hakkapeliitta skrev:En intressant fråga är när går den enkla livsformen till det medvetande som vi känner idag.
Mycket sent, högre primater, däribland räknas bl a spökdjur och förstås människor.
hakkapeliitta skrev:Illusionens trådar handlar mycket om detta. Men han ifrågasätter om vårt medvetande speglar verkligheten på ett korrekt sätt, "tinget i sig" är nåt annat skulle Kant säga.
Frågan är vad som menas med "rätt sätt". Vi uppfattar verkligheten så bra som någon kan. Och jag är inte säker på om tinget i sig har någon större relevans längre. Tingen är ju knappast besjälade med något mystiskt som människan inte kan förstå. Kant borde besökt ett gjuteri.
hakkapeliitta skrev:Jag själv har en helt egen naiv teori om medvetandets utveckling från simpel encellig organism till komplexa människans dito.
"Egen teori" kan ifrågasättas då allt bygger på darwinism.
Min enkla tanke är trial and error, livet försöker gå vidare och försöker utvecklas genom misstag men hittar alltid nya vägar för att gå vidare.
Detta mönster ser vi dagsaktuella covidsmittan, covid muterar konstant och har som "uppgift" att överleva. Vad som händer är att en livsform försöker anpassar sej till ny livsmiljö.
Detta tror jag är grunden till all utveckling. Genom upprepade försök bildar organismen ett "minne" som är en kunskap och viktig för överlevnad. Om en organism upprepar samma misstag dör den.
Medvetande är en högre form om denna kunskap. Varje livsform har en kunskapsbank, och i människans utveckling yttrar den sej som medvetande.
Ja, det är säkert inte så långt från Darwin. Anpassningen handlar om de individer som bäst klarar en yttre förändring. Ett sorteringsverk. Om en mutation medför en gynnsam förändring och genen kan överföras till nästa generation så finns en liten möjlighet att utvecklingen tar ett litet steg framåt. Virus tycks kunna utnyttja mutationerna och bli mer spridda efter hand. Kanske för att de bildas i så enorma mängder.