Varför vi finns här

[Lennart]

När jag i februari i år började artikelserien med att tala om termodynamik och symmetri var det ingen sinkadus. Det var heller ingen sinkadus att jag höll det på ett så enkelt plan som möjligt, dvs allt man behöver veta för att förstå hur liv och mening kan uppkomma ovanpå sådant som bara händer helt meningslöst och livlöst.

Man brukar säga att vetenskapsmän, för att utföra sitt arbete, behöver fundera lika lite över vetenskapsfilosofiska frågor som fiskar behöver fundera över varför det finns vatten att simma i. Det hindrar inte att det bör finnas vatten där de ska simma och att vetenskapsmän bör studera sådant som har en förklaring.

Men det är en myt att man inom vetenskapen bara kan fråga hur vi kommit hit och inte varför. För att se det behöver vi återknyta till begreppen termodynamik och symmetri.

Den oemotståndliga termodynamiska trenden i universum (att entropin ökar) kan uttryckas som att antalet mikrotillstånd hos det makrotillstånd som har flest mikrostillstånd ökar med tiden (Rosen-Curies princip). Ett annat sätt att säga samma sak är att det som orsakar något (ett symmetribrott) alltid är en undergrupp i en större symmetrigrupp.

Det som driver trenden är närmast att betrakta som ett fall från hög till låg lägesenergi. Där Big Bang är en osannolikt hög och spetsig topp som bryts ned. Inte nog med det. Detta sker alltid så fort det under rådande omständigheter är möljligt!

Alla självorganiserande system, levande som icke-levande, uppstår till synes som hinder mot detta men hjälper i själva verket till att producera entropi snabbare medan de existerar än vad som hade varit fallet om de inte vore där. Liv är det termodynamiskt mest gynnsamma sättet för ett kemiskt system (som innehåller de nödvändiga byggstenarna) att snabbt ta sig ned för energisluttningen.

Livet åstadkommer detta genom att snabbt sprida ut sig och fylla ut de ekologiska nischer som finns varpå det naturliga urvalet gynnar de som kan maximera entropiproduktionen , dvs är bäst på att både dämma upp energi och släppa ut forsarna för att skapa nya dammar som släpper ut forsarna med ännu högre tryck o s v

En typ av dammar med potentiell energi är liv som förkolnat eller förvandlats till olja. För att öppna dessa dammar har krävts utvecklandet av en livsform med mentala förmågor att skapa en teknologi för att utvinna och en kultur för att förbränna dem.

Det är det snabba, grusiga svaret på varför vi är här. Ett mer finkornigt utlovas framledes.

Se också http://apmel.blogspot.se/search?label=Filmen+i+huvudet