Paranormala händelser
Moderator: Moderatorgruppen
-
lillstrumpa
- Inlägg: 9
- Blev medlem: 05 nov 2003 17:15
- Ort: Uppsala
- Kontakt:
Paranormala händelser
Hur ser ni på det paranormala, dvs det oförklarliga. Jag har själv aldrig haft någon upplevelse av detta, men man har ju hört om folk som kan få kontakt med döda eller liknande.
-
MrTambourineMan
- Inlägg: 545
- Blev medlem: 29 okt 2003 21:02
- Ort: Göteborg
Vetenskapen har väl aldrig visat att det paranormala inte existerar...
Snart skall en parapsykologisk professur installeras här i Lund. I samband med det har det debatterats en del om parapsykologins vara eller inte vara som vetenskap. Hittills har, vad jag förstår, inga av de många omfattande undersökningar som gjorts utomlands kunnat visa på något parapsykologiskt fenomen. Menmen... Vem vet?
Snart skall en parapsykologisk professur installeras här i Lund. I samband med det har det debatterats en del om parapsykologins vara eller inte vara som vetenskap. Hittills har, vad jag förstår, inga av de många omfattande undersökningar som gjorts utomlands kunnat visa på något parapsykologiskt fenomen. Menmen... Vem vet?
"Jag tänker, alltså gör jag mig till" (Tage Danielsson)
Här är lite info om vetenskaplig forskning inom det paranormala som jag hittat på ett annat forum.
http://arxiv.org/html/physics/0312012
"1. Introduction
Critics of claims of the paranormal, e.g. Deutsch (2001), have declared extrasensory perception (ESP) or other paranormal phenomena to be ‘nonsense’ ._ Such absolutist positions give little weight to the experimental evidence (Radin 1997) in support of the reality of such processes, and seem naive given the range of imaginative proposals concerning the nature of reality currently being put forward for serious consideration by conventional physicists._ One important advance has been the superseding of the so-called Standard Model as a fundamental theory of nature by string theory (http://superstringtheory.com), where the Standard Model features merely as a subset of the set of permitted possibilities._ As Carr (2001, 2003) (whose approach is centred on the alternative Randall-Sundrum picture) has suggested, such a change in perspective opens up new possibilities in science, including the possibility of accommodating paranormal phenomena within physics._ In the following a number of concepts are combined, each in essence consistent with accepted ideas, resulting in a qualitative explanation for ESP, with the promise of an eventual clear cut basis for understanding paranormal phenomena in general.
2. A separate mental reality
A key assumption we make is one which, while it has no clear connections with experimental physics, does make contact with a position that was advocated by mathematicians such as Gödel (Davis and Hersh 1981, Penrose 1994)._ This is the idea that some aspects of mentality involve a realm of reality largely, but not completely, disconnected from the phenomena manifested in conventional physics._ The idea of a disconnected realm does have precedents, for example in the way two of the fundamental forces (the strong and weak forces) play no role in large areas of physics and chemistry, whilst in other contexts they have a very important part to play._ Next note that string theory, involving as it does spaces having more dimensions than the usual three, and also a non-unique vacuum state (and according to Susskind (2003a, b), a very large number of such states), is consistent with there being such a ‘separate realm’, in a way that the Standard Model, with its unique vacuum state contained within a limited number of spatial dimensions, did not. ..."
"... 3. A model for ESP
We need to add another piece of detail to our model._ In order that it can model individual thought, we suppose that individual life forms can perturb the background state so as to create a localised ‘thought bubble’, tied to the individual concerned._ This suggests that the vacuum state involved is close to a phase transition, so that an appropriate perturbation can create a domain with a different kind of order to that of the vacuum.
Assuming the validity of the scenario that has been described, the picture proposed can be adapted to account for the phenomena we set out to explain, namely telepathy or ESP._ In the first, the grounds for the existence of such a process can be taken to be the advantages that might be conferred in certain situations if two life forms could in some way share their mental states (there could also be accompanying disadvantages, the significance of which will become clear later)._ It is natural to postulate, in this case, that a shared ‘mental bubble’, whose contents are available to both life-forms, is involved._ We assume, as would need to be assumed generally in the model, that the state of this bubble plays the role of information that is meaningful in the context and, by virtue of this, usable by the connected systems.
