Finns Gud?

[Smisk]

Inga övertygande bevis, evidens eller argument har presenterats i 2000 år som motiverar att Gud existerar.

Hur vet du att medvetandet existerar? Mening? Gulhet?

[Smisk]

Så det är Whiteheads uppfattning som gäller numera? Gud är en andraplansfigur som hjälper till där det behövs? Vad säger påve Franciskus om denna nedgradering av Gud?
För kristenheten är en sådan fundamental förändring av trossystemet knappast möjlig utan att förlora all auktoritet i frågan om världsaltets skapelse.

Numera? Gud har haft olika definitioner så länge vi känner till människan
Jag tror inte du vet vad Whitehead menar med Gud, det är komplext och intressant att sätta sig in i om man är intresserad av processteologi. Tror inte det är något för dig dock

Den nämns i Closer to truth klippet där så du kan kika på det till din Oboy.

[Pilatus]

Så det är Whiteheads uppfattning som gäller numera? Gud är en andraplansfigur som hjälper till där det behövs? Vad säger påve Franciskus om denna nedgradering av Gud?
För kristenheten är en sådan fundamental förändring av trossystemet knappast möjlig utan att förlora all auktoritet i frågan om världsaltets skapelse.

Numera? Gud har haft olika definitioner så länge vi känner till människan

Inte alls, Smisk. Trosbekännelsen har stått sig i tvåtusen år snart och den lutherska är sedan reformationen. Vad enskilda teologer har förespråkat för varianter är krumelurer i marginalen. Whitehead har inte rubbat kristenhetens deklarerade uppfattningar om vad Gud är. Naturvetenskapen har naturligtvis öppnat för att det finns en radikalt annorlunda uppfattning om vad universum är än den ostkupemodell Klaudios Ptolemaios föreslog.

[Smisk]

Trist kanske, men jag vet just inte mycket om hunduism. Jag tror att den gudsuppfattning du talar om här svarar på helt andra frågor än vad som definieras i kristen religion. Mitt förslag är därför att du öppnar en tråd om hinduism.

Inom Buddhismen är det två olika saker det där med obeständighet och självlöshet. Att tänka sig att saker är beständiga är alltså en sak och att tänka sig att de är separata "saker i sig själv" är en annan.

Frågan "Finns Gud?" är öppen för tolkning och olika definitioner av Gud och då jag tycker Vedantas Gud och de andra sakerna som hur man får kunskap om Gud är bäst definierade där så berättade jag om det.

Jag själv har en mer komplex uppfattning som stämmer med Ken Wilders modell. Där fungerar även Buddhismen, Vedanta och Whitehead bra och även neoplatonismen. Wilber använder idén av att det finns en gemensam kärna hos de andliga traditionerna och som tolkad från olika medvetandenivåer (som spiral dynamics delvis kartlagt) får olika typer av resultat. En andlig kärna sed från olika perspektiv som då visar olika aspekter av samma sak.

https://en.wikipedia.org/wiki/Perennial_philosophy
https://en.wikipedia.org/wiki/Spiral_Dynamics

Människors hjärnor, psyken, identitet, världsbild, värderingar osv är alla förmågor som utvecklas dynamiskt över tid, både individuellt och kollektivt, alltså både personligen i min egen kultur och historiskt över epoker.

Utvecklingen av dessa medvetandenivåer går alltid igenom pre-rationella, till rationella till trans-rationella nivåer av medvetande.
Både identiteten, uppfattningen av världen och värderingarna har potential att utvecklas och gör då så enligt en viss ordning.
Varje ny förmåga bygger på tidigare förmågor och används därför som en del av de senare förmågorna.

