varför be?

[M.L]

Att be är ett sätt att kommunicera med gud, hur själva kommunikationen går till ligger inte i grunddefinitionen. Jag skulle alltså kunna skriva i sanden, tala, eller tänka det jag ber. Min poäng är att gud inte kan veta vad man kommunicerar till honom utan att det sker en kommunikation även om han kan läsa dina tankar.

Med andra ord så säger jag att själva kommunikationen i sig är vital för att skilja vad man vill från vad man ber om. Gud skulle alltså inte kunna se en skillnad om det inte finns någon.

Räknar du tanken "nu vill jag att gud ska göra så att det börjar regna" som en bön, trots att frasen inte är utformad på ett sätt som riktar sig direkt till en annan part vilket väl får ses som en förutsättning för att det ska vara en kommunikativ tanke? Vid en sådan tanke torde gud veta att du vill att han ska göra så att det börjar regna, trots att du aldrig kommunicerade.

[sydman]

Räknar du tanken "nu vill jag att gud ska göra så att det börjar regna" som en bön, trots att frasen inte är utformad på ett sätt som riktar sig direkt till en annan part vilket väl får ses som en förutsättning för att det ska vara en kommunikativ tanke? Vid en sådan tanke torde gud veta att du vill att han ska göra så att det börjar regna, trots att du aldrig kommunicerade.

Detta exempel belyser det som jag försöker få fram. Jag ser inte heller detta som en bön, en bön skulle vara mer som tanken "gud, gör så att det börjar regna". Jag anser att gud gör skillnad mellan dessa två tankar, eller iaf kan göra. Betrakta följande exempel.

Jag har en rik kompis, vi vet båda att jag gärna skulle vilja ha en ny sportbil av honom. Det skulle kunna vara så att min kompis inte tänker ge mig en sportbil såvida jag inte ber om en. Min kompis gör alltså skillnad mellan vilja och att faktiskt be, gud skulle kunna göra samma skillnad och därmed ge mening åt bönen.

[M.L]

Räknar du tanken "nu vill jag att gud ska göra så att det börjar regna" som en bön, trots att frasen inte är utformad på ett sätt som riktar sig direkt till en annan part vilket väl får ses som en förutsättning för att det ska vara en kommunikativ tanke? Vid en sådan tanke torde gud veta att du vill att han ska göra så att det börjar regna, trots att du aldrig kommunicerade.

Detta exempel belyser det som jag försöker få fram. Jag ser inte heller detta som en bön, en bön skulle vara mer som tanken "gud, gör så att det börjar regna". Jag anser att gud gör skillnad mellan dessa två tankar, eller iaf kan göra. Betrakta följande exempel.

Jag har en rik kompis, vi vet båda att jag gärna skulle vilja ha en ny sportbil av honom. Det skulle kunna vara så att min kompis inte tänker ge mig en sportbil såvida jag inte ber om en. Min kompis gör alltså skillnad mellan vilja och att faktiskt be, gud skulle kunna göra samma skillnad och därmed ge mening åt bönen.

Bönen är alltså endast formellt skillt från viljan, och tycks enbart tjäna syftet att bejaka en slags byråkratisk inställning, och möjligen lite arrogans, hos guden i fråga. Detta eftersom guden vet vad du vill ska ske och att du vill att guden ska ordna det, men kräver ändå en tanke formad på ett specifikt sätt. Med andra ord så tjänar bönen ett konstruerat pseudosyfte, inget genuint syfte såsom någonting kommunikativt eller på annat sätt praktiskt. En omnipotent och omnisient varelse behöver inte men kan välja att ordna det du ber om, en situation som råder vare sig du ber om någonting eller ej.

[sydman]

Bönen är alltså endast formellt skillt från viljan, och tycks enbart tjäna syftet att bejaka en slags byråkratisk inställning, och möjligen lite arrogans, hos guden i fråga. Detta eftersom guden vet vad du vill ska ske och att du vill att guden ska ordna det, men kräver ändå en tanke formad på ett specifikt sätt.

Bra poäng där. Den kristna guden verkar dock en aning arrogant om man läser bibeln. Om man vill ha något av den kristna guden så är det nog därför säkrast att be (kanske offra ett lam också ). För en godtycklig omnipotent gud så finns det dock ingen garanti för att det blir bättre om man gör på det ena eller andra sättet.

Jag kom att tänka på en lustig fråga: Vad händer om två omnipotenta gudar möts?

[Skogsälvan]

Alla önskar väl ibland, troende liksom ateister. Just nu vill jag någonting förtvivlat gärna, men det krävs myndighetstillstånd för att jag ska få göra det, har "ansökt" om det och håller tummarna, ber på mitt sätt.