The physics involved in the ‘sharing’ that has to be assumed in the above can be clarified by means of an analogy based on the Mössbauer effect, which is a phenomenon involving the decay of radioactive nuclei embedded in a crystal (Mössbauer 1961)._ In a certain fraction of cases, depending on parameters such as the decay energy and the temperature, the recoil from such a decaying nucleus is in effect transmitted to the crystal as a whole rather than generating activity in the vicinity of the decay._ These ‘no local recoil’ processes involve a certain subset of all possible final states of the system, for which, as quantum mechanics allows, the state of the lattice vibrational system (phonons) is unchanged by the decay._ This somewhat esoteric possibility suggests a mechanism, dependent on analogous constraints upon the possible states of the thought bubble, that could fit our requirement of a system state being shared by two individuals as in the ESP situation."
http://arxiv.org/html/physics/0312012
"1. Introduction
Critics of claims of the paranormal, e.g. Deutsch (2001), have declared extrasensory perception (ESP) or other paranormal phenomena to be ‘nonsense’ ._ Such absolutist positions give little weight to the experimental evidence (Radin 1997) in support of the reality of such processes, and seem naive given the range of imaginative proposals concerning the nature of reality currently being put forward for serious consideration by conventional physicists._ One important advance has been the superseding of the so-called Standard Model as a fundamental theory of nature by string theory (http://superstringtheory.com), where the Standard Model features merely as a subset of the set of permitted possibilities._ As Carr (2001, 2003) (whose approach is centred on the alternative Randall-Sundrum picture) has suggested, such a change in perspective opens up new possibilities in science, including the possibility of accommodating paranormal phenomena within physics._ In the following a number of concepts are combined, each in essence consistent with accepted ideas, resulting in a qualitative explanation for ESP, with the promise of an eventual clear cut basis for understanding paranormal phenomena in general.
2. A separate mental reality
A key assumption we make is one which, while it has no clear connections with experimental physics, does make contact with a position that was advocated by mathematicians such as Gödel (Davis and Hersh 1981, Penrose 1994)._ This is the idea that some aspects of mentality involve a realm of reality largely, but not completely, disconnected from the phenomena manifested in conventional physics._ The idea of a disconnected realm does have precedents, for example in the way two of the fundamental forces (the strong and weak forces) play no role in large areas of physics and chemistry, whilst in other contexts they have a very important part to play._ Next note that string theory, involving as it does spaces having more dimensions than the usual three, and also a non-unique vacuum state (and according to Susskind (2003a, b), a very large number of such states), is consistent with there being such a ‘separate realm’, in a way that the Standard Model, with its unique vacuum state contained within a limited number of spatial dimensions, did not. ..."
"... 3. A model for ESP
We need to add another piece of detail to our model._ In order that it can model individual thought, we suppose that individual life forms can perturb the background state so as to create a localised ‘thought bubble’, tied to the individual concerned._ This suggests that the vacuum state involved is close to a phase transition, so that an appropriate perturbation can create a domain with a different kind of order to that of the vacuum.
Assuming the validity of the scenario that has been described, the picture proposed can be adapted to account for the phenomena we set out to explain, namely telepathy or ESP._ In the first, the grounds for the existence of such a process can be taken to be the advantages that might be conferred in certain situations if two life forms could in some way share their mental states (there could also be accompanying disadvantages, the significance of which will become clear later)._ It is natural to postulate, in this case, that a shared ‘mental bubble’, whose contents are available to both life-forms, is involved._ We assume, as would need to be assumed generally in the model, that the state of this bubble plays the role of information that is meaningful in the context and, by virtue of this, usable by the connected systems.
The physics involved in the ‘sharing’ that has to be assumed in the above can be clarified by means of an analogy based on the Mössbauer effect, which is a phenomenon involving the decay of radioactive nuclei embedded in a crystal (Mössbauer 1961)._ In a certain fraction of cases, depending on parameters such as the decay energy and the temperature, the recoil from such a decaying nucleus is in effect transmitted to the crystal as a whole rather than generating activity in the vicinity of the decay._ These ‘no local recoil’ processes involve a certain subset of all possible final states of the system, for which, as quantum mechanics allows, the state of the lattice vibrational system (phonons) is unchanged by the decay._ This somewhat esoteric possibility suggests a mechanism, dependent on analogous constraints upon the possible states of the thought bubble, that could fit our requirement of a system state being shared by two individuals as in the ESP situation."
-
Siëng Donk-Tsïong
- Inlägg: 22
- Blev medlem: 04 dec 2003 14:48
- Ort: Motown
Jag kan berätta om en händelse i Colombia när jag var där.