Tar vi då Buddhistisk psykologi så utvecklas förmågorna i enlighet med Dharma (vägen/verklighetens ontologiska status - som är samma sak) genom att gå från en snävare identitet till en vidare som innefattar existensens natur.

https://youareabuddha.com/spiral-dynamics-overview/

Samma sak med Vedanta där då den existensens ultimata natur är Gud.
Gud är existensens natur som leker med sig själv och visar sig själv för sig själv i evigheten.
Det är där en missuppfattning att något annat existerar, kan existera eller någonsin kommer existera.

[Algotezza]

Som sagt, huruvida Gud skall räknas som existerande eller ej är i hög grad avhängigt hur vi definierar dessa tre bokstäver tillsammans, vilket tråden med all önskvärd tydlighet har visat.

[xion]

Som sagt, huruvida Gud skall räknas som existerande eller ej är i hög grad avhängigt hur vi definierar dessa tre bokstäver tillsammans, vilket tråden med all önskvärd tydlighet har visat.

Man kan ju undra hur man kan fylla 353 sidor om något men ändå påstå att det inte existerar

[Algotezza]

Som sagt, huruvida Gud skall räknas som existerande eller ej är i hög grad avhängigt hur vi definierar dessa tre bokstäver tillsammans, vilket tråden med all önskvärd tydlighet har visat.

Man kan ju undra hur man kan fylla 353 sidor om något men ändå påstå att det inte existerar

Begreppet eller idén Gud finns i vår begreppsvärld, så det är väl den vi utgår ifrån även om den kan definieras på flera sätt.

[Algotezza]

Som sagt, huruvida Gud skall räknas som existerande eller ej är i hög grad avhängigt hur vi definierar dessa tre bokstäver tillsammans, vilket tråden med all önskvärd tydlighet har visat.

Nja, det lockar ju en att tro att det finns en definition av Gud som garanterar existens.

Vad med panteism?

[Smisk]

Som sagt, huruvida Gud skall räknas som existerande eller ej är i hög grad avhängigt hur vi definierar dessa tre bokstäver tillsammans, vilket tråden med all önskvärd tydlighet har visat.

Japp, detta har det funnits olika uppfattningar om så länge människor existerat det vet vi

[Smisk]

Nejnej, inte alls oklart!
Du köper inga reduktionistiska förklaringar och jag gav dig en. Du köper inte den och jag är övertygad om att du har en icke-reduktionistisk förklaring till cyankaliums giftighet.

Härligt att se att du ofta undviker svara på besvärande frågor med uppmaningar till definition, eller som här med en förvånad uppsyn.

Vill du kanske rekommendera att öppna en tråd om scientism eller reduktionistiska förklaringar?
Det är en bra undanmanöver!

Jag undviker inget och jag förstod inte vad du menade.
Jag förstår fortfarande inte vad du menar?

Förstår du vad jag menar när jag säger att jag inte anser att existensen är ett fenomen som kan förklaras enbart med vetenskapen?
Man kan inte förklara en typ av fenomen enbart med en helt annan typ. Ex, man kan inte förklara tankar med atomer då de är av olika ontologisk status. En förklaring som hävdar att den "förklarar allt" måste förklara bägge och hur de fungerar ihop.

Gud behöver inte vara ett fenomen som kan förklaras så som fysiska fenomen existerar lika lite som tankar behöver vara det.
Bägge kan existera.

[Smisk]

Som sagt, huruvida Gud skall räknas som existerande eller ej är i hög grad avhängigt hur vi definierar dessa tre bokstäver tillsammans, vilket tråden med all önskvärd tydlighet har visat.

Man kan ju undra hur man kan fylla 353 sidor om något men ändå påstå att det inte existerar

Begreppet eller idén Gud finns i vår begreppsvärld, så det är väl den vi utgår ifrån även om den kan definieras på flera sätt.

Om inte annat så existerar mening för oss och vi väver in den i våra tankar och allt vi gör och är i varje stund.
Vi fyller hela livet med den då vi är funtade så. Vi fantiserar och skriver bland annat långa texter oavsett om de handlar om saker som existerar eller ej.

