Finns Gud?

[Hubert]

Nej! Nej, det är klart att det inte var en andlig upplevelse!
Det var en toxisk upplevelse.
Det insåg jag i samma ögonblick jag hade den. Jag var inte så packad att jag inte kunde skilja sken från verklighet.
Emellertid var mitt vittnesmål en sanningsenlig redogörelse för vad jag såg.

Klart det var en andlig upplevelse. Frågan är bara hur den skall tolkas och i vilket sammanhang den skall förstås och tolkas. Upplever du den som viktig och med ett budskap, ta den på allvar.

Vad menas med evidens egentligen? Att ha siffror som bevis eller egen erfarenhet? Det beror väl på vad det handlar om.

[Algotezza]

Nej! Nej, det är klart att det inte var en andlig upplevelse!
Det var en toxisk upplevelse.
Det insåg jag i samma ögonblick jag hade den. Jag var inte så packad att jag inte kunde skilja sken från verklighet.
Emellertid var mitt vittnesmål en sanningsenlig redogörelse för vad jag såg.

Klart det var en andlig upplevelse. Frågan är bara hur den skall tolkas och i vilket sammanhang den skall förstås och tolkas. Upplever du den som viktig och med ett budskap, ta den på allvar.

Vad menas med evidens egentligen? Att ha siffror som bevis eller egen erfarenhet? Det beror väl på vad det handlar om.

Den materiella genesen för en upplevelse är en sak och upplevelsen något annat. Musik exempelvis har ju en fysiskt mätbar sida men upplevelsen av musik är något kvalitativt och omätbart även om den kan bedömas och värderas.

[Smisk]

Jag håller det för sant/trovärdigt som det finns evidens för, och falskt/icke-trovärdigt som det saknas evidens för.
Det kanske finns tanke, medvetande och avsikt bakom allt - men jag ser inga evidens för att det är så.

Varför gör du detta?

Hur avgör du vad som i ditt liv har syfte, värde och mening?

Kan du använda denna metod om "evidens" för värdeomdömen?

Varför använder du just denna metod om för att veta vad som är trovärdigt?
Trovärdigt i vilket avseende? Det finns väl olika saker kring vilket vi kan tänka oss hur vi skall förhålla oss?
Varför skulle sanningar vara samma typ av saker som förhållandet till saker som värde, mening, andlighet, och Gud? Konst? Naturens värde och skönhet?

Vad har du för belägg/evidens för att du bör använda just den metoden om evidens för dessa saker?

[Pilatus]

Varför använder du just denna metod om för att veta vad som är trovärdigt?

Här (i denna tråden) verkar ju alla undvika frågan om Gud finns. Då finns det inte något att ta ställning till.

Om världsalltet är detsamma som Guds väsen, så existerar Gud. Om någon har goda skäl att tro så bör det ju finnas sådant som ger stöd för uppfattningen. Om det endast är en obekräftad utsaga av Martinus saknas evidens. Kan inte utsagan ges något stöd så gör det ingen skillnad.

Man kan naturligtvis fråga hur liv kan uppkomma om det saknar mening. Det är en bättre fråga som kan besvaras. Man kan pröva olika hypoteser om hur självreplikerande molekyler bildas. Om det är en vanlig företeelse på förekommande stenplaneter och liknande.

[Smisk]

Varför använder du just denna metod om för att veta vad som är trovärdigt?

Här (i denna tråden) verkar ju alla undvika frågan om Gud finns. Då finns det inte något att ta ställning till.

Om världsalltet är detsamma som Guds väsen, så existerar Gud. Om någon har goda skäl att tro så bör det ju finnas sådant som ger stöd för uppfattningen. Om det endast är en obekräftad utsaga av Martinus saknas evidens. Kan inte utsagan ges något stöd så gör det ingen skillnad.

Man kan naturligtvis fråga hur liv kan uppkomma om det saknar mening. Det är en bättre fråga som kan besvaras. Man kan pröva olika hypoteser om hur självreplikerande molekyler bildas. Om det är en vanlig företeelse på förekommande stenplaneter och liknande.

Jag tycker jag tagit ställning till den och förklarat saken. Först nyanserat och klargjort saker kring frågan där vi först måste definiera vad vi menar med Gud, existera och kunskap. Sedan har jag givit exempel från Vedanta och Buddhism som handlar om deras perspektiv på existens och kunskap relativt det gudomliga. Vidare har vi talat om begreppet tro så som i att man med ordet kan mena att man tror att något är sant eller har värde eller att man har en gudstro och att dessa är olika saker man får problem med om man blandar dem. Vi har även talat om Gud som något som ger saker syfte, värde och mening och som något vi aldrig kan veta något om men som ändå kan finnas på samma sätt som dem. Gud kan vara en princip, en kraft, en personlig entitet eller en relation till existensens natur osv.

Jag håller dock med dig om att de flesta verkar undvika frågan eller attackera den på "fel sätt" eftersom man inte först har klarhet i vad det är man menar med saker. Att säga att "existensen är Gud" och "existensen existerar" alltså är det sant att "Gud existerar" är ett cirkelargument som mest antyder att "det som existerar existerar".