Jag bodde hos en tjej i Medellín, vi sov tillsammans och lagade mat och handlade tillsammans - vi var väldigt nära varandra.
Hon berättade om att hon när hon sov ibland lämnade kroppen och reste iväg, men att det ibland hände att hon hade svårt att komma tillbaka, och att man måste vara försiktig med att vara borta då det kan komma andra själar som inte har någon kropp och gå in i kroppen istället för den som sover.
En natt vaknar jag och hör henne gny och så börjar hon gråta i sömnen, jag blir orolig och försöker väcka henne men det är svårt och tillslut verkar hon vara mer eller mindre vaken men fortfarande lite borta och rädd och gråter.
Hon ber mig hämta hennes mamma, vilket jag gör och hon kommer dit och lugnar henne. Hon går sen och sover med sin mamma.
Nästa dag berättar hon att det var en man som försökt ta hennes kropp, och att hon hade behövt någon hon var connected med, vilket jag då - just därför - hade känt och vaknat.
Jag minns inget annat än att jag vaknade.
Samma dag eller dagarna innan hade en stor mörk nattfjäril (kanske 20 cm vingspann) tagit sig in och antingen suttit på väggen eller fladdrat runt. Den hade slitna vingar.
Fjärilen hade kommit flera gånger, vi hade släppt ut den, men nästa dag hade den kommit igen.
De kom fram till att det var där den här mannens själ var.
När han... fjärilen, kom tillbaka någon natt senare så, tog vi ut den, och senare gick vi till en indian som skulle få veta vad mannen ville, och få honom att ge sig av.
Vi gjorde en ceremoni där med honom, jag och min flickvän, och gick hem.
fjärligen kom aldrig tillbaka, och hon upplevde honom inte igen.
Det som jag förvånas över mest är att jag vaknade. Jag vet inte varför jag vaknade, hon lät inte högt och jag låg då i en annan säng med fotändan mot henne (vinkelrätt).
Allt det här går att tolka hur man vill, men utöver att jag hade lite svårt att hänga med i det hela på deras vis då jag växt upp i Sverige, så tyckte jag att det var väldigt unikt/märkligt/fascinerande att jag vaknade....
Då var jag 17, idag ser jag det som sannolikt att det är något paranormalt, och dessutom helt normalt.
Jag bodde hos en tjej i Medellín, vi sov tillsammans och lagade mat och handlade tillsammans - vi var väldigt nära varandra.
Hon berättade om att hon när hon sov ibland lämnade kroppen och reste iväg, men att det ibland hände att hon hade svårt att komma tillbaka, och att man måste vara försiktig med att vara borta då det kan komma andra själar som inte har någon kropp och gå in i kroppen istället för den som sover.
En natt vaknar jag och hör henne gny och så börjar hon gråta i sömnen, jag blir orolig och försöker väcka henne men det är svårt och tillslut verkar hon vara mer eller mindre vaken men fortfarande lite borta och rädd och gråter.
Hon ber mig hämta hennes mamma, vilket jag gör och hon kommer dit och lugnar henne. Hon går sen och sover med sin mamma.
Nästa dag berättar hon att det var en man som försökt ta hennes kropp, och att hon hade behövt någon hon var connected med, vilket jag då - just därför - hade känt och vaknat.
Jag minns inget annat än att jag vaknade.
Samma dag eller dagarna innan hade en stor mörk nattfjäril (kanske 20 cm vingspann) tagit sig in och antingen suttit på väggen eller fladdrat runt. Den hade slitna vingar.
Fjärilen hade kommit flera gånger, vi hade släppt ut den, men nästa dag hade den kommit igen.
De kom fram till att det var där den här mannens själ var.
När han... fjärilen, kom tillbaka någon natt senare så, tog vi ut den, och senare gick vi till en indian som skulle få veta vad mannen ville, och få honom att ge sig av.
Vi gjorde en ceremoni där med honom, jag och min flickvän, och gick hem.
fjärligen kom aldrig tillbaka, och hon upplevde honom inte igen.
Det som jag förvånas över mest är att jag vaknade. Jag vet inte varför jag vaknade, hon lät inte högt och jag låg då i en annan säng med fotändan mot henne (vinkelrätt).
Allt det här går att tolka hur man vill, men utöver att jag hade lite svårt att hänga med i det hela på deras vis då jag växt upp i Sverige, så tyckte jag att det var väldigt unikt/märkligt/fascinerande att jag vaknade....
