föreställa oss det?
Är vi bara t.ex i början av en evolutionsstege, långt från målet? Så som att vi planterar en blomma, kunde vi likaså kunna vara som ett planterat frö - i målet att bli något helt annat än det vi är - människor.

Frågeställning 2:
- Om så är fallet - torde det va rimligt att tänka att AI är vårt nästa evulotionssteg. Vi har utvecklats från en cell - till bakterier, små arter, till stora arter, steg för steg har vi utvecklats till att bli det vi är. Vi som människor upplever att människan funnits länge kanske, samtidigt som vi vet historien om apan, apmänniskan och så vidare. Och vi vet, återigen, att vi aldrig slutar evolvera. Det innebär ju i praktien att vi som människor också måste evolvera, och tillslut, evolvera vidare från människa, till något nytt. För vad är det på riktigt, som gör det rimligt att vi skulle stanna just här, i mänskligheten? Nej, vi fortsätter utvecklas. Datorn kom. Mobilen kom. Internet utecklades, och AI skapades. Och nu känner vi alla, att det är någonting nytt som är på gång. Ai är självutecklande, precis som vi. Och det eliminierar gränser i intelligens och utvecklande som människor har. En Ai har inte begränsning av hjärna eller fysik - det är något nytt - någonting utom oss - och som ger en rimlig chans att skapa någonting som vi inte kan bli.
Är det evolution?

Är det så att Ai kommer att utvecklas i takt så stark som vi inte kan uppnå, att det skapas någonting nytt som vi aldrig kan jämföra oss med?
Kommer vi som människor inte vilja lämnas handfallna till det vi skapat? Kommer vi vilja bli en del av det? För att överleva?
Kommer vi komma till ett skede där vi inser att det ända sättet att överleva som människor är att interagera med det vi skapat?
Jag tycker det känns realtistiskt. Jag vill inte dö. Jag vill inte utmanas av något så enormt mycket mer intelligent än jag själv.
Självklart blir jag hellre en del av det än någonting som troligt övervinner mig och min skapelse något enormt.

Kanske är det just det som är evolution - vi blir en interaktion med Ai - får ta del av den intelligens vi skapat och blir någonting nytt?

[Pilatus]

Jag har tänkt mycket på detta, och jag har länge letat efter ett forum om att ta upp ämnet i.
Så till tankegångarna:

Vi verkar ju uppenbarligen vara av en karaktär som art att alltid vilja utvecklas. Se på historien - Vi har alltid utvecklats.
Allting i våra liva handlar om att succesivt "förbättras". Vi evolverar - vi skapar nya redskap, maskiner, datorer, mobiler - allting handlar alltid om utveckling. Varför? Varför är vi skapade för att alltid utvecklas? Eller vad är det i oss som alltid strävar efter det?

Välkommen till FilosofiForum AxidionX.
Allt liv försöker anpassa sig till den miljö de lever i. Det är den urvalsprocess som gör att de mest lämpade har en fördel. Denna process pågår ständigt jämte de mutationer, förändringar i arvsmassan, som förekommer i vårt DNA.

Frågeställning 1:
- Är vi utsatta för att utvecklas till någonting helt annat - någonting så många evulotionsteg från oss att vi inte ens kan föreställa oss det?
Är vi bara t.ex i början av en evolutionsstege, långt från målet? Så som att vi planterar en blomma, kunde vi likaså kunna vara som ett planterat frö - i målet att bli något helt annat än det vi är - människor.

Det finns inget specifikt mål för evolutionen, endast anpassning. Att vi blivit utvecklade hominider beror på konkurrens. Människans anpassningsförmåga har gett många fördelar.

Frågeställning 2:
- Om så är fallet - torde det va rimligt att tänka att AI är vårt nästa evulotionssteg. [...] Kanske är det just det som är evolution - vi blir en interaktion med Ai - får ta del av den intelligens vi skapat och blir någonting nytt?

