Vad är andlighet?

[Algotezza]

Religionerna är svaret på människors instinktivt kända dödsrädsla och överlevnadsinstinkt samt den smärta och det lidande som finns i det mänskliga livet. Det är deras bästa försäljningsargument att religion erbjuder en väg ut ur död och lidande samt en förklaring till varför lidande och död finns.

Kristendomen spelar även på människors skamkänslor och dåliga samvete vilket tron på Jesu ställföreträdande offerdöd är en quickfix för, snarare än att se Jesu liv som ett eftersträvansvärt föredöme, leva som luffare bland samhällets utstötta, umgås med horor, fattig men redo att hjälpa andra, med påtaglig intelligens och retorisk förmåga, en som förlät sina bödlar när han hängde på korset och tvivlade där på Guds existens genom att undra varför Gud övergett honom.

Även om han inte funnits på det sätt evangelierna beskriver honom och NT:s JK snarare är ett konglomerat av verkliga personer och fantasi, är berättelsen om honom fantastisk.

Att försöka leva som Jesus behöver man inte enligt teologin och kyrkan. Tron räcker som biljett till det eviga livet.

Sannerligen säger jag eder,: om I icke redan ären eviga till eder innersta natur, vad hjälper aldrig så stark tro att föreviga eder?

Antingen har alla en innersta kärna som är evig eller så har ingen tid.

Det spelar ingen roll vilket, man kan vara en human, vettig, hjälpsam och vänlig person ändå, baserat på ens medkänsla, empati och humor.

[Mlw]

Skapelseberättelsen beskriver inget "participatoriskt beroende"!
Kristen praktik idag läser gärna skapelseberättelsen bokstavligt.
Det gör kreationister också. I alla fall i den meningen att allt vi ser omkring oss är designat av ett överlägset intellekt som de kallar Gud.

Tjatar igen: Dawkins styrka är att han inte fördjupar sig i t ex "participatoriskt beroende" utan i kristen praktik.
Där är han dräpande.
Det inser teologer av olika genrer och kan inte göra något åt det.

Teologer behöver Skapelsen - med eller utan participatoriskt beroende - för utan Skapelsen finns ingen Lustgård, inget syndafall och ingen evig förbannelses över mänskligheten som bara kan lösas med Tro.
Därför hatar teologer, iaf extrema, evolutionsteorin.
De lever i villfarelse och kallar teorin för en ism, darwinism - som om evolutionsbiologer, vetenskapsmän, har läst Darwin och "tror" på honom. Det är såhär kristen praktik fungerar. Den har inga förnuftiga argument mot empiriska. Kristen praktik gör allt den kan för skandalisera empiri.
Lågt!

Samtidigt visar detta att de andligt besatta inte har något alternativ till empiri.
Det räcker för mig.

När Dawkins attackerar kristendomen så banar han väg för att islam eller marxismen ska ta över istället. Jag tycker det här kristendomshatet är överdrivet. Stödjer du Syriens regering nu när de mördar kristna i mängder?

Det är oväsentligt vad naiva kristna tycker. Jag studerar kyrkofäderna. Augustinus hermeneutiska ansats prioriterar textens andliga innebörd framför en bokstavlig läsning. Han gör en allegorisk-typologisk tolkning där skapelsedagarna inte uppfattas kronologiskt utan som skilda aspekter av en samtidig skapelseakt. I sin teori om rationes seminales beskriver han hur Gud lade ned särskilda utvecklingsmöjligheter i skapelsen. Dessa möjligheter skulle sedan förverkligas över tid. Detta synsätt utgår mer från participatoriskt tänkande än från enkla orsakssamband.

Nej, kristna teologer förkastar inte empirisk vetenskap och har aldrig gjort det. Problemet är tvärtom! Moderna teologer har glömt bort det metafysiska Guds rike och fokuserar istället på det världsliga i ett försök att formulera en sekulär kristendom. Detta är kännetecknande för moderna teologer som Dietrich Bonhoeffer, Jürgen Moltmann och Wolfhart Pannenberg. Samma tendens finns i många befrielseteologier och i nästan all feministisk teologi. Åtminstone inledande steg i denna riktning kan man se i arbeten av Karl Barth, Eberhard Jüngel och David Tracy, i processteologiska strömningar och hos andra tänkare och riktningar.

Det är uppenbart att Dawkins inte vet vad han talar om. Ej heller du är insatt i kristen teologi. Man kan inte förstå kristendomen genom att lyssna på en gatupredikant.

[Algotezza]

Jesus var gatupredikant. Hans budskap är försumbart nu när vi har teologin?