Då var jag 17, idag ser jag det som sannolikt att det är något paranormalt, och dessutom helt normalt.
Oguh!
Hej! 
Det som hon upplevde när hon lämnade sin kropp kallas att man gör en "astralresa". (sök på astralresor i en sökmotor och läs om det. Det är jätte intressant.) Astralresor gör alla människor ca 2-4 gånger i veckan när vi sover. Om du någonsin haft en dröm där du flyger, utan hjälp av någonting, så är det ett säkert tecken på att du gör en astralresa.
Det är absolut inte farligt att göra astralresor, och kroppen kan INTE tas över av någon annan själ/ande. Alla kan lära sig att göra astralresor medvetet och inte bara när vi sover. Det är lätt för vissa att lära sig, och kan ta många år för andra. (Är du mer intresserad av astralresor kan du skriva till min email: nuvo@passagen.se)
MVH NUVO
Det som hon upplevde när hon lämnade sin kropp kallas att man gör en "astralresa". (sök på astralresor i en sökmotor och läs om det. Det är jätte intressant.) Astralresor gör alla människor ca 2-4 gånger i veckan när vi sover. Om du någonsin haft en dröm där du flyger, utan hjälp av någonting, så är det ett säkert tecken på att du gör en astralresa.
Det är absolut inte farligt att göra astralresor, och kroppen kan INTE tas över av någon annan själ/ande. Alla kan lära sig att göra astralresor medvetet och inte bara när vi sover. Det är lätt för vissa att lära sig, och kan ta många år för andra. (Är du mer intresserad av astralresor kan du skriva till min email: nuvo@passagen.se)
MVH NUVO
Re: Paranormala händelser
lillstrumpa skrev:Hur ser ni på det paranormala, dvs det oförklarliga. Jag har själv aldrig haft någon upplevelse av detta, men man har ju hört om folk som kan få kontakt med döda eller liknande.
Hej!
Jag tror inte det finns något som heter oförklarligt. Allt kan förklaras om vi så vill. Man behöver inte bevisa det vetenskapligt men oförklarliga händelser är egentligen inga oförklarliga händelser utan helt förklarliga och begripliga.
För mig är det helt naturligt att ha och få kontakt med själar och andar även om det ibland kan kännas lite skrämmande. Speciellt i början på sin färd. Andevärlden och själarna finns omkring oss hela tiden och vissa är mer motagna än andra MEN alla kan bli mottagna för dem. Vi har alla en andevägledare som går brevid oss hela livet, som hjälper oss i svåra eller trängda situationer. Du vet rösten som viskar: " ta inte den vägen, ta den här".. eller plötsligt kan du få ett råd om någonting och allt blir bättre. Vi kan kalla det även för intuitionen - vårt eget samtal med vår själ -.
Vi kan själva välja att acceptera vår andevägledare och andevärlden runt omkring oss och därmed öppnas mot vidare vyer av medvetandet.
Vad anser du om detta?
Patricia
Siëng Donk-Tsïong skrev:Jag kan berätta om en händelse i Colombia när jag var där.
Jag bodde hos en tjej i Medellín, vi sov tillsammans och lagade mat och handlade tillsammans - vi var väldigt nära varandra.
Hon berättade om att hon när hon sov ibland lämnade kroppen och reste iväg, men att det ibland hände att hon hade svårt att komma tillbaka, och att man måste vara försiktig med att vara borta då det kan komma andra själar som inte har någon kropp och gå in i kroppen istället för den som sover.
En natt vaknar jag och hör henne gny och så börjar hon gråta i sömnen, jag blir orolig och försöker väcka henne men det är svårt och tillslut verkar hon vara mer eller mindre vaken men fortfarande lite borta och rädd och gråter.
Hon ber mig hämta hennes mamma, vilket jag gör och hon kommer dit och lugnar henne. Hon går sen och sover med sin mamma.
Nästa dag berättar hon att det var en man som försökt ta hennes kropp, och att hon hade behövt någon hon var connected med, vilket jag då - just därför - hade känt och vaknat.
Jag minns inget annat än att jag vaknade.
Samma dag eller dagarna innan hade en stor mörk nattfjäril (kanske 20 cm vingspann) tagit sig in och antingen suttit på väggen eller fladdrat runt. Den hade slitna vingar.
