Tomrum i rörelse?

[Algotezza]

Strängar - om det finns - är de själva tomrummets egenrörelse? De kan ju inte brytas ner till mindre beståndsdelar. Eller är det "något annat" i rörelse? Så fort rörelsen kan skiljas från "det som rör sig" måste "det som rör sig" själv bestå av något. Eller tänker jag fel här?

/Algotezza

[Pilatus]

Strängar - om det finns - är de själva tomrummets egenrörelse?

Om rummet är tomt så kan det inte finnas något som rör sig. Strängar representerar någonting och de vibrerar och har, om än i det närmaste helt försumbar, energi. De är hypotetiska och alla forskare är inte övertygade om att deras existens är nödvändig.

De kan ju inte brytas ner till mindre beståndsdelar. Eller är det "något annat" i rörelse? Så fort rörelsen kan skiljas från "det som rör sig" måste "det som rör sig" själv bestå av något. Eller tänker jag fel här?

Det verkar helt riktigt.

[Dean]

Hej.
Din fråga är mycket intressant och anknyter till en tidigare tråd "Vad är rörelse". Jag hänvisar till mitt senaste inlägg i den tråden(13 april 2013).

[Pilatus]

Hej.
Din fråga är mycket intressant och anknyter till en tidigare tråd "Vad är rörelse". Jag hänvisar till mitt senaste inlägg i den tråden(13 april 2013).

Jag läste (har nu tappat referensen) att det är tomrummet mellan galaxerna som expanderar. Borde inte det bero på den ursprungliga skjuts som materien fick vid den inflatoriska expansionen av universum? I annat fall får vi tänka oss någonting som driver universum att accelerera. En centrifugal rörelse, eller någon energi som är dold för betraktaren? Mörk energi brukar man hänvisa till. I skrivande stund är jag inte tillräckligt påläst för att kunna ge ett bättre svar. Men säkert finns det någon som vet litet mer om denna rumsliga acceleration.

[SigurdV]

Strängar - om det finns - är de själva tomrummets egenrörelse? De kan ju inte brytas ner till mindre beståndsdelar. Eller är det "något annat" i rörelse? Så fort rörelsen kan skiljas från "det som rör sig" måste "det som rör sig" själv bestå av något. Eller tänker jag fel här?

/Algotezza

Strängar? Vi försöker bygga upp "det hela" från "grundläggande element" och då behöver vi (tills vidare) inte fundera av vad grundelementen består av.

Principiellt kan vi hävda att (1) VARJE objekt ingår i en kontext som självt är ett objekt och (2) varje objekt består av ett inre sammanhang som självt är ett objekt osv... vi har då en Princip som inte kan bevisas utan endast vederläggas genom att vi uppvisar ett objekt som antingen saknar kontext eller inre sammanhang... det är inte gjort vad jag vet. Det räcker ju inte bara med att påstå att nåt saknas vi måste ju på något sätt bevisa att så är fallet!

Och med utgångspunkt från det sagda har du troligen rätt.

[SigurdV]

Strängar - om det finns - är de själva tomrummets egenrörelse?

Om rummet är tomt så kan det inte finnas något som rör sig.

Jag tror inte fysiken accepterar ett absolut tomrum ...man pratar om vacumenergi och ett skum av virtuella partiklar[

[Dean]

Jag tycker frågeställningen är mycket intressant och citerar ett av mina egna tidigare inlägg i tråden "Vad är rörelse?"

"2011 års tre nobelpristagare i fysik, Perlmutter, Schmidt och Riess, kunde bekräfta att universum inte bara expanderar utan att detta sker under acceleration.

Om vi, förenklat, tänker oss universum som en volym i Newtons mening sker expansionen genom tillväxt. Denna kan man i sin tur tänka sig på olika sätt. Ett är att tillväxten sker i volymens ytterområden, typ rullande snöboll. Ett annat är att hela volymen, från centrum ut till periferin, tillväxer på samma sätt som när man blåser upp en ballong. Jag föreställer mig universums expansion på detta senare sätt utan att för den sakens skull mena att universum är cirkulärt eller bollformat eller har ett centrum. En märklig sak med universums expansion är att det inte finns något utanförliggande rum som universum kan expandera i. Det är världsalltet i sig som expanderar i sig självt. Här kollapsar alltså den Newtonska volymliknelsen. Men den är ändå på ett plan användbar för förståelse och prediktion.

