Vad är tro?

[Smisk]

Jag ser faktiskt tro som något separat från all typ av fakta inklusive hur vida det "finns någon Gud eller inte". När jag säger "tro" menar jag andlighet i form av tro så jag syftar alltså på andlighet.

Dem som ständigt tänker på fakta och försöker vara andliga på faktagrund tycker jag oftast är personer som inte riktigt har förmågan till andlighet på ett spontant sätt.

Andlighet är för mig något väldigt enkelt och uppenbart man inte kan ifrågasätta, precis som musik är. Man upplever det i en direkt relation och det går inte att säga att det inte existerar.

Att tänka sig att just Gud "skapat existensen" är ett sätt att katalysera, förstärka, tydliggöra, rikta, precisera, sin andliga erfarenhet om tillvaron. Gud är en tanke som siktar på att fylla livet med värde, riktning, andlighet och en speciell kvalité man kanske annars inte skulle ha och som ens andliga förmåga ger tillgång till.

Man behöver inte tänka sig just Gud för att förhålla sig till andliga saker. Andlighet är alltid bortom det mentala på så sätt att vi inte kan fånga andlighet med "kunskap om yttre saker" utan uttrycka det genom vår natur. Vi är det andliga instrumentet.

[Pilatus]

Det finns ingen sanning i trosfrågor. Bara sannolikhet. Eller snarare bristande sannolikhet.

Tron på Gud innebär inte att man menar att Gud sannolikt finns.
Kanske är det ett slags emotionell förmåga som man har eller inte har.
Det kan också vara så man förhåller sig till det som finns bortom den fysiska världen, det osynliga dit våra vanliga sinnen ej når.

De som verkligen tror på något hinsides gudomligt känner en övertygelse om att Gud existerar. Visserligen osynligt och kanske inte ingripande på det sätt som skildras i Bibeln, men ändå som något att vända sig till då man känner sig eländig, eller då allt kärvar.
Ibland träffar man någon som säger: "Om han finns så kostar det ju inget att tro på honom." Det har alltså fördelar att tro, man skulle slippa skärseldens värsta bedrövelser och komma undan litet enklare med sina usligheter. Det framstår som mycket kraftlöst och oärligt.
Jag antar att vi ibland känner oss totalt otillräckliga och ber om kraft för att klara livets prövningar. En bön till Gud kan då för många kännas lättande, att avbörda sig sina bekymmer. En slags terapeutiskt samtal med den gestalt som man lärt sig tro skall frälsa oss från livets bedrövelser och hjälpa oss genom kriser.

[Smisk]

Det är inte tänkbart att något finns bortom den fysiska världen.
Däremot är allt möjligt i vår inre värld. Den andliga, metafysiska världen.
Här finns plats för allt som vi kan tänka oss. Endast vår fantasi sätter gränserna.

Saker som musik, andlighet, mening och skönhet existerar för oss men inget av dem är fysiska kan man tänka. Vår "inre värld" som du nämner innehåller andra kvalitéer/aspekter av tillvaron än det vi kan förnimma empiriskt och beskriva inom fysiken skulle jag säga.

Jag kan inte se att det är meningsfullt att tänka sig att allt är helt fysiskt, alltså att inget existerar på något annat sätt än på fysiska sätt.

[xion]

Det är inte tänkbart att något finns bortom den fysiska världen.
Däremot är allt möjligt i vår inre värld. Den andliga, metafysiska världen.
Här finns plats för allt som vi kan tänka oss. Endast vår fantasi sätter gränserna.

Saker som musik, andlighet, mening och skönhet existerar för oss men inget av dem är fysiska kan man tänka. Vår "inre värld" som du nämner innehåller andra kvalitéer/aspekter av tillvaron än det vi kan förnimma empiriskt och beskriva inom fysiken skulle jag säga.

Jag kan inte se att det är meningsfullt att tänka sig att allt är helt fysiskt, alltså att inget existerar på något annat sätt än på fysiska sätt.

