Kraften i det som inte får hända

[Lennart]

Minsta busunge vet att en liten smällare kan få mycket större sprängkraft än avsett om den fås att explodera inne i ett rör. En relativt ofarlig explosion som har fritt utrymme åt alla håll blir direkt livsfarlig när ett rör tar bort utrymme åt andra håll än de två i rörets ändar.

Röret är ett passivt hinder och tillför ingen kraft. Kraften kommer från de borttagna möjligheterna att explodera fritt åt alla håll, från något som kunde ha hänt, men  hindrades att hända. Men hur kan något som aldrig fick hända orsaka att något får en större effekt än annars?

Terrence W. Deacon menar i sin bok ”Incomplete Nature – How Mind Emerged from Matter” att livets sprängkraft kommer från att det tagit bort möjligheter för spontana händelseförlopp att tömma sin energi så fort och så utspritt som de gör i tid och rum där liv inte finns närvarande.

Det faktum att vi kan använda fossila bränslen beror på att urgamla levande organismer lyckades bevara ett litet mervärde av den solenergi som fanns inbyggt i konstruktionen av deras komplexa molekyler.

Nedbrytningen av de kemiska bindningar som hindrar atomer att röra sig fritt i molekyler förhindrades därefter av att de begravdes i sediment som så småningom hamnade långt under markytan.

Det är denna inspärrade rörelseenergi, intrikat uppsamlad ombord levande varelser under miljontals år, och som sedan inte fått pysa ut spontant, som vi snabbt förbrukar i enkla explosionsmotorer.

När liv väl uppkommit är detta att sätta klackarna i marken för att förhindra nedbrytande krafter så långt det går något av ett kännetecken, medan händelseförlopp utan liv inte kan göra det på annat sätt än att tillfälligt hamna i mönster som hindrar full rörelsefrihet men som ändå påskyndar en jämn utspridning i slutändan.

I detta motstånd mot förintelsen ligger också fröet till det vi kallar vår fria vilja. Vi väljer bort en massa saker som annars skulle vara omöjliga att välja bort, även om vi i längden inte lyckas välja bort det som helst inte får hända – döden.

Men vad var det som inte fick hända för att inte kunna motstå livets uppkomst?
Se vidare

[debre]

Hej, ingen annan har besvarat detta inlägg. Så jag ska göra ett försök.

Funderar på om det är "smyg" -fisa, som du beskrev. Vilket av en tillfällighet också är ett kolväte.

Stjärnor imploderar istället. Ojämnare mönster.

Dåligt försök.

EDIT/MOD: Din fråga är besvarad här

[Marko]

När liv väl uppkommit är detta att sätta klackarna i marken för att förhindra nedbrytande krafter så långt det går

Vi kan inte påstå att livet har uppkommit. för vi vet inte det.
vi kan påstå att livet existerar och vi frågar oss ibland, varför det existerar.

så syftet med livet vet vi inte om, dvs att sätta klackarna i marken för att förhindra kaos.
Vi vet att liv förökas och lever lite hur som haver.. det finns motverkande krafter i liv med som försöker bryta ner.
det ingår väl i processen liv att bygga upp och brytas ner och ge plats för nytt liv.. en pågående process med sina svängningar.

[SigurdV]

När liv väl uppkommit är detta att sätta klackarna i marken för att förhindra nedbrytande krafter så långt det går

Vi kan inte påstå att livet har uppkommit. för vi vet inte det.
vi kan påstå att livet existerar och vi frågar oss ibland, varför det existerar.

så syftet med livet vet vi inte om, dvs att sätta klackarna i marken för att förhindra kaos.
Vi vet att liv förökas och lever lite hur som haver.. det finns motverkande krafter i liv med som försöker bryta ner.
det ingår väl i processen liv att bygga upp och brytas ner och ge plats för nytt liv.. en pågående process med sina svängningar.

Vi vet inte HUR men nog vet vi väl ATT? Man har ju svårt att tro att något levde i den betydelse vi nu ger att "leva" i big bang...Så någonstans därefter börjar livet.

Jag är nog helt ensam i min gissning att det var i vad som blev vår sol

[Marko]

Vi vet inte HUR men nog vet vi väl ATT? Man har ju svårt att tro att något levde i den betydelse vi nu ger att "leva" i big bang...Så någonstans därefter börjar livet.

Jag är nog helt ensam i min gissning att det var i vad som blev vår sol

Att liv har uppstått, ja det är kanske så det är,
Men man kan ha en annan syn, Att liv är inbyggt i materians egenskaper och har alltid funnits,
utifall universum eller rummet alltid har funnits.

[freddemalte]

Frågan om vad som kan anses vara liv och hur detta liv förhåller sig till tid och rum är mycket intressant. Jag hittade en ganska bra tråd i ämnet för den som är intresserad!

[SigurdV]

Vi vet inte HUR men nog vet vi väl ATT? Man har ju svårt att tro att något levde i den betydelse vi nu ger att "leva" i big bang...Så någonstans därefter börjar livet.

Jag är nog helt ensam i min gissning att det var i vad som blev vår sol

Att liv har uppstått, ja det är kanske så det är,
Men man kan ha en annan syn, Att liv är inbyggt i materians egenskaper och har alltid funnits,
utifall universum eller rummet alltid har funnits.

Tja... Jag håller med... Kanske uttrycker du dig slarvigt, men: Liv är en konsekvens av verklighen!

Jag vidhåller att materiellt liv har en början, men kan hålla med om att livet alltid varit potentiellt närvarande.

[Marko]

Liv är en konsekvens av verklighen!

självklart,
Bara vi kan måla upp en bild av vad verkligheten är. (min verklighet målar jag upp till vad jag och andra känner till om en objektiv yttre värld, där jag skalar av allt subjektivt så mycket det går.)

konsekvens ur, supervenierar med... en holistiskt eller atomistisk världsbild ?