"Gudsbevis"/Motbevis?

[Vertumnus]

Intressanta frågor!
Roi Ubu, alias Alfred Jarry, konstaterar att "Gud har enligt definitionen ingen utsträckning" men utgår ifrån treenigheten och antar att Gud har formen av en triangel.
Hur bestämmer vi Guds yta?
Efter en matematisk och metafysisk analys når Roi Ubu fram till:
GUD ÄR TANGERINGSPUNKTEN MELLAN NOLL OCH OÄNDLIGHETEN.

Enligt Martinus symboliserar nollan i talsystemet oändligheten eller "livets fasta punkt", med andra ord Gud. Noll/oändligheten/Gud är helt egenskapslös, opersonlig, och är ej möjlig att uppleva. Det enda man kan säga om den är att den finns, den utgör "något som är", och är förutsättningen för att vi skall uppleva och verka i världen. Det är vår inre, eviga identitet, och densamma i allt levande. Martinus menar att talsystemet är en symbol för kosmos och de kretslopp som kosmos består av. Liksom nollan i talsystemet behövs för att detta skall fungera och bli meningsfullt, är Guds existens nödvändig i kosmos.

Man kan iofs också parafrasera Pastor Jansson:

"Begreppet Gud är som en påse, tomt och innehållslöst, tills man fyller det med något."

Att använda nollan som gudsbevis, som Martinus gör, är blufflogik.
Matematik är ett språk. Både i den vanliga matematiken, i mängdläran och i binära tal, innebär nollan frånvaro av något. Alltså ickeexistens. Eller frånvaron av värde.

Nollan finns i idévärlden och det gör ju också Gud, där behöver hans existens inte bevisas. Där är han precis som andra gudar och idéer fullkomlig och därifrån påverkar han den fysiska världen på samma sätt som andra idéer vilka kan ta fysisk form genom människors handlande.

[Algotezza]

Intressanta frågor!
Roi Ubu, alias Alfred Jarry, konstaterar att "Gud har enligt definitionen ingen utsträckning" men utgår ifrån treenigheten och antar att Gud har formen av en triangel.
Hur bestämmer vi Guds yta?
Efter en matematisk och metafysisk analys når Roi Ubu fram till:
GUD ÄR TANGERINGSPUNKTEN MELLAN NOLL OCH OÄNDLIGHETEN.

Enligt Martinus symboliserar nollan i talsystemet oändligheten eller "livets fasta punkt", med andra ord Gud. Noll/oändligheten/Gud är helt egenskapslös, opersonlig, och är ej möjlig att uppleva. Det enda man kan säga om den är att den finns, den utgör "något som är", och är förutsättningen för att vi skall uppleva och verka i världen. Det är vår inre, eviga identitet, och densamma i allt levande. Martinus menar att talsystemet är en symbol för kosmos och de kretslopp som kosmos består av. Liksom nollan i talsystemet behövs för att detta skall fungera och bli meningsfullt, är Guds existens nödvändig i kosmos.

Man kan iofs också parafrasera Pastor Jansson:

"Begreppet Gud är som en påse, tomt och innehållslöst, tills man fyller det med något."

Att använda nollan som gudsbevis, som Martinus gör, är blufflogik.
Matematik är ett språk. Både i den vanliga matematiken, i mängdläran och i binära tal, innebär nollan frånvaro av något. Alltså ickeexistens. Eller frånvaron av värde.

Nollan markerar origo. Utgångspunkten för talsystemet eller ett koordinatsystem. Alltså en fast punkt.

En punkt har ingen utsträckning. Den markerar bara en närvaro.

[xion]

Enligt Martinus symboliserar nollan i talsystemet oändligheten eller "livets fasta punkt", med andra ord Gud. Noll/oändligheten/Gud är helt egenskapslös, opersonlig, och är ej möjlig att uppleva. Det enda man kan säga om den är att den finns, den utgör "något som är", och är förutsättningen för att vi skall uppleva och verka i världen. Det är vår inre, eviga identitet, och densamma i allt levande. Martinus menar att talsystemet är en symbol för kosmos och de kretslopp som kosmos består av. Liksom nollan i talsystemet behövs för att detta skall fungera och bli meningsfullt, är Guds existens nödvändig i kosmos.

Man kan iofs också parafrasera Pastor Jansson:

"Begreppet Gud är som en påse, tomt och innehållslöst, tills man fyller det med något."

Att använda nollan som gudsbevis, som Martinus gör, är blufflogik.
Matematik är ett språk. Både i den vanliga matematiken, i mängdläran och i binära tal, innebär nollan frånvaro av något. Alltså ickeexistens. Eller frånvaron av värde.

Nollan markerar origo. Utgångspunkten för talsystemet eller ett koordinatsystem. Alltså en fast punkt.