Fjärilen hade kommit flera gånger, vi hade släppt ut den, men nästa dag hade den kommit igen.
De kom fram till att det var där den här mannens själ var.
När han... fjärilen, kom tillbaka någon natt senare så, tog vi ut den, och senare gick vi till en indian som skulle få veta vad mannen ville, och få honom att ge sig av.
Vi gjorde en ceremoni där med honom, jag och min flickvän, och gick hem.
fjärligen kom aldrig tillbaka, och hon upplevde honom inte igen.
Det som jag förvånas över mest är att jag vaknade. Jag vet inte varför jag vaknade, hon lät inte högt och jag låg då i en annan säng med fotändan mot henne (vinkelrätt).
Allt det här går att tolka hur man vill, men utöver att jag hade lite svårt att hänga med i det hela på deras vis då jag växt upp i Sverige, så tyckte jag att det var väldigt unikt/märkligt/fascinerande att jag vaknade....
Då var jag 17, idag ser jag det som sannolikt att det är något paranormalt, och dessutom helt normalt.
Hej!
Smiter omkring här och läser olika berättelser.. och besvara de roliga!
Verkligen en faschinerande berättelse!
Hon har nog väckt din själ, kontaktat dig själsligen. Lika mycket är det möjligt som att vi kan astralvandra och besöka andra platser i drömtillstånd eller kunna läsa andras tankar. Helt naturligt alltså.
En fråga: Är tjejen som astralvandra columbianska?
NUVO skrev:Hej!
Det som hon upplevde när hon lämnade sin kropp kallas att man gör en "astralresa". (sök på astralresor i en sökmotor och läs om det. Det är jätte intressant.) Astralresor gör alla människor ca 2-4 gånger i veckan när vi sover. Om du någonsin haft en dröm där du flyger, utan hjälp av någonting, så är det ett säkert tecken på att du gör en astralresa.
Det är absolut inte farligt att göra astralresor, och kroppen kan INTE tas över av någon annan själ/ande. Alla kan lära sig att göra astralresor medvetet och inte bara när vi sover. Det är lätt för vissa att lära sig, och kan ta många år för andra. (Är du mer intresserad av astralresor kan du skriva till min email: nuvo@passagen.se)
MVH NUVO
Hej!
Jag måste tyvärr säga att jag inte håller med om det att ingen annan själ kan ta över din kropp vid astravandring/resa. Det kan det! Finns någon själ omkring dig/din själ som vill in är det lätt hänt. Din själ är ju borta under en viss tid.
(Därmed finns en del av min psykologiska förklaring till tex. schizofreni.)
Astralresor är inte alltid så okomplicernade och inte alltid så ofarliga. I själva verket kan det vara farligt då vi kan färdas genom många olika dimensioner och ber alltid därför ha Guds ljus omkring oss som ett skyddande hölje. Vi kan resa framåt och bakåt i tiden: tid existerar inte i vårt själsliga jag och inte heller i andevärlden.
Jag tror inte heller att vi astralvandrar så ofta. Jag tror att vi behöver ha balans i våra liv för att överhuvudtaget kunna göra det och vara oskadliga. Att vi har vägledning och trygghet med oss är också viktigt. Om vi skulle astralvandra och alltid komma ihåg dessa (ibland kommer vi ihåg och ibland inte) skulle det vara skadligt för hälsan. I synnerhet för de svagare individerna som kanske inte alltid kan skilja nuets verklighet eller 'drömvärld' i psykologisk term eller som andligt kallas andeverkligheten.
Jag kommer ihåg några av mina astralresor och kommer ihåg hur jag såg mig själv sova samtidigt som en del av mig kom in genom fönstret och såg mina två sol och månetavlor (skrattar) som jag hade brevid sängen. Oftast känner man i kroppen (och drömmen) att man kommer tillbaka och 'rycker' i sömnen. Det kan vara lite skakigt ibland men inte alltid man kommer ihåg rent minnesmässigt. Men ofta vaknar jag av att jag rycker i sömnen eller håller på 'landa'.
Har du några minnesbilder av dina astralresor? Dela gärna med dig av dom!
Patricia
Joppe skrev:Vetenskapen har väl aldrig visat att det paranormala inte existerar...
Snart skall en parapsykologisk professur installeras här i Lund. I samband med det har det debatterats en del om parapsykologins vara eller inte vara som vetenskap. Hittills har, vad jag förstår, inga av de många omfattande undersökningar som gjorts utomlands kunnat visa på något parapsykologiskt fenomen. Menmen... Vem vet?