[Algotezza]

Man kan ju undra hur man kan fylla 353 sidor om något men ändå påstå att det inte existerar

Begreppet eller idén Gud finns i vår begreppsvärld, så det är väl den vi utgår ifrån även om den kan definieras på flera sätt.

Om inte annat så existerar mening för oss och vi väver in den i våra tankar och allt vi gör och är i varje stund.
Vi fyller hela livet med den då vi är funtade så. Vi fantiserar och skriver bland annat långa texter oavsett om de handlar om saker som existerar eller ej.

Det du skriver öppnar ju upp för den intressanta frågan var gränsen går mellan fantasi och verklighet vilket i sin tur leder till frågan hur fantasi och verklighet skall definieras och om de tu, oavsett definition, går att skilja åt. Förmodligen är de så tätt sammanflätade ett det är svårt att tydligt peka ut fantasin som något som skiljer sig från det verkliga. Sedan kan man säga att fantasin är en del av verkligheten liksom att döden en del av livet. Att de inte är varandras motsatser utan kompletterar varandra. Kanske man i stället skall fråga vilka idéer och resonemang som håller logiskt. Är det inte så många resonerar kring olika olika gudsbilder? Vilka av dem håller logiskt, är logiskt koherenta?

Kanske är logik + fantasi = andlighet... där andlighet inte barta handlar om religion utan allt vi skapar inom kulturen, av texter, bilder, musik, dans, drama, film...

[Smisk]

Det du skriver öppnar ju upp för den intressanta frågan var gränsen går mellan fantasi och verklighet vilket i sin tur leder till frågan hur fantasi och verklighet skall definieras och om de tu, oavsett definition, går att skilja åt. Förmodligen är de så tätt sammanflätade ett det är svårt att tydligt peka ut fantasin som något som skiljer sig från det verkliga. Sedan kan man säga att fantasin är en del av verkligheten liksom att döden en del av livet. Att de inte är varandras motsatser utan kompletterar varandra. Kanske man i stället skall fråga vilka idéer och resonemang som håller logiskt. Är det inte så många resonerar kring olika olika gudsbilder? Vilka av dem håller logiskt, är logiskt koherenta?

Exakt

Var går skillnaden mellan fiktion och verklighet?

Som jag påpekat så är all erfarenhet, bilder, tankar, känslor, uppfattningar osv fiktion/maya enligt Vedanta.
Gud existerar där som det "enda/ultimata verkliga" och som alltid är bortom dessa.

Kanske är logik + fantasi = andlighet... där andlighet inte bara handlar om religion utan allt vi skapar inom kulturen, av texter, bilder, musik, dans, drama, film...

Vad menar du när du säger logik här?

Andlighet kan uppfattas som en specifik typ av ordning som stämmer med en spirituell väg, som inom Taoismen och Buddhismen.
Där kan man mena att det finns en "andlig logik" på det sättet men jag är osäker på vad du menar.

Logik är för mig en typ av tänkande som visar hur fakta följer en regelbunden ordning. Verkligheten har ingen logik i sig vill jag påpeka, logik är ett sätt beskrivningar fungerar på. Samma gäller matematik.

Alla de saker du nämner som kulturen, bilder, musik dans mm är invävda i ett mänskligt sammanhang. Detta mänskliga sammanhanget är i sin tur invävt i existensen, naturen, universum och kan inte separeras eller plockas bort från det.
Sammanhanget är nödvändigt för att vi skall förstå saker.

Ett perspektiv på Gud är att det är ett sammanhang som ger allt mening och att det krävs för att vi skall förstå oss själva och hur vi förhåller oss till existensen. Våra fantasi/föreställningar om Gud må vara 100% fiktion men kan ändå vara något som fungerar som ett "korrekt sammanhang" som säger något om universum.