Jag menar att allt har både en fysisk och en metafysisk sida. Andlighet skulle inte kunna existera utan fysik.
Andlighet kommer av att andas. Endast det som andas kan rymma andlighet.

[531bts]

Jag lever efter fyra ”hemliga” regler. Och jag mår toppen.

”Självförverkligande är processen att uppfylla sin fulla potential, förverkliga sina drömmar och utveckla sin personlighet i enlighet med sina ideal.”

En alternativ definition: att cementera självcentrering på bekostnad av gemenskap och ytterst kärlek. Man blir "hög" på sin förträfflighet tills medgång vänds till motgång, för det kommer att hända, allt i detta universum är underkastat förändring. Då får man se hur toppen man mår.
Ta vara på dig Vega och måtte du genomskåda självbedrägeri, dess orsak och konsekvenser.

Vad är det som är så farligt med att vara ensam? Löjlig inställning!

Vega: om du inte hade någon att visa upp och skryta om din "framgång", hade du aldrig ägnat dig åt något så löjligt.

[Pilatus]

Jag menar att allt har både en fysisk och en metafysisk sida. Andlighet skulle inte kunna existera utan fysik.
Andlighet kommer av att andas. Endast det som andas kan rymma andlighet.

Ande kommer av pneuma, andningen, vår livsprincip. Gud inblåste livsande i hennes näsa, vilket gjorde människan till en levande varelse.

[Smisk]

Jag menar att allt har både en fysisk och en metafysisk sida. Andlighet skulle inte kunna existera utan fysik.
Andlighet kommer av att andas. Endast det som andas kan rymma andlighet.

Panpsykism? Det kan jag köpa till viss del. Men då skulle jag inte säga att allt är fysiskt utan att allt är både fysiskt och mentalt.

Jag har svårt att se att vi behöver leta efter något x som "allt är". Det verkar vara ett feltänk eller felslut tycker jag. En förenklad utgångspunkt vi är benägna att söka efter men en som ofta leder till att vi tappar en klar metafysisk överblick.

En del skulle säga att fysik inte kan existera utan andlig existens och en del tvärt om som du verkar tänka dig. Jag ser inga problem alls med att bägge kan existera och delvis överlappa.

Jag uppskattar Whitehead och Spinozas perspektiv på tillvaron som bägge verkar ha en spirituell syn där "verklighetens natur" är komplex och mer än vad den "ser ut från utsidan" där en helhet, kreativitet och värde, mening, syfte och andlighet ingår naturligt och spontant.

Bägge kan tänkas ha en "existensen är spirituell i sig" eller "att finnas är att skapa spirituellt värde" eller något liknande. Enligt Whitehead kan man tänka sig existens som kreativa värdeskapande processer som sker i samklang med Gud och enligt Spinoza är existensen i sig både natur/Gud och vi har två perspektiv på den där ett är personligt/världsligt och ett är spirituellt/evigt.

Dessa två fungerar även fint tillsammans skulle jag säga

Som jag ser Gudstro så är dem alla varianter av samma filosofiska kärna men har lite olika vägar, inklusive Vedanta, Buddhism och Taoism som inte nödvändigtvis har en personlig Gud.

[xion]

Jag menar att allt har både en fysisk och en metafysisk sida. Andlighet skulle inte kunna existera utan fysik.
Andlighet kommer av att andas. Endast det som andas kan rymma andlighet.

Panpsykism? Det kan jag köpa till viss del. Men då skulle jag inte säga att allt är fysiskt utan att allt är både fysiskt och mentalt.

Jag har svårt att se att vi behöver leta efter något x som "allt är". Det verkar vara ett feltänk eller felslut tycker jag. En förenklad utgångspunkt vi är benägna att söka efter men en som ofta leder till att vi tappar en klar metafysisk överblick.

En del skulle säga att fysik inte kan existera utan andlig existens och en del tvärt om som du verkar tänka dig. Jag ser inga problem alls med att bägge kan existera och delvis överlappa.