Hej hej!
Det är sant att vetenskapen inte lyckats bevisa att andevärlden, tankeöverföring, medialitet, andlighet finns men därmed inte sagt att det inte existerar. Ser du luften som du andas? Ser du dina tankar? Ser du dina ord? Ser du kärleken? Ser du åtrå och sexuell lust?
Nej, men ändå vet vi alla det finns eller hur?
Om vetenskapen skulle acceptera ett större och öppnare tänkande, en realtitet som inte bara existerar i vetenskapens värld skulle man få otroliga framsteg även där. Tyvärr är vetenskapen, fortfarande idag, väldigt ålderdomlig och fast vid mångfacetterade kriterier hur allt ska utföras och bevisas. Men i grunden handlar det om att vetenskapsmännen behöver öppna sina sinner och inte stirra blint bara på det vad vetenskapen har att erbjuda.
Kanske därför har många av vetenskapsmän fått uppleva ett 'andligt uppvaknande' i form av medialitet eller andra fenomen? Eller helt enkelt träffat en fru som är andlig eller öppen i sinnet! Vad tror ni?
Patricia
Vad menar ni när ni talar om "vetenskapen"? Uttalanden om att vetenskapen är konservatiiv föråldrad och rigid är ofta förekommande men vad menar man när man säger sådant? Mitt intryck är för det första att man med "vetenskap" menar naturvetenskap och inte till exempel religionsvetenskap vilket kanske vore mer adekvat när det gäller religiösa frågeställningar... Problemet är kanske det omvända (eller i vart fall OCKSÅ det omvända). De som vill hävda sådana fenomen som kallas "paranormala" är kanske konservativa och rigida i sin egen tro på naturvetenskap som den enda formen av vetenskap och sin önskan att få sin världsbild undersökt och "bevisad" av den traditionella naturvetenskapen? Vill man att fysiker ska bevisa andar eller vad menas? Om man skulle bevisa förekomsten av andar med hjälp av fysik eller kemi eller vad man nu skulle använda för vetenskap så har jag en känsla av att andarnas andlighet skulle upphöra... Ligger det inte i hela definitionen av något "paranormalt" att det inte hör hemma inom sådant som kan mätas och vägas och fastställas (vilket är naturvetenskapens område när det kommer till kritan). Ingen har påstått att allt som är viktigt och verkligt för oss människor går att mäta och bevisa. Det behöver man inte vara religiös för att inse. Våra värderingar och föreställningar är också immateriella och det naturvetenskapen kan bidra med när det gäller sådana företeelser är av mycket begränsat värde...
Astralresor
Hej Patricia!
Jag måste nog hålla fast vid mitt ord om att det är helt ofarligt att göra en astralresa. Så länge vi är på Jorden är våran själ/ande fastsatta i den fysiska kroppen genom en silvertråd. Den är fäst i pann-chakrat på män och i solarplexus-chakrat på kvinnor. Det spelar ingen roll hur långt vi än "reser", skulle någonting hända så dras vi tillbaka i våran fysiska kropp på nolltid. Vi är alltid säkra! (Om det är så att vi, mot all förmodan, blir skadade eller till och med dör, så är det inplanerat i våra liv redan innan vi föddes till ett Jordeliv.)
Då vi alltid är beskyddade av vår andevägledare och änglar behöver vi inte vara oroliga för att något händer när vi gör astralresor.
Vist kan en ande ta sig in i vår kropp. Det kallas för kanalisering. Många medium använder sig av det för lättare få information från Andra sidan. Men ens andevägledare skulle aldrig gödkänna att någon ande tog sig in i någons annans kropp om det inte var för någon speciell anledning. En annan sak är att man aldrig behöver vara rädd när en ande kanaliserar med någon, då det inte finns några onda andar. Det finns inget helvete, och alla andar på Andra sidan är bara goda, kärleksfulla m.m.
Att man skall be om att omslutas av den helige andes vita ljus (Guds ljus) är bra. Det skall man alltid göra varje dag. Det håller jag med dig om.
Det är absolut inte farligt att komma ihåg sina astralresor. Skulle det vara så att det skulle skada någon, så skulle dennes andevägledare ändra på det.