[Mlw]

Jesus var gatupredikant. Hans budskap är försumbart nu när vi har teologin?

Jesus var förvisso en gatupredikant, men en helt unik sådan—han var Guds son. Den kristna teologin har sin grund i hans budskap. Paulus blev den förste som utvecklade en systematisk teologi. Hans brev, varav sju är bekräftat äkta, är de mest analyserade texterna i Bibeln och bland de mest studerade verken i vår civilisations historia. Än idag förs livliga diskussioner om dem, inte minst på YouTube. Även om Paulus måste ha författat hundratals brev har endast sju autentiska bevarats. Med dessa få brev kom han att utöva ett enormt inflytande. Augustinus hela teologiska system vilar på Paulus grund.

Paulus insikter måste ha varit extraordinära, med tanke på deras bestående genomslagskraft.

[Algotezza]

Jesus var gatupredikant. Hans budskap är försumbart nu när vi har teologin?

Jesus var förvisso en gatupredikant, men en helt unik sådan—han var Guds son. Den kristna teologin har sin grund i hans budskap. Paulus blev den förste som utvecklade en systematisk teologi. Hans brev, varav sju är bekräftat äkta, är de mest analyserade texterna i Bibeln och bland de mest studerade verken i vår civilisations historia. Än idag förs livliga diskussioner om dem, inte minst på YouTube. Även om Paulus måste ha författat hundratals brev har endast sju autentiska bevarats. Med dessa få brev kom han att utöva ett enormt inflytande. Augustinus hela teologiska system vilar på Paulus grund.

Paulus insikter måste ha varit extraordinära, med tanke på deras bestående genomslagskraft.

Enligt den kristna teologin i form av treenighetsläran var han inte bara Guds son utan Gud själv i människogestalt. Den kristna teologin har sin grund i Pauli brev. Jesu budskap blir tydligt inte bara i hans ord utan främst i hans handlingar, liksom kyrkans etik och moral och andliga status blir synlig i dess praktik genom historien.. Och det gäller även för oss... Hur den yttre handlingen förhåller sig till våra inre avsikter...

[Anne]

Det förvånar mig knappast att du framhäver Paulus, mlw. Kvinnorna skola tiga i församlingen va? Nej, Jesus var för kvinnor. Skymfa inte Jesus på det här viset. Min mor var utbildad präst på 60-talet, men verkade aldrig som det då hon var av uppfattningen att en mansröst hördes tydligare än hennes modesta mjuka lågmälda röst.
Säg mig mlw - har du själv haft någon andlig upplevelse?

[Mlw]

Det förvånar mig knappast att du framhäver Paulus, mlw. Kvinnorna skola tiga i församlingen va? Nej, Jesus var för kvinnor. Skymfa inte Jesus på det här viset. Min mor var utbildad präst på 60-talet, men verkade aldrig som det då hon var av uppfattningen att en mansröst hördes tydligare än hennes modesta mjuka lågmälda röst.
Säg mig mlw - har du själv haft någon andlig upplevelse?

Verserna 1 Kor. 14:34–35 ("Kvinnan tige i församlingen") är sannolikt en interpolation. Paulus förde ju fram kvinnliga predikanter och berömde kvinnor som arbetade i församlingarna. Argument för att detta är ett senare tillägg är att dessa verser stör textflödet mellan 14:33 och 14:36. De förekommer på olika ställen i olika handskrifter (efter v.40). De verkar motsäga 11:5 där kvinnor ber och profeterar. De använder också ett språkbruk som är ovanligt för Paulus. Därför speglar de sannolikt en senare kyrklig praktik.

Precis som Paulus har jag haft andliga upplevelser och precis som Paulus är jag ovillig att prata om det.

[Anne]

Om du då har haft någon andlig upplevelse - varför vittnar du inte om det Mlw?

[Algotezza]

Om du då har haft någon andlig upplevelse - varför vittnar du inte om det Mlw?

Man ska ju inte "sätta sitt ljus under skäppan". Å andra sidan vill man kanske inte bli utsatt för spott, spe och tvivel om ens andliga upplevelser är som "skatter i himlen", diamanter man vill skall behålla sin strålglans.

Jag vet inte. Var och en får berätta vad den vill.

Jag var en gång i Varnhems kyrka sommaren 2005. Jag tänkte jag skulle fråga Gud om Han fanns där. Då kom den ordlösa stilla insikten till mig: Jag är rösten i tystnaden och den osynliga närvaron.

När jag åter kom till mig själv hörde jag en välkänd röst eka i kyrkorummet. Det var Dick Harrison som berättade om kyrkan och Arn, omgiven av en skara andäktigt lyssnande kvinnor. Hej, Åke, sade han när vi gick förbi. Jag var hans lärare våren 1981 i Sraffanstorp.

