cogito skrev:Frågan är vad som utgör en sådan impuls. 1) Ett nytt budskap framfört av en lärare resp. nedskrivet som ett dokument? 2) Ett "ofysikt" ferment som verkar på något sätt förlossande på människans förutsättningar/konstitution? 3) Både och?
Eben! Vad talar då för/emot 1, 2 och/eller 3?
1) Det som talar emot att just detta skulle varit impulsen är Rogers m.fl. forskningsresultat och det faktum att "Jesu budskap" framförts på liknande sätt tidigare, även nedskrivet. Det som talar för att detta skulle vara av vikt är väl kanske 50% av jordens kristna befolkning som tror på Den Gudomliga Planen(TM), brought to you by The Church inc. (all rights reserved).
2) Det som gör alternativ 2 så attraktivt är att det tillåter en tro på en
faktisk Jesus trots den överväldigande bevisning som talar emot en
fysisk Jesus (enligt evangelierna).
3) Det som talar för 3 skulle i så fall vara att en icke-fysisk frälsargärning inte är nog utan att någon form av fysiskt offer/lärargärning också skulle krävas. Då måste ändå denna "fysiska" gärning utformas så att den verkar
rimlig givet bl.a. de historiska fakta som Roger presenterar.
cogito skrev:Vad evangelierna menar är att det faktiskt har hänt i tid och rum - så som deras tradition förväntade sig att "fermenteringen" måste äga rum såsom uppenbarat mysterium.
Jag är inte så säker på det. Jag tror INTE evangelisterna hade historiska anspråk alls. Evangelierna är som Narnia eller Sagan om Ringen, och det menar jag inte alls nedsättande utan vad jag uppriktigt tror att författarna avsåg. Hur många barn har inte öppnat garderobsdörren förväntansfullt och trott sig finna en magisk värld där bakom? Ändå vet ju folk idag att Narnia inte är en historisk skildring, utan ett skönlitterärt verk. Detta behöver inte påpekas i början av boken. Men hur skulle det vara om en helt annan, mycket mer avancerad kultur plötsligt skulle få fatt i boken? Kanske skulle de spekulera i hur sådana garderobsportaler var konstruerade, eller tolka lejonfossil som bevis på att Aslan verkligen funnits. Ffa skulle de kanske begå det kapitala misstaget att tro att författaren verkligen menade att det gått till såhär i verkligheten. Det är det
fantasilösa samhällets tolkning av ett
fantastiskt verk. Det blir förstås en tolkning som helt missar målet: egentligen
finns ju garderoben där, envar kan gå in i sitt mörka inre och möta häxan och lejonet, för att sedan komma ut ur garderoben eller hur det nu var.
cogito skrev:Tydligen var den bevittnade medvetenheten inte representerad tillräckligt, utan där fanns en fördröjning innan gnostikerna utifrån sin förståelsebakgrund förstod att mysteriet hade skedd - och ingen var vaken nog.
Därför att mysteriet ägde rum någon annanstans och dess verkningar var precis av den art att en gnostiskt skolad person kunde uppfatta dem. OM det sedan även skett ett arbete på det fysiska planet, dvs om en "speciell" person korsfästs bland alla korsfästa, lidit bland alla lidande, profeterat bland alla profeterna osv - då passerade DET obemärkt. Det som
märktes var verkningarna i det icke-fysiska, i efterhand. Det föranledde folk att skriva evangelierna.
Sedan kan man hävda att evangelisterna förmodar/förutsätter att en fysisk person åstadkom dessa verkningar [alt. 3 ovan], eller att de snarare vill ge fysisk gestalt (genom metaforer och liknelser) åt en helt och hållet andlig händelse [alt. 2 ovan]. För mig är den skillnaden inte så central. Det lilla i evangelierna som möjligen bär prägel av det historiskt korrekta är så ringa att den fysiske Jesus som eventuellt levat hursomhelst är något helt annat än den person som beskrivs i evangelierna. I så fall vore det som om Guillou skrivit verket: man vet inte riktigt var verkligheten slutar och fantasin tar vid.
cogito skrev:Men berättelserna om Jesus handlingar och ord representerar ju någons eller någras insikter och moraliska resning - var kommer den ifrån?
Varifrån kommer insikter och moralisk resning öht? För mig tycks det att de måste ha en grund som ligger utanför den fysiska människokroppen. Det som verkade då tycks verka idag, och detta är väl en rimlig beskrivning av Kristus, eller kanske snarare DHA (in-spiritus). Jag sa någon gång tidigare: Om JC är det säkrare att säga att han egentligen aldrig dött, än när han levat.
cogito skrev:Och om Rogers forskning visar att det är gamla, almänna myter sammanställda på nytt - utan inslag av något avgörande nytt... ja då har vi bara en Paulus-teologi. Gudasonen och hans profet.
Det avgörande nya är kanske vad som hänt på andra sidan garderobsdörren? Då kommer man inte att märka det förrän man öppnar den. Läser man evangelierna "rätt" (enligt min mening) visar de hän på denna dörr. De gamla myterna finns där för att folk från olika traditioner ska hitta till dörren. Men de får öppna den själva. Evangeliet, glädjebudet, väcker som mysteriespel eller symbol de "schlummernde Kräfte
in der Seele" som leder dithän. I den bemärkelsen är de verkligen KONSTVERK.
Om Paulus-teologin är fel ute eller om det är kyrkans senare tolkning/förvrängning av Paulus som är fel ute låter jag vara osagt. Jag måste medge att jag idag inte kan avgöra vad Paulus faktiskt menade med det han skrev. Men min syn på evangelierna ovan är den rimligaste jag kan tänka mig, på alla plan/dimensioner som är mig bekanta, och den står jag för tills jag vet bättre.