Jag tycker synd om dig som har läst något som får dig att tro att någonting är farligt med bl.a. astralresor. Om det är så att du också har läst på t.ex. "häx-sidor" och sidor med trollformler, besvärjelser och förbannelser m.m. så tycker jag ännu mer synd om dig. Det är bara nonsens. Man kan nämligen aldrig lägga en besvärjelse på någon eller ändra deras liv, då allas liv är bestämda till stor del innan vi föddes.
Hoppas att du inte blev arg på mig för det jag har skrivit. Jag är bara lite uppretad över en sak jag diskuterade med, en inte så seriös person, i ett annat forum.
Jag har läst väldigt mycket om andlighet, astralresor, och övernaturliga saker m.m. och har även själv haft små föreläsningar, och har aldrig blivit så övertygad som efter att ha läst 6 böcker av Sylvia Browne. För mig så är det hon skriver sanningen. Det säger förresten i stort sätt alla som läst böcker av henne. Hon är helt otrolig. Börja med att läsa "Mellan två världar", så kommer du att ändra uppfattning. Det kan jag lova.
(Sylvia Browne är förresten en av världens absolut mest respekterade medium. Hon anses vara ca 99% säker, jämfört med andra bra medium som ligger på ca 70%. I stort sätt hela hennes släkt är mediala. Hennes brorsdotter Angelia sägs vara "superpsychic". Kan bli kul att se vad hon gör när hon växer upp.)
MVH NUVO
Jag måste nog hålla fast vid mitt ord om att det är helt ofarligt att göra en astralresa. Så länge vi är på Jorden är våran själ/ande fastsatta i den fysiska kroppen genom en silvertråd. Den är fäst i pann-chakrat på män och i solarplexus-chakrat på kvinnor. Det spelar ingen roll hur långt vi än "reser", skulle någonting hända så dras vi tillbaka i våran fysiska kropp på nolltid. Vi är alltid säkra! (Om det är så att vi, mot all förmodan, blir skadade eller till och med dör, så är det inplanerat i våra liv redan innan vi föddes till ett Jordeliv.)
Då vi alltid är beskyddade av vår andevägledare och änglar behöver vi inte vara oroliga för att något händer när vi gör astralresor.
Vist kan en ande ta sig in i vår kropp. Det kallas för kanalisering. Många medium använder sig av det för lättare få information från Andra sidan. Men ens andevägledare skulle aldrig gödkänna att någon ande tog sig in i någons annans kropp om det inte var för någon speciell anledning. En annan sak är att man aldrig behöver vara rädd när en ande kanaliserar med någon, då det inte finns några onda andar. Det finns inget helvete, och alla andar på Andra sidan är bara goda, kärleksfulla m.m.
Att man skall be om att omslutas av den helige andes vita ljus (Guds ljus) är bra. Det skall man alltid göra varje dag. Det håller jag med dig om.
Det är absolut inte farligt att komma ihåg sina astralresor. Skulle det vara så att det skulle skada någon, så skulle dennes andevägledare ändra på det.
Jag tycker synd om dig som har läst något som får dig att tro att någonting är farligt med bl.a. astralresor. Om det är så att du också har läst på t.ex. "häx-sidor" och sidor med trollformler, besvärjelser och förbannelser m.m. så tycker jag ännu mer synd om dig. Det är bara nonsens. Man kan nämligen aldrig lägga en besvärjelse på någon eller ändra deras liv, då allas liv är bestämda till stor del innan vi föddes.
Hoppas att du inte blev arg på mig för det jag har skrivit. Jag är bara lite uppretad över en sak jag diskuterade med, en inte så seriös person, i ett annat forum.
Jag har läst väldigt mycket om andlighet, astralresor, och övernaturliga saker m.m. och har även själv haft små föreläsningar, och har aldrig blivit så övertygad som efter att ha läst 6 böcker av Sylvia Browne. För mig så är det hon skriver sanningen. Det säger förresten i stort sätt alla som läst böcker av henne. Hon är helt otrolig. Börja med att läsa "Mellan två världar", så kommer du att ändra uppfattning. Det kan jag lova.
(Sylvia Browne är förresten en av världens absolut mest respekterade medium. Hon anses vara ca 99% säker, jämfört med andra bra medium som ligger på ca 70%. I stort sätt hela hennes släkt är mediala. Hennes brorsdotter Angelia sägs vara "superpsychic". Kan bli kul att se vad hon gör när hon växer upp.)