Evolution och teknisk utveckling pågår parallellt. Och det finns en viss risk att AI kan komma att utvecklas till något som inte gynnar en god samhällsutveckling. På flera områden där stor beräkningskapacitet är nödvändig är redan AI överlägsen människan. Isaac Asimov skrev några robotlagar som måste finnas med i all utveckling av avancerad teknik.

[Algotezza]

AI är väl beroende av människan ett tag till, antar jag.

[Pilatus]

AI är väl beroende av människan ett tag till, antar jag.

Ja visst, men det finns områden där nya regler självständigt kan läggas till ett AI-program, istället för att vara uttryckligen programmerade att göra det. Maskininlärning är inriktat på att datorer kan lära sig av erfarenhet.

[Algotezza]

AI är väl beroende av människan ett tag till, antar jag.

Ja visst, men det finns områden där nya regler självständigt kan läggas till ett AI-program, istället för att vara uttryckligen programmerade att göra det. Maskininlärning är inriktat på att datorer kan lära sig av erfarenhet.

Det största hotet mot människan tror jag dock fortfarande är människan. Men det går utmärkt att projicera det på AI.

[Smisk]

Kanske är det just det som är evolution - vi blir en interaktion med Ai - får ta del av den intelligens vi skapat och blir någonting nytt?

Liv i naturen har utvecklats länge och på många olika sätt. Det som har hänt ganska nyligen evolutionärt sätt är att medvetandet som vi känner till det har påverkat oss. Medvetandet gör att vi kan välja att skapa nya saker medvetet och detta är en annan typ av konsekvenser än när biologiskt liv utvecklas.

AI är i sin tur en konsekvens av vad medvetandet gör med teknik. Vi tekniken för artificiell eftersom den är skapad medvetet.
Det är vi själva som väljer vad vi vill skapa och hur vi vill utveckla dessa saker nu eftersom medvetandet fungerar genom att välja att skapa nya saker.

Det är alltså inget som sker automatiskt utan något som kräver medvetenhet och därför skapade val. Frågan är alltså inte "vad ÄR nästa steg?" utan "vad BÖR nästa steg vara?".

Detta är en filosofisk axiologisk fråga som handlar om vad som är värt att göra.

Vi verkar ju uppenbarligen vara av en karaktär som art att alltid vilja utvecklas. Se på historien - Vi har alltid utvecklats.
Allting i våra liva handlar om att succesivt "förbättras". Vi evolverar - vi skapar nya redskap, maskiner, datorer, mobiler - allting
handlar alltid om utveckling. Varför? Varför är vi skapade för att alltid utvecklas? Eller vad är det i oss som alltid strävar efter det?

Allt vi gör innehåller värde. Jag tänker mig att det finns olika typer av värde och dem vanliga etiska aspekterna är dygder, plikter och konsekvenser. Alltså personliga drag, regler och konsekvenser. Det innebär att vi som personer eller grupp kan vara på sätt, följa regler och skapa konsekvenser som kan bedömas på skalor av dåligt till bra.

Jag kan vara snäll, följa snälla regler och skapa snälla konsekvenser eller vara elak, följa elaka regler och skapa elaka konsekvenser för att ta en enkel dynamik.

Dessa värden existerar eftersom medvetandet existerar.
Detta innebär att "nästa evolutionssteg" innehåller värdefrågor, det är alltså ett filosofiskt steg.
Det kommer inte ske automatiskt utan genom medvetna val.

En sak som jag tänker mig att AI kan hjälpa till med är just detta. En AI kan utveckla vår filosofi så att vi blir mer klartänkta, har mer kunskap, teknik, perspektiv och tydligare kan definiera, förklara och använda våra värden vi väljer.

På det sättet kan jag tänka mig att AI är en del av detta steg. Det viktigaste har för övrigt redan hänt och det är att vi just har tillgång till medvetenhet.