Jag uppskattar Whitehead och Spinozas perspektiv på tillvaron som bägge verkar ha en spirituell syn där "verklighetens natur" är komplex och mer än vad den "ser ut från utsidan" där en helhet, kreativitet och värde, mening, syfte och andlighet ingår naturligt och spontant.

Bägge kan tänkas ha en "existensen är spirituell i sig" eller "att finnas är att skapa spirituellt värde" eller något liknande. Enligt Whitehead kan man tänka sig existens som kreativa värdeskapande processer som sker i samklang med Gud och enligt Spinoza är existensen i sig både natur/Gud och vi har två perspektiv på den där ett är personligt/världsligt och ett är spirituellt/evigt.

Dessa två fungerar även fint tillsammans skulle jag säga

Som jag ser Gudstro så är dem alla varianter av samma filosofiska kärna men har lite olika vägar, inklusive Vedanta, Buddhism och Taoism som inte nödvändigtvis har en personlig Gud.

"Grejen" är att vi aldrig kan se verkligheten från utsidan. Vi ser den alltid inifrån.

[Algotezza]

Jag menar att allt har både en fysisk och en metafysisk sida. Andlighet skulle inte kunna existera utan fysik.
Andlighet kommer av att andas. Endast det som andas kan rymma andlighet.

Panpsykism? Det kan jag köpa till viss del. Men då skulle jag inte säga att allt är fysiskt utan att allt är både fysiskt och mentalt.

Jag har svårt att se att vi behöver leta efter något x som "allt är". Det verkar vara ett feltänk eller felslut tycker jag. En förenklad utgångspunkt vi är benägna att söka efter men en som ofta leder till att vi tappar en klar metafysisk överblick.

En del skulle säga att fysik inte kan existera utan andlig existens och en del tvärt om som du verkar tänka dig. Jag ser inga problem alls med att bägge kan existera och delvis överlappa.

Jag uppskattar Whitehead och Spinozas perspektiv på tillvaron som bägge verkar ha en spirituell syn där "verklighetens natur" är komplex och mer än vad den "ser ut från utsidan" där en helhet, kreativitet och värde, mening, syfte och andlighet ingår naturligt och spontant.

Bägge kan tänkas ha en "existensen är spirituell i sig" eller "att finnas är att skapa spirituellt värde" eller något liknande. Enligt Whitehead kan man tänka sig existens som kreativa värdeskapande processer som sker i samklang med Gud och enligt Spinoza är existensen i sig både natur/Gud och vi har två perspektiv på den där ett är personligt/världsligt och ett är spirituellt/evigt.

Dessa två fungerar även fint tillsammans skulle jag säga

Som jag ser Gudstro så är dem alla varianter av samma filosofiska kärna men har lite olika vägar, inklusive Vedanta, Buddhism och Taoism som inte nödvändigtvis har en personlig Gud.

"Grejen" är att vi aldrig kan se verkligheten från utsidan. Vi ser den alltid inifrån.

Men i naturvetenskapen inbillar man sig att man kan ha ett objektivt utifrånperspektiv genom att väga och mäta. Har man siffror på något är det objektivt.

[David H]

"Grejen" är att vi aldrig kan se verkligheten från utsidan. Vi ser den alltid inifrån.

Men i naturvetenskapen inbillar man sig att man kan ha ett objektivt utifrånperspektiv genom att väga och mäta. Har man siffror på något är det objektivt.

Om vi bara såg verkligheten inifrån, så skulle vi väl få möjlighet till detta objektiva perspektiv. Om verkligheten är extern och du själv står för ett internt perspektiv, vore det väl möjligt att observera verkligheten utan att påverka den? Jämför med om du ser en fotbollsmatch på tv, så kan du inte påverka resultatet genom ditt sätt att vara, resultatet blir i något avseende objektivt och oberoende, och vill du förutspå resultatet kan du göra det genom att mäta, räkna, analysera etc. Om du däremot är en av spelarna på planen, då kommer utfallet påverkas av din existens, och ditt agerande. Då räcker det inte med objektivitet, utan du behöver förlita dig mycket till din subjektiva förmåga.