Mina andliga upplevelser handlar om stillhet och frid, att "evigheten" landar i "det eviga ögonblicket".

Inga ljussensationer. Inga änglakörer. Inget direkt spektakulärt.

[Anders]

Kan man tänka på andlighet och helt koppla bort både Augustinus, Darwin och Dawkins?

Att referera till dem ger mig en känsla av att vilja ta för stor tugga i frågeställningen. Om man ser det lite försiktigare kanske, var är INTE andlighet i den mänskliga tillvaron? Eller vad skulle motsatsen vara? Vad är oandligt, i vad som har med människor att göra?

Är det mer andligt att få en snilleblixt än att diska? Är diska då mer oandligt?

[Algotezza]

Kan man tänka på andlighet och helt koppla bort både Augustinus, Darwin och Dawkins?

Att referera till dem ger mig en känsla av att vilja ta för stor tugga i frågeställningen. Om man ser det lite försiktigare kanske, var är INTE andlighet i den mänskliga tillvaron? Eller vad skulle motsatsen vara? Vad är oandligt, i vad som har med människor att göra?

Andlighet handlar väl om all mänsklig kreativitet på livets alla områden som är till glädje/nytta för andra och inte bara för en själv.

Oandligt är att finna nöje i att plåga andra och njuta av att se dem lida. Ren ondska, alltså.

Även om det ibland går att förstå varför folk blir sådana.

Jag får många idéer av och under hushållsarbete.

[Anders]

Kan man tänka på andlighet och helt koppla bort både Augustinus, Darwin och Dawkins?

Att referera till dem ger mig en känsla av att vilja ta för stor tugga i frågeställningen. Om man ser det lite försiktigare kanske, var är INTE andlighet i den mänskliga tillvaron? Eller vad skulle motsatsen vara? Vad är oandligt, i vad som har med människor att göra?

Andlighet handlar väl all mänsklig kreativitet på livets alla områden som är till glädje/nytta för andra och inte bara för en själv.

Oandligt är att finna nöje i att plåga andra och njuta av att se dem lida. Ren ondska, alltså.

Även om det ibland går att förstå varför folk blir sådana.

Jag får många idéer av och under hushållsarbete.

Men är diskandet i sig nåt andligt? Knappast?

[Algotezza]

Kan man tänka på andlighet och helt koppla bort både Augustinus, Darwin och Dawkins?

Att referera till dem ger mig en känsla av att vilja ta för stor tugga i frågeställningen. Om man ser det lite försiktigare kanske, var är INTE andlighet i den mänskliga tillvaron? Eller vad skulle motsatsen vara? Vad är oandligt, i vad som har med människor att göra?

Andlighet handlar väl all mänsklig kreativitet på livets alla områden som är till glädje/nytta för andra och inte bara för en själv.

Oandligt är att finna nöje i att plåga andra och njuta av att se dem lida. Ren ondska, alltså.

Även om det ibland går att förstå varför folk blir sådana.

Jag får många idéer av och under hushållsarbete.

Men är diskandet i sig nåt andligt? Knappast?

Om du gör det med mindfulness för någon annans skull, kanske. I buddhismen kan det nog funka så.

[xion]

Kan man tänka på andlighet och helt koppla bort både Augustinus, Darwin och Dawkins?

Att referera till dem ger mig en känsla av att vilja ta för stor tugga i frågeställningen. Om man ser det lite försiktigare kanske, var är INTE andlighet i den mänskliga tillvaron? Eller vad skulle motsatsen vara? Vad är oandligt, i vad som har med människor att göra?

Är det mer andligt att få en snilleblixt än att diska? Är diska då mer oandligt?

Snarare oändligt

[xion]

Kan man tänka på andlighet och helt koppla bort både Augustinus, Darwin och Dawkins?

Att referera till dem ger mig en känsla av att vilja ta för stor tugga i frågeställningen. Om man ser det lite försiktigare kanske, var är INTE andlighet i den mänskliga tillvaron? Eller vad skulle motsatsen vara? Vad är oandligt, i vad som har med människor att göra?

Andlighet handlar väl all mänsklig kreativitet på livets alla områden som är till glädje/nytta för andra och inte bara för en själv.

Oandligt är att finna nöje i att plåga andra och njuta av att se dem lida. Ren ondska, alltså.

Även om det ibland går att förstå varför folk blir sådana.

Jag får många idéer av och under hushållsarbete.

Men är diskandet i sig nåt andligt? Knappast?

Här tänker jag på Gladiatorspel. Eller tjurfäktning.