Om vi i stället tänker oss universum i enlighet med Einsteins rum-tid-tanke, och därmed ”bakar in” tiden i universum så försvinner, så vitt jag förstår, volymbegreppet och universum blir snarast synonymt med världsalltets alla nuvarande, tidigare och kommande händelser. Händelser här ungefärligen uppfattat som tillstånd. Därmed blir avsaknaden av yttre rum att expandera i inte lika paradoxal.

Låt oss, oberoende av vilken föreställningsmodell vi här väljer, acceptera tanken att någonstans i detta universum finns ett, eller flera tomrum, i den meningen att det går att föreställa sig en avgränsad volym (eller volym/tid) som är i total avsaknad av innehåll.

Om nu universum expanderar, vilket jag uppfattar som en rörelse, vad sker då med detta tomrum? Expanderar det? Finns det en rörelse inom detta tomrum som inte relaterar till objekt?"

[SigurdV]

Om nu universum expanderar, vilket jag uppfattar som en rörelse, vad sker då med detta tomrum? Expanderar det? Finns det en rörelse inom detta tomrum som inte relaterar till objekt?"

Varje område i rymden är verkligt och bara ser tomt ut. Det kan kartläggas punkt för punkt tills den undersökande punkten kontinuerligt fyllt utrymmet med en linje som bildat plan,rum och hyperrum osv... Detta område kan oberoende av innehåll töjas eller komprimeras. Däremot påverkas EJ eventuella kvanta (i varje dimension) inom tomrummet poängen med kvanta är just denna: Att inte ingå i sammanhangets expansion eller kontraktion!
(Detta enligt kvantfilosofin)

[Pilatus]

Om nu universum expanderar, vilket jag uppfattar som en rörelse, vad sker då med detta tomrum? Expanderar det? Finns det en rörelse inom detta tomrum som inte relaterar till objekt?"

Lawrence Krauss talar om tomrummet och "dark matter" och vad som sker i detta tomrum. (Han hänvisar bl a till Frank Wikzek (MIT).) Galaxerna fjärmar sig från varann, de accelererar, deras hastighet ökar. Oavsett vilken punkt vi väljer att utgå från så kommer universum att expandera från oss i alla riktningar. Om tillräckligt många år kommer galaxernas hastighet att vara så hög att andra än vår egen galax inte längre är möjliga att observera. Han säger även att summan av universums totala energi är noll. Det är dessutom det enda starttillstånd som medger att universum kan uppstå ur ingenting. Kvantfluktuationer (uppkommen ur Heisenbergs osäkerhetsprincip) kan vara den förklaring som krävs för att förstå att ingenting är någonting i kosmologiska sammanhang. Tomrummet är fyllt av virtuella partiklar som uppstår ur ingenting och försvinner lika snabbt som de uppstod. Men eftersom de representerar energi har de massa (dark matter) som förklarar den kosmologiska modell som astronomer i dag håller för mest trolig eller sann.

PS Säkert har jag missuppfattat något, eller varit otydlig. I så fall, fråga.

[Zokrates]

Otydligt var det inte, men det är i ljuset av det Krauss framför som man anar att
skillnaden mellan verklig och illusion hänger på en skör fiktiv kraft.

[Zokrates]

Kolla särskilt in bilderna från 2.30 min.

[SigurdV]

PS Säkert har jag missuppfattat något, eller varit otydlig. I så fall, fråga.

Skulle möjligen vara det att om utvecklingen fortsätter okontrollerat slits galaxen isär,solsystemen isär, planeterna isär och atomerna isär... vad som händer med kvarkarna är diskutabelt...

[Pilatus]

Skulle möjligen vara det att om utvecklingen fortsätter okontrollerat slits galaxen isär,solsystemen isär, planeterna isär och atomerna isär... vad som händer med kvarkarna är diskutabelt...

Protoner och neutroner bildades tidigt och är bra ihoplimmade och startvillkoret - plasma, kommer inte att upprepa sig.