[Algotezza]

"Grejen" är att vi aldrig kan se verkligheten från utsidan. Vi ser den alltid inifrån.

Men i naturvetenskapen inbillar man sig att man kan ha ett objektivt utifrånperspektiv genom att väga och mäta. Har man siffror på något är det objektivt.

Om vi bara såg verkligheten inifrån, så skulle vi väl få möjlighet till detta objektiva perspektiv. Om verkligheten är extern och du själv står för ett internt perspektiv, vore det väl möjligt att observera verkligheten utan att påverka den? Jämför med om du ser en fotbollsmatch på tv, så kan du inte påverka resultatet genom ditt sätt att vara, resultatet blir i något avseende objektivt och oberoende, och vill du förutspå resultatet kan du göra det genom att mäta, räkna, analysera etc. Om du däremot är en av spelarna på planen, då kommer utfallet påverkas av din existens, och ditt agerande. Då räcker det inte med objektivitet, utan du behöver förlita dig mycket till din subjektiva förmåga.

Vilken roll har observatören på livets spelplan? Går det att observera utan att påverka!

[David H]

Men i naturvetenskapen inbillar man sig att man kan ha ett objektivt utifrånperspektiv genom att väga och mäta. Har man siffror på något är det objektivt.

Om vi bara såg verkligheten inifrån, så skulle vi väl få möjlighet till detta objektiva perspektiv. Om verkligheten är extern och du själv står för ett internt perspektiv, vore det väl möjligt att observera verkligheten utan att påverka den? Jämför med om du ser en fotbollsmatch på tv, så kan du inte påverka resultatet genom ditt sätt att vara, resultatet blir i något avseende objektivt och oberoende, och vill du förutspå resultatet kan du göra det genom att mäta, räkna, analysera etc. Om du däremot är en av spelarna på planen, då kommer utfallet påverkas av din existens, och ditt agerande. Då räcker det inte med objektivitet, utan du behöver förlita dig mycket till din subjektiva förmåga.

Vilken roll har observatören på livets spelplan? Går det att observera utan att påverka!

Dasein är inte bara observatör, medvetandet är inte bara observatör. I den mån det finns en observatör så är det väl snarast en social konstruktion, en påhittad roll, som kanske kan vara intressant för tankeexperiment,

[Pilatus]

Men i naturvetenskapen inbillar man sig att man kan ha ett objektivt utifrånperspektiv genom att väga och mäta. Har man siffror på något är det objektivt.

Ja, vi mäter enligt en standard som vi delar med andra. Vi kan t ex säga att Merkurius väger ca 3,285×10^23 kg. Vi kan jämföra planeten med andra stenplaneter, dess omloppsbana. Och liknande, det är det vi vill veta. Vi kan förstås göra en massa andra observationer, t ex iaktta dess vandring över solskivan. Finns det något annat som är mer objektivt och inte ren inbillning?

[xion]

Men i naturvetenskapen inbillar man sig att man kan ha ett objektivt utifrånperspektiv genom att väga och mäta. Har man siffror på något är det objektivt.

Om vi bara såg verkligheten inifrån, så skulle vi väl få möjlighet till detta objektiva perspektiv. Om verkligheten är extern och du själv står för ett internt perspektiv, vore det väl möjligt att observera verkligheten utan att påverka den? Jämför med om du ser en fotbollsmatch på tv, så kan du inte påverka resultatet genom ditt sätt att vara, resultatet blir i något avseende objektivt och oberoende, och vill du förutspå resultatet kan du göra det genom att mäta, räkna, analysera etc. Om du däremot är en av spelarna på planen, då kommer utfallet påverkas av din existens, och ditt agerande. Då räcker det inte med objektivitet, utan du behöver förlita dig mycket till din subjektiva förmåga.

Vilken roll har observatören på livets spelplan? Går det att observera utan att påverka!

Genom att existera är du både observatör och medspelare på livets spelplan.
Somliga har stor påverkan andra mindre. Dina val påverkar både spelet och dig själv.