Waggho skrev:DZS skrev:Man får skilja på teori i den vardagliga betydelsen och teori i den vetenskapliga betydelsen. I vetenskaplig mening används teori om en modell som anses bevisad och säker, till skillnad från hypotesen, som är en kvalificerad gissning.
Verkligen inte. Ingen teori anses bevisad och säker inom vetenskapen, bara ej ännu motbevisad. Sen kan teorin vara mer eller mindre stark beroende på hur lätt den skulle vara att motbevisa och hur ofta den har motstått sådana försök. Skillnaden mellan hypotes och teori är snarare att teorin är ett komplex av sammanlänkade hypoteser.
De facto anses en hel massa saker vara säkra och bevisade. Tag t.ex. termodynamikens första och andra lag, hur ofta stöter man på resonemang som går ut på att de ju bara är teorier och inte säkra? Knappast någonsin bland fysiker, för de tas för fullständigt sanna. Om en hypotes skulle motsäga dessa lagar finns det ingen bevandrad fysiker som tänker "oj termodynamikens lagar kanske är fel," utan man antar genast att hypotesen är felaktig.
Newtons lagar om gravitationen ifrågasätts inte heller. De har bevisat sitt värde sedan länge och skulle någon ifrågasätta dem skulle det bara vara löjeväckande.
Att en teori skulle vara ett komplex av hypoteser... Anser du att t.ex. termodynamiksteorin är ett komplex av HYPOTESER?!? Skulle du påstå att dess lagar intet mer är än hypoteser? Då har du inte många med dig.
Waggho skrev:DZS skrev:Relativitetsteorin är i naturvetenskapliga kretsar ingenting omdiskuterat, utan en sedan rätt länge accepterad teori, som väl beskriver det den skall beskriva. Att den sedan är ointuitiv beror nog mindre på att den är orimlig och mer på att den sträcker sig utanför det område vår intuition täcker.
Det är ju dock så att även kvantfysiken är en väldigt stark teori (och minst lika ointuitiv), men de båda kan inte vara sanna samtidigt i sin nuvarande form.
Men det betyder inte att de är helt falska. Absolut inte. Relativitetsteorin fungerar ju finfint för att behandla gravitation och tid i t.ex. gravitationsfält. Det finns ju t.om. tekniska applikationer av detta, och att det fungerar är väl ett utomordentligt tecken på dess sanningshalt.
Kvantfysiken i sin tur är även den mycket välbeprövad.
Jag kan inte påstå att jag är bevandrad inom kvantfysiken, men såvitt jag förstår emotsäger dessa två teorier inte varandra direkt, motsägelserna uppstår när man försöker beskriva dem båda med en enhetlig teori. Därför finns det inte heller någon accepterad enhetlig fältteori. De båda för sig däremot är väl accepterade teorier.
Waggho skrev:DZS skrev:Man kan alltså knappast heller avfärda evolutionsteorin med det vanliga argumentet "det är bara en teori bland många andra." Nej, det är den ENDA teorin, för den går att undersöka och saker och ting kan göra den mer eller mindre sannolik. Andra "teorier" som ID och hederlig gammal kreatonism är inte teorier, de går inte att vare sig påvisa eller motbevisa.
Det är ju bara en gradskillnad i hur stark och välstödd teorin är. Evolutionsteorin har ju en stor inneboende nackdel i att de flesta av de skeenden som beskrivs inte kan upprepas inom överskådlig tid. Däremot har den väldigt starka indirekta stöd som kompenserar för detta.
Vad vill du säga med detta? Att ID och kreatonism visst är teorier i vetenskaplig mening, bara det att de inte har något empiriskt stöd? Trots att det inte, ens teoretiskt, är möjligt att skaffa empiriskt stöd för dem?
Avslutningsvis vill jag påpeka att min första inlägg alltså handlade om att epitetet "teori" inte är ett argument MOT, utan ett argument FÖR.