[reflex]

Lawrence Krauss talar om tomrummet och "dark matter" och vad som sker i detta tomrum. (Han hänvisar bl a till Frank Wikzek (MIT).) Galaxerna fjärmar sig från varann, de accelererar, deras hastighet ökar. Oavsett vilken punkt vi väljer att utgå från så kommer universum att expandera från oss i alla riktningar. Om tillräckligt många år kommer galaxernas hastighet att vara så hög att andra än vår egen galax inte längre är möjliga att observera. Han säger även att summan av universums totala energi är noll. Det är dessutom det enda starttillstånd som medger att universum kan uppstå ur ingenting. Kvantfluktuationer (uppkommen ur Heisenbergs osäkerhetsprincip) kan vara den förklaring som krävs för att förstå att ingenting är någonting i kosmologiska sammanhang. Tomrummet är fyllt av virtuella partiklar som uppstår ur ingenting och försvinner lika snabbt som de uppstod. Men eftersom de representerar energi har de massa (dark matter) som förklarar den kosmologiska modell som astronomer i dag håller för mest trolig eller sann.

PS Säkert har jag missuppfattat något, eller varit otydlig. I så fall, fråga.

Men motsäger inte det här "Big bang teorin"? Utgår inte den ifrån att det varit en punkt som exploderat?

[SigurdV]

Skulle möjligen vara det att om utvecklingen fortsätter okontrollerat slits galaxen isär,solsystemen isär, planeterna isär och atomerna isär... vad som händer med kvarkarna är diskutabelt...

Protoner och neutroner bildades tidigt och är bra ihoplimmade och startvillkoret - plasma, kommer inte att upprepa sig.

Tätheten kommer att vara usel så protonern sönderfaller nog inte till kvarkar...synd eftersom isärslitna kvarkar bara blir fler av samma sort... och de skulle på sikt absorbera expansionsenergin och hejda utvidningen...om det vore bra eller ej låter jag vara osagt.
Jag minns hur irriterad jag var när paradigmen om kontraktion och periodiska universum var allom förhärskande.

I dag har man svårt att intressera sig för livets roll i universums utveckling. De gamla paradigmen att liv skulle ha låg sannolikhet och är betydelselöst i helhets perspektivet lever kvar och frodas i högönsklig välmåga. Ni minns väl den Kinesiske härskaren som ville belöna nån uppfinnare som då sa att han ville ha ett riskorn för första rutan på schackbrädet, två för nasta, fyra för den tredje åtta för den fjarde och så vidare fram till siste rutan ...Det tyckte Härskaren lät billigt men hans skattmästare förklarade att inte hele kinas skörd skulle räcka att betala uppfinnaren

Livet är en naturlig konsekvens av universums begynnelse struktur och dess naturlagar. Det tillväxer exponentiellt sett i större perspektiv...bortsett från perioderna då det fyllt sin tillfälliga ekologiska nisch och muterar inför ockupationen av nästa.

Vi har svårigheter med att förstå var på jorden villkoren var gynnsamma för uppkomsten av liv och det är visst nästan bara jag som ser det som ett tecken på att livet normalt inte uppkommer på planeter utan i fritt fall utanför dem.(Detaljer nån annan gng.)
VARJE solsystem genomgår en utvecklingsprocess som under vissa stadier medger uppkomsten av liv som med mycket hög sannolikhet då också faktiskt uppstår.
Ett så fullpackat universum har vad jag vet ingen vågat föreställa sig

Liv är dissipativa termodynamiska system långt från ekvilibrium och kommer rätt snart (kosmologiskt sett) att konsumera all tillgänglig energi i universum och ännu har ingen frågat
vad som händer då? Om all energi finns i de levande varelserna finns det då något universum kvar runt dem? Det var några år sen frågan slog mig och jag har frågat lite här och var men ingen verkar kunna förstå eller fundera på den... de börjar till 100% prata om annat!

Ja ,Kära Läsare, det gäller nog dej med. Erkänn att nya tankar känns obehagliga? De passar liksom inte in någonstans. Du vill att din nästa tanke ska vara en fortsättning på en gammal kär och invand tanke och vill helst dödskallemärka mina texter? Som ur din synpunkt mest består av vilda infall utan sammanhang...eller hur? Inte kan väl sigurdV ha ett helt okänt sammanhängande konsistent tankesystem? En filosofi som man inte sätter sig in i utan vidare?