[Algotezza]

Det du skriver öppnar ju upp för den intressanta frågan var gränsen går mellan fantasi och verklighet vilket i sin tur leder till frågan hur fantasi och verklighet skall definieras och om de tu, oavsett definition, går att skilja åt. Förmodligen är de så tätt sammanflätade ett det är svårt att tydligt peka ut fantasin som något som skiljer sig från det verkliga. Sedan kan man säga att fantasin är en del av verkligheten liksom att döden en del av livet. Att de inte är varandras motsatser utan kompletterar varandra. Kanske man i stället skall fråga vilka idéer och resonemang som håller logiskt. Är det inte så många resonerar kring olika olika gudsbilder? Vilka av dem håller logiskt, är logiskt koherenta?

Exakt

Var går skillnaden mellan fiktion och verklighet?

Som jag påpekat så är all erfarenhet, bilder, tankar, känslor, uppfattningar osv fiktion/maya enligt Vedanta.
Gud existerar där som det "enda/ultimata verkliga" och som alltid är bortom dessa.

Kanske är logik + fantasi = andlighet... där andlighet inte bara handlar om religion utan allt vi skapar inom kulturen, av texter, bilder, musik, dans, drama, film...

Vad menar du när du säger logik här?

Andlighet kan uppfattas som en specifik typ av ordning som stämmer med en spirituell väg, som inom Taoismen och Buddhismen.
Där kan man mena att det finns en "andlig logik" på det sättet men jag är osäker på vad du menar.

Logik är för mig en typ av tänkande som visar hur fakta följer en regelbunden ordning. Verkligheten har ingen logik i sig vill jag påpeka, logik är ett sätt beskrivningar fungerar på. Samma gäller matematik.

Alla de saker du nämner som kulturen, bilder, musik dans mm är invävda i ett mänskligt sammanhang. Detta mänskliga sammanhanget är i sin tur invävt i existensen, naturen, universum och kan inte separeras eller plockas bort från det.
Sammanhanget är nödvändigt för att vi skall förstå saker.

Ett perspektiv på Gud är att det är ett sammanhang som ger allt mening och att det krävs för att vi skall förstå oss själva och hur vi förhåller oss till existensen. Våra fantasi/föreställningar om Gud må vara 100% fiktion men kan ändå vara något som fungerar som ett "korrekt sammanhang" som säger något om universum.

Jag menar med logik dels att något är eller utvecklas i linje med sina förutsättningar, dels att något inte motsäger sig självt, att det är motsägelsefritt, vilket inte hindrar att det kan innehålla skenbara motsägelser, paradoxer. Det finns ju osammanhängande ologiska fantasier och logiska. De senare menar jag är kännetecken på det andliga.

[Smisk]

Jag menar med logik dels att något är eller utvecklas i linje med sina förutsättningar, dels att något inte motsäger sig självt, att det är motsägelsefritt, vilket inte hindrar att det kan innehålla skenbara motsägelser, paradoxer. Det finns ju osammanhängande ologiska fantasier och logiska. De senare menar jag är kännetecken på det andliga.

Aha, det va något sådant jag tänkte att du kanske menar, vi kan ha en liknande syn på andlighet kanske.

Jag tänker på begreppet kosmos, så som "ordningen i allt".
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kosmos

Metafysiskt sett kan vi tänka oss olika typer av ordning och tanken att världen har mening och värde kan vara en typ av ordning som stämmer med att man tänker sig att ordningen är skapad eller till för något. Exempelvis så kan man tänka att världens "blivande" är något en skapande kraft skapat den för att uppnå och att den ultimata naturen hos världen/naturen/existensen (och då även oss som en del av den) finns till för att skapa godhet, skönhet och mening. Detta är en teleologisk tanke som verkar finnas hos Whitehead exempelvis.

Den stämmer väl med Platons idévärld med på så sätt att världen är något som är på väg mot och siktar mot att "bli sig självt" som den slutgiltiga "perfekta världen" och att det är den som är det enda som är verkligt.