Information beror av intention

[Lennart]

Efter att i tolv artiklar mödosamt kommit fram till ett konstruktivt exempel på hur informationsåldern kan ha börjat på jorden så är det lämpligt att ta ett steg tillbaka och se på begreppet information i ett mer filosofiskt perspektiv.

Idag använder vi dagligen information och tar ordet information i vår mun utan att fundera särskilt mycket över det. Men informationsteori  är en teori som först utvecklades under andra halvan av 1900-talet och flera av dess begrepp, som komplexitet och emergens, är så nya att det fortfarande inte finns en allmän uppfattning om vad som ska menas med dem.

Dessa konceptuella svårigheter sprider sig in i mer vidsträckta, svårframkomliga filosofiska tankeriken, till diskussioner om emergenta fenomen som liv, medvetande och fri vilja.

Komplexitet enligt informationsteorin är den mängd information som behövs för att beskriva något. Det har för mig varit viktigt att utan alltför komplexa beskrivningar kunnat visa hur det ur ett allmänt termodynamiskt skeende där allt egentligen ska gå mot vila och jämvikt det ändå kunnat uppstå intentionalitet.

Intentionalitet är inom filosofin ett tekniskt begrepp som står för att något handlar om något annat, har s k ”aboutness”. Ta t ex hårddisken på din dator. Man brukar säga att den information den kan rymma är si och så många gigabytes. Den rymmer lika många som ny som när du använt den ett tag och laddat ner ordbehandlare och andra program och skapat en massa filer.

Men för dig är det en stor skillnad på vad den informationen handlar om. Informationen på den tomma hårddisken handlar just inte om någonting. Den kan också beskrivas med väldigt lite information, till skillnad från innehållet i den använda hårddisken.

Det visar sig att information står i en beroendeställning till intentionalitet (något som ger informationen en mening) . Russell Standish beskriver det bra i sin bok Theory of Nothing. Här ett stycke ur min översättning av boken (Teorin om ingenting, svensk utgåva 2006 Indexkompaniet).

”Det har förekommit många försök att 'sopa betraktaren under mattan'. Ta till exempel idén om fysisk information, där informationsinnehållet hos ett system i kontakt med omgivningen ges av skillnaden mellan systemets entropi och den maximalt möjliga entropin för systemet. Detta tillstånd av maximal entropi är detsamma som ett isolerat system i jämvikt, vilket är en konsekvens av termodynamikens berömda andra huvudsats. Följaktligen är fysisk information beroende av omgivningen och av hur långt från jämvikt systemet är.”

Allt liv är mycket långt från jämvikt och kan ses som en ”referensbetraktare” till information i dess olika skepnader som jag återkommer till.

Se vidare: http://apmel.blogspot.se/search?label=Filmen+i+huvudet