En punkt har ingen utsträckning. Den markerar bara en närvaro.

[xion]

Att använda nollan som gudsbevis, som Martinus gör, är blufflogik.
Matematik är ett språk. Både i den vanliga matematiken, i mängdläran och i binära tal, innebär nollan frånvaro av något. Alltså ickeexistens. Eller frånvaron av värde.

Nollan markerar origo. Utgångspunkten för talsystemet eller ett koordinatsystem. Alltså en fast punkt.

En punkt har ingen utsträckning. Den markerar bara en närvaro.

Det där håller jag inte med om.
Nollan markerar ingen närvaro. Den markerar istället frånvaro. Noll äpplen är inget äpple alls.
En frånvaro är ingen fast punkt.

[Hubert]

Noll finns i idévärlden liksom gudar.
I någon mening.
Talet noll behövs liksom talet i för att matematik ska fungera i verkligheten.
Gudar behövs inte i samma mening. Varför behövs gudar?

Nollan finns i idévärlden och det gör ju också Gud, där behöver hans existens inte bevisas. Där är han precis som andra gudar och idéer fullkomlig och därifrån påverkar han den fysiska världen på samma sätt som andra idéer vilka kan ta fysisk form genom människors handlande.

[Algotezza]

Noll finns i idévärlden liksom gudar.
I någon mening.
Talet noll behövs liksom talet i för att matematik ska fungera i verkligheten.
Gudar behövs inte i samma mening. Varför behövs gudar?

Nollan finns i idévärlden och det gör ju också Gud, där behöver hans existens inte bevisas. Där är han precis som andra gudar och idéer fullkomlig och därifrån påverkar han den fysiska världen på samma sätt som andra idéer vilka kan ta fysisk form genom människors handlande.

Så man har någon att rikta böner till...?

[Hubert]

Som fungerar i verkligheten?

Noll finns i idévärlden liksom gudar.
I någon mening.
Talet noll behövs liksom talet i för att matematik ska fungera i verkligheten.
Gudar behövs inte i samma mening. Varför behövs gudar?

Nollan finns i idévärlden och det gör ju också Gud, där behöver hans existens inte bevisas. Där är han precis som andra gudar och idéer fullkomlig och därifrån påverkar han den fysiska världen på samma sätt som andra idéer vilka kan ta fysisk form genom människors handlande.

Så man har någon att rikta böner till...?

[Illusionen]

Nollan markerar origo. Utgångspunkten för talsystemet eller ett koordinatsystem. Alltså en fast punkt.
En punkt har ingen utsträckning. Den markerar bara en närvaro.

Det där håller jag inte med om.
Nollan markerar ingen närvaro.
Den markerar istället frånvaro. Noll äpplen är inget äpple alls.
En frånvaro är ingen fast punkt.

En båtbyggares uppfattning är att Algotezzas tolkning är den rätta.
Notera att oavsett vad som hävdas så krävs det något som det som hävdas REFERERAR till !
Algotezza skriver citat,
”Nollan markerar origo. Utgångspunkten för talsystemet eller ett koordinatsystem”.
Talet noll refererar här enligt Algotezza till ett koordinatsystem, vilket kan tolkas som ”närvaro”
av det som koordinatsystemet representerar. Ett positivt tal a upphöjt till 0, alltså a^0, blir t ex
alltid 1, där talet 1 representerar närvaro av något, vilket har koppling till metafysiken.

/ Illusionen

[Vertumnus]

Noll finns i idévärlden liksom gudar.
I någon mening.
Talet noll behövs liksom talet i för att matematik ska fungera i verkligheten.
Gudar behövs inte i samma mening. Varför behövs gudar?

Nollan finns i idévärlden och det gör ju också Gud, där behöver hans existens inte bevisas. Där är han precis som andra gudar och idéer fullkomlig och därifrån påverkar han den fysiska världen på samma sätt som andra idéer vilka kan ta fysisk form genom människors handlande.

Gudar och religion har väl på något sätt bevisat sitt existensberättigande historiskt, inkomsten har varit större än kostnaden. Olika tider har haft olika behov. Det gemensamma är, tror jag, att de skapar en gemensam referens, en slags kanon, som gör det möjligt att på ett naturligt sätt samordna människors rörelser dvs skapa makt.

[Vertumnus]

Nollan markerar origo. Utgångspunkten för talsystemet eller ett koordinatsystem. Alltså en fast punkt.

En punkt har ingen utsträckning. Den markerar bara en närvaro.

Det där håller jag inte med om.
Nollan markerar ingen närvaro. Den markerar istället frånvaro. Noll äpplen är inget äpple alls.
En frånvaro är ingen fast punkt.