MVH NUVO
-
Siëng Donk-Tsïong
- Inlägg: 22
- Blev medlem: 04 dec 2003 14:48
- Ort: Motown
Hej Patricia!!
Ja, hon är colombianska.
Det tror jag. Jag träffade colombianskan när jag var som mest präglad av naturvetenskapens livssyn. Hon var en motpart.
Sen måste jag säga att många av de riktiga vetenskapsmännen är rejält gränsöverskridande och håller sig ingalunda till mätbart-vägbart-räknebart-världen.
"Vad som görs av det som kallas jag
görs troligen av någonting i mig
som är större än jag"
- James Clerc Maxwell på sin dödsbädd.
Kanske inte några astralresenärer iof...
Intressanta tankar Patricia!
Något som jag funderat kring också!
Har du tänkt något mer om schizofreni?
Ja, hon är colombianska.
Kanske därför har många av vetenskapsmän fått uppleva ett 'andligt uppvaknande' i form av medialitet eller andra fenomen? Eller helt enkelt träffat en fru som är andlig eller öppen i sinnet! Vad tror ni?
Det tror jag. Jag träffade colombianskan när jag var som mest präglad av naturvetenskapens livssyn. Hon var en motpart.
Sen måste jag säga att många av de riktiga vetenskapsmännen är rejält gränsöverskridande och håller sig ingalunda till mätbart-vägbart-räknebart-världen.
"Vad som görs av det som kallas jag
görs troligen av någonting i mig
som är större än jag"
- James Clerc Maxwell på sin dödsbädd.
Kanske inte några astralresenärer iof...
(Därmed finns en del av min psykologiska förklaring till tex. schizofreni.)
Intressanta tankar Patricia!
Något som jag funderat kring också!
Har du tänkt något mer om schizofreni?
Oguh!
-
Advocate
Jag tycker paranormala händelser är mycket intressanta och jag läste mycket om sånt när jag var yngre. Utanvidare anser jag att det finns vetenskapligt oförklarbara fenomen, men på samma gång är jag dock mycket skeptisk och jag tror att människans förmåga att inbilla sej spelar en stor roll i detta ämne.
Jag kunde räkna upp en del saker som jag har iaktagit, med jag tycker att det min mamma var med om för ett antal år sedan är det mest intressanta. Jag talar om spelet "anden i glaset" som helt praktiskt innebär att man har en konversation med en ande. För de som inte känner till reglerna: Man har ett alfabete nedskrivet och ett glas samt ett ljus. Man tar sedan glaset och håller det över ljuset, sedan för man det mot sin mun och uttalar en fråga. Sedan ställer man ner glaset på alfabetet och alla medspelare håller sina händer på det och då flyttas glaset fram och tillbaka mellan bokstäverna och bildar på så sätt andens svar.
Min mamma frågade en sån enkel fråga som vad som skulle hända i morgon. Hon fick det något konstiga svaret: "Med Larry i baksäte". Nästa dag fick hon åka till staden med nåra bekanta till oss, i baksätet på bilen hade de en hund som de nyligen skaffat. Han hette, just det, Larry. När hon spelade spelet fanns det inga i gruppen som skulle ha kunnat veta att dessa bekanta skulle ha köpt en hund som hette Larry, än mindre att just min mamma skulle sitta i baksätet med hunden den dagen.
Jag kunde räkna upp en del saker som jag har iaktagit, med jag tycker att det min mamma var med om för ett antal år sedan är det mest intressanta. Jag talar om spelet "anden i glaset" som helt praktiskt innebär att man har en konversation med en ande. För de som inte känner till reglerna: Man har ett alfabete nedskrivet och ett glas samt ett ljus. Man tar sedan glaset och håller det över ljuset, sedan för man det mot sin mun och uttalar en fråga. Sedan ställer man ner glaset på alfabetet och alla medspelare håller sina händer på det och då flyttas glaset fram och tillbaka mellan bokstäverna och bildar på så sätt andens svar.
Min mamma frågade en sån enkel fråga som vad som skulle hända i morgon. Hon fick det något konstiga svaret: "Med Larry i baksäte". Nästa dag fick hon åka till staden med nåra bekanta till oss, i baksätet på bilen hade de en hund som de nyligen skaffat. Han hette, just det, Larry. När hon spelade spelet fanns det inga i gruppen som skulle ha kunnat veta att dessa bekanta skulle ha köpt en hund som hette Larry, än mindre att just min mamma skulle sitta i baksätet med hunden den dagen.
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst