Patanjali och axlandet av oket

[Jonas Nystrom]

Kungsvägen

(Ett ok: det vi axlar för att kunna bära med oss något av vikt när vi går dit vi ska)


Nu: oket klargörs.

Oket är att det i oss som kastar ljus över det vi varseblir – att vi får detta att sluta vridas.

Då först framträder det seddas egen form för den som ser.

Vridandet stör annars.

Vridandet femfaldigas i medvetna och omedvetna störningar:

Definitioner, missuppfattningar, fördomar, sömn och minnen.

Det sedda och det tänkta i förening med det redan sagda utgör definitionerna.

Missuppfattningarna utgörs av motsägande uppfattningar som inte grundar sig på form.

Hörsägen som inte åtföljs av ting leder till fördomar.

Grunden för vridandena är sömnen.

Det varseblivna som inte görs till ens eget blir minnen (som opåkallat dyker upp).

Aktiv närvaro utan berusning hindrar dessa (fem).

Detta är grunden för praktiserandet av aktiv närvaro.

Men detta innebär en lång tids oavbruten, rätt tillämpad metodik förankrad i vardagen.

Sedda och uppenbara ting vill bli kunskap utan berusning.

Den övermänskliga kunskapen är tråden i det som hindrar berusning.

De reflektioner som gläder jagkänslan formar sammanhängande kunskap.

Stoppa föreställningen om den egna, aktiva närvaron i övandet som motivator: förbli utanför!

Förmå tvångsföreställningarna att avkläda sig sin reproduktiva natur och de löser upp sig.

Lägg kraften på att hålla i minnet den förbegreppsliga uppmärksamheten.

Ytterlig intensitet i varandet.

Låg, medioker eller överflödig - därför olika.

Välj att vara herre över din vilja och ge dig hän.

Jagets upphöjda viljekraft mognar i ro orörda av störande handlingar.

Där vilar allt vetandes frö.

Även förut var detta lärare i oavbruten tid.

Dess talande talar.

Detta tals återupprepande syftar till dess förverkligande.

Då ser man inåt och kommer även att upphäva det som står i vägen:

Sjukdom, tungsinthet, tvivel, mani, lättja, leda, vilsenhet, ouppnåeliga visioner och jordisk labilitet får uppmärksamheten att snubbla – det är det som står i vägen.

Excentricitet, tankspriddhet, dålig motorik och andningsproblem är följdstörningar.

Att bekämpa dessa är syftet med enhetlig, saklig flit.

(detta är Patanjalis Yoga sutras 1 – 32 i min tolkning av originaltexten på sanskrit.)



Direkt från sanskrit, faktiskt. Men med hjälp av Georg Feuersteins etymologi och tolkning och kommentarer i boken The Yoga Sutras of Patanjali.

http://www.yogadanam.co.uk/Texts%20Sect ... njali.html

Ett exempel på hur han skriver: första satsen i texten.

Ju mer jag läste desto mer tycktes mig även hans tolkning överspänd och belastad med yogatraditionens pretentioner. Så jag läste vad det faktiskt stod och översatte mer eller mindre ord för ord. (Orden i parenteserna är mina egna förtydliganden.) Googla på Patanjali så hittar ni säkert en hel rad översättningar till engelskan av dessa sutror. Som skiljer sig radikalt från min översättning. Jag läser inte in "yogiska" föreställningskomplex i min översättning. Ta bara en sån sak som ordet "yoga". Samma ord har vi i svenskans "ok". Yoga betyder ok även i bildlig mening. Det betyder så skilda saker som väg, förening, kalkyl, tillvägagångssätt... ja, ni hajar. Det man har för att kunna axla det man behöver ha med sig, som sagt. Många sanskritord finns i svenskan i en eller annan form. Ordet vridningar eller vridanden är ett annat exempel. På sanskrit heter det vritti och det översätts ofta med fluktuationer, svängningar, egenrörelser och så vidare. Men det svenska "vridanden" har både större etymologisk och innehållslig precision.

Jag slängde in detta utkast som ett inspirerande vaccin till Lokes berusande kunskapsformer.

jn, nykter