Nollan hör liksom andra tal till idévärlden. En fast punkt blir den först i ett koordinatsystem där olika tal skapar förhållande till varandra. Koordinatsystemets punkter är helt och hållet artificiella. Koordinatsystemet i sig är ett raster som vi lägger över verkligheten, det transcenderar rummet och ger oss en förställning om dess egenskaper.

[Algotezza]

Som fungerar i verkligheten?

Noll finns i idévärlden liksom gudar.
I någon mening.
Talet noll behövs liksom talet i för att matematik ska fungera i verkligheten.
Gudar behövs inte i samma mening. Varför behövs gudar?

Så man har någon att rikta böner till...?

Det beror på vad man förväntar sig av sina böner och vad man använder bönerna till hur de "fungerar". Tror man att de skall göra en rik och berömd och "känd och smal" kommer man att bli besviken.

När det gäller tyst bön till Gud kan man föreställa sig Gud som ett lyssnande öra i ens inre vilket man kan berätta allt för och som också kan ge svar, ibland i drömmen, en "någon" som är närvarande i ens medvetande men en faktor som fortsätter bortom detta medvetande.

Idag använder många ChatGPT på detta sätt. Det är dagens Gud. Man skriver eller talar med en AI. Skillnaden mot Gud är att när man ber är att man föreställer sig Gud som levande, medveten och empatisk. ChatGPT kan simulera liv, medvetande och empati, varför många föreställer sig ChatGPT som just levande, medveten och empatisk.

Skillnaden är kanske inte så stor mellan att "tro på och kommunicera med Gud" och att "tro på och kommunicera med ChatGPT". När vi via ett chip eller dylikt i vårt medvetande kan kommunicera med AI, vilken skillnad finns då mellan vad tron kan erbjuda och vad tekniken kan erbjuda?

[Hubert]

Jaha, så nu är frågan vad "man förväntar sig av sina böner"?
Varför är frågan "Gudsbevis"/Motbevis? så känslig?

Som fungerar i verkligheten?

Så man har någon att rikta böner till...?

Det beror på vad man förväntar sig av sina böner och vad man använder bönerna till hur de "fungerar". Tror man att de skall göra en rik och berömd och "känd och smal" kommer man att bli besviken.

När det gäller tyst bön till Gud kan man föreställa sig Gud som ett lyssnande öra i ens inre vilket man kan berätta allt för och som också kan ge svar, ibland i drömmen, en "någon" som är närvarande i ens medvetande men en faktor som fortsätter bortom detta medvetande.

Idag använder många ChatGPT på detta sätt. Det är dagens Gud. Man skriver eller talar med en AI. Skillnaden mot Gud är att när man ber är att man föreställer sig Gud som levande, medveten och empatisk. ChatGPT kan simulera liv, medvetande och empati, varför många föreställer sig ChatGPT som just levande, medveten och empatisk.

Skillnaden är kanske inte så stor mellan att "tro på och kommunicera med Gud" och att "tro på och kommunicera med ChatGPT". När vi via ett chip eller dylikt i vårt medvetande kan kommunicera med AI, vilken skillnad finns då mellan vad tron kan erbjuda och vad tekniken kan erbjuda?

[Algotezza]

Jaha, så nu är frågan vad "man förväntar sig av sina böner"?
Varför är frågan "Gudsbevis"/Motbevis? så känslig?

Som fungerar i verkligheten?

Det beror på vad man förväntar sig av sina böner och vad man använder bönerna till hur de "fungerar". Tror man att de skall göra en rik och berömd och "känd och smal" kommer man att bli besviken.

När det gäller tyst bön till Gud kan man föreställa sig Gud som ett lyssnande öra i ens inre vilket man kan berätta allt för och som också kan ge svar, ibland i drömmen, en "någon" som är närvarande i ens medvetande men en faktor som fortsätter bortom detta medvetande.

Idag använder många ChatGPT på detta sätt. Det är dagens Gud. Man skriver eller talar med en AI. Skillnaden mot Gud är att när man ber är att man föreställer sig Gud som levande, medveten och empatisk. ChatGPT kan simulera liv, medvetande och empati, varför många föreställer sig ChatGPT som just levande, medveten och empatisk.

Skillnaden är kanske inte så stor mellan att "tro på och kommunicera med Gud" och att "tro på och kommunicera med ChatGPT". När vi via ett chip eller dylikt i vårt medvetande kan kommunicera med AI, vilken skillnad finns då mellan vad tron kan erbjuda och vad tekniken kan erbjuda?

Varför är den frågan känslig?

Det intressant är att gudstro existerar och har existerat och har haft betydelse och påverkan på mänsklighetens historia, oavsett om det finns bevis för Guds existens eller ej.

För mig är gudsbevis som framlagts av filosofer och teologer historiskt intressanta men är frågan om Guds existens intressant idag?

