Reine,
Ett tips: Nu när du är profet så tycker jag du ska ta vara på dina möjligheter. Man får inte en gåva för att sedan bara gå och prata om detta, ungefär som att skaffa en ny bil och sedan bara visar upp bilen och glänser med den. Använd ditt fordon i stället, och utgå från den. Försök att samtala med människor så att det inte bra handlar om att visa upp "din fina bil" i slutändan, utan använd den och upptäck nytt land.
Ser inget problem med det du skriver på din sida i "tio guds bud", det är vad "snälla och anständiga" människor strävar efter. Du dömer heller inte synder så hårt, vilket känns rimligt.
Ja du skulle nog av en psykolog få en diagnos att du har "psykoser", men det ligger då främst i den här centreringen att du är unik. Är det nödvändigt att du skiljer dig fundamentalt från andra människor med en hög moral? När började du anta den här uppfattningen?
Universums uppkomst
Premiss 1: För allt som börjar existera finns det en orsak till att det börjar existera
Motsatsen, att något skulle kunna börja existera utan orsak - uppstå ur ingenting* - är en tanke som verkar alltför absurd. Den går emot allt vi vet om världen och logiken. Det kräver en tro mot bättre vetande för att hävda något sådant.
Premiss 2: Universum har börjat existera (det har inte alltid funnits)
Modern kosmologi, Big Bang-modellen, kan anses tillräckligt väl styrkt av observationer och enligt den uppstod universum i en stor smäll för 10-15 miljarder år sedan. Flera försök har gjorts sedan Big Bang-teorin lades fram på 1920-talet att formulera alternativa modeller som inte räknar med en början - alla har hittills misslyckats. Det finns också rent logiska svårigheter med tanken att tiden skulle ha funnits för evigt.
Slutsats: Det finns något eller någon som orsakat att universum börjat existera
Denna orsak måste själv vara oberoende av tid och rum (transcendent) och tillräckligt kraftfull för att kunna frambringa ett helt universum. Craigs fortsatta analys av denna orsaks egenskaper leder till slutsatsen att den måste ha någon form av personliga drag, ett mått av vilja eller initiativ. Sammantaget pekar detta på en personlig Gud av den typ som beskrivs i Bibeln.
Anta i stället att existensen alltid har funnits i någon form, så blir det enklare. Man förklarar inte rimligheten med att något uppstår ur intet med att något annat skapar det - som då i sin tur måste ha uppstått ur intet. Accepterar man däremot att Gud alltid existerat (i någon form) kan man således även acceptera att världen alltid existerat (i någon form). Resonemanget ovan får du lägga ner, och i stället sätta likhetstecken mellan världen och Gud, alternativt att de är olika aspekter (olika sidor av samma mynt) av samma värld.