Låt oss fråga oss om tro på Gud är något positivt eller negativt. Om människor klarar sig bra eller bättre utan den. Alltså värdet av att tro på Gud för individer och samhället.

[531bts]

Inte ens 531bts törs ta itu med frågan om Guds/gudars existens utan talar hellre om annat - så som Pilatus och Algotezza och Vega gör.
I tråden "Gudsbevis"/Motbevis?.

Jag utgår från antagandet, har tron på, EN om sig själv och sina ingående delar, medveten, oföränderlig existens som orsak till den aktivitet, ständigt föränderliga och tredimensionella "bild" i vilken vi lever i, av och i förhållande till och som vi kallar universum. Det är en tro, ett antagande för tänkandet att pröva mot egna och medmänniskors erfarenheter av att leva i vår gemensamma verklighet. Antagandet om en bakomliggande medveten varelse som orsak och helhet går inte att empiriskt bevisa med mindre än att som del ta sig ur helheten, bilden av universum och beskåda den utifrån. Den föreställningen är en paradox eftersom helheten då inte längre är en helhet. Idén om ett empiriskt bevis att orsaken till universum är medveten är lika tafatt som att få ett empiriskt bevis på Huberts medvetande. Det går inte att hålla fram orsaken till Huberts medvetande som en sak, det går bara att avgöra Huberts medvetande utifrån dess anknytning till hans kropp och de funktioner kroppen uttrycker. Utifrån dessa kan jag göra sannolika antaganden att Hubert har ett medvetande.
Det är samma sak med universum och det vi ingår i och erfar av det biologiska skiktet på jorden, jag kan utgå från den meningsfulla ordning och "lagbundenhet" den uttrycker, som en aktivitet och behovsstyrt uttryck från ETT medvetet väsen: Gud.
Människans liksom Guds medvetande är ETT och det samma men med olika position, funktion och ansvar: Gud som enastående orsak till skapelsen med ALL aktivitet inom sig och människan som ingående del temporärt anknutna till skapelsen via sin kropp. Medvetande är till sin natur en osynlig, opåtaglig förmåga vars existens endast för vår del, kan erfaras via egen och andras kroppar. Guds medvetande kan bara antas från rörelsen, aktiviteten i det biologiska skiktet och i universum.
Jag för mer än gärna dialog i ämnet!

[xion]

Inte ens 531bts törs ta itu med frågan om Guds/gudars existens utan talar hellre om annat - så som Pilatus och Algotezza och Vega gör.
I tråden "Gudsbevis"/Motbevis?.

Jag utgår från antagandet, har tron på, EN om sig själv och sina ingående delar, medveten, oföränderlig existens som orsak till den aktivitet, ständigt föränderliga och tredimensionella "bild" i vilken vi lever i, av och i förhållande till och som vi kallar universum. Det är en tro, ett antagande för tänkandet att pröva mot egna och medmänniskors erfarenheter av att leva i vår gemensamma verklighet. Antagandet om en bakomliggande medveten varelse som orsak och helhet går inte att empiriskt bevisa med mindre än att som del ta sig ur helheten, bilden av universum och beskåda den utifrån. Den föreställningen är en paradox eftersom helheten inte längre blir en helhet. Iden om ett empiriskt bevis att orsaken till universum är medveten är lika tafatt som att få ett empiriskt bevis på Huberts medvetande. Det går inte att hålla fram orsaken till Huberts medvetande som en sak, det går bara att avgöra Huberts medvetande utifrån dess anknytning till hans kropp och de funktioner kroppen uttrycker. Utifrån dessa kan jag göra sannolika antaganden att Hubert har ett medvetande.
Det är samma sak med universum och det vi ingår i och erfar av det biologiska skiktet på jorden, jag kan utgå från den meningsfulla ordning och lagbundenhet" den uttrycker, som en aktivitet och behovsstyrt uttryck från ETT medvetet väsen: Gud.
Människans liksom Guds medvetande är ETT och det samma men med olika position, funktion och ansvar: Gud som enastående orsak till skapelsen med ALL aktivitet inom sig och människan som ingående del temporärt anknutna till skapelsen via sin kropp. Medvetande är till sin natur en osynlig, opåtaglig förmåga vars existens endast för vår del, kan erfaras via egen och andras kroppar. Guds medvetande kan bara antas från rörelsen, aktiviteten i det biologiska skiktet och i universum.
Jag för mer än gärna dialog i ämnet!

Men om det finns ett "Guds medvetande" år någonting som vi inte vet "ett smack" om. Det rör sig bara om lösa, hypotetiska spekulationer.
Däremot känner vi till en hel del om "rörelsen och aktiviteten i det biologiska skiktet och i universum".
Din tro har samma brister som Marinus kosmologi. Den är en skapelse av vår fantasi och har ingenting som kan falsifieras eller prövas.