Här kan man ju mena att vi är begränsade att veta "allt om allt" och låta detta leda sig in i en gudstro (tillit, intuition, faith).
Jag tror inte på Gud och jag har ingen Gudstro direkt men jag motsätter mig inget av detta och har en "plats för dem" i min världsbild.
Den platsen finns där eftersom jag har en komplex modell som innehåller många olika typer av saker som existerande på olika sätt. Materia, tänkande och andliga aspekter av tillvaron är för mig givna på ett sätt.

[Pilatus]

Här (i denna tråden) verkar ju alla undvika frågan om Gud finns. Då finns det inte något att ta ställning till.

Om världsalltet är detsamma som Guds väsen, så existerar Gud. Om någon har goda skäl att tro så bör det ju finnas sådant som ger stöd för uppfattningen. Om det endast är en obekräftad utsaga av Martinus saknas evidens. Kan inte utsagan ges något stöd så gör det ingen skillnad.

Jag tycker jag tagit ställning till den och förklarat saken. [...] Gud kan vara en princip, en kraft, en personlig entitet eller en relation till existensens natur osv.

Jodå, men en definition urskiljer något från allt annat. Därför får jag svårt att förstå vad som menas med Gud som inte är bestämd i en mycket specifik mening.

Jag håller dock med dig om att de flesta verkar undvika frågan eller attackera den på "fel sätt" eftersom man inte först har klarhet i vad det är man menar med saker.

Ja, det är bra och så jag uppfattar denna diskussion.

[Algotezza]

Varför använder du just denna metod om för att veta vad som är trovärdigt?

Här (i denna tråden) verkar ju alla undvika frågan om Gud finns. Då finns det inte något att ta ställning till.

Om världsalltet är detsamma som Guds väsen, så existerar Gud. Om någon har goda skäl att tro så bör det ju finnas sådant som ger stöd för uppfattningen. Om det endast är en obekräftad utsaga av Martinus saknas evidens. Kan inte utsagan ges något stöd så gör det ingen skillnad.

Man kan naturligtvis fråga hur liv kan uppkomma om det saknar mening. Det är en bättre fråga som kan besvaras. Man kan pröva olika hypoteser om hur självreplikerande molekyler bildas. Om det är en vanlig företeelse på förekommande stenplaneter och liknande.

Kan definitioner, av Gud eller vad som helst, vara sanna eller falska? De kan vara mer eller mindre användbara. Man kan instämma i dem eller ej.

Just när det gäller gudssyn finns ju religionshistoriskt fler än en sådan. Allt från polyteism via monoteism till panteism. Det vi i väst kallar hinduism är en kombination av alla tre.

I den här tråden har vi ju tagit upp olika former av gudssyn och redan besvarat frågan. Vissa menar att det i någon mening finns en Gud, andra förnekar att så är fallet. Det är som vanligt när det gäller religion.

[Pilatus]

Kan definitioner, av Gud eller vad som helst, vara sanna eller falska?

Ja, det tror jag. Om definitionen motsvarar vad den beskriver. T ex en realdefinition kan vara sann.

Just när det gäller gudssyn finns ju religionshistoriskt fler än en sådan. Allt från polyteism via monoteism till panteism. Det vi i väst kallar hinduism är en kombination av alla tre.

Naturligtvis, men den som säger att Gud finns måste ju mena något med sin utsaga. T ex att Jahve är den gud som omnämns i Bibeln och som den mosaiska lagen avser med Gud. Alltså även Jesus.

I den här tråden har vi ju tagit upp olika former av gudssyn och redan besvarat frågan. Vissa menar att det i någon mening finns en Gud, andra att förnekar att så är fallet. Det är som vanligt när det gäller religion.

I så fall måste jag läsa tråden igen, jag har intrycket att man uppehåller sig vid allt möjligt, men knappast om Guds existens. Eller så har jag en alltför snäv (biblisk) föreställning om vad Gud kan avse för slags väsen. Grundfrågan är ju tämligen simpel; Finns Gud?

[Mlw]

Guds existens är för oss parabolisk, i enlighet med Jesus parabler. Gud finns i verkligheten som tron öppnar. Därför är det meningslöst att resonera i materiella termer, som om Gud vore ett 'ting.' Ej heller kan Gud kopplas samman med logisk sanning. Gud finns bortom både 'mening' och gudomliga tecken i tiden. Det enda Jesus demonstrerar är trons passion. Vi kan inte utröna meningen med hans död, ej heller är det tecken på gudomlig upphöjelse. Därför säger Paulus: "Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap" (1 Kor. 1). Likadant är det med parablerna. De förmedlar varken tecken eller mening utan syftar till att öppna trons öga. Kristus på korset negerar kulturens gudssyn och fixering på mening samt människornas ambition att bli rättfärdiga i enlighet med gudomlig (eller politisk) lag. Men det är oerhört svårt för dem att nå den insikten. Vi brottas fortfarande med evangeliet och Paulus brev. De senare är de mest studerade och debatterade texterna i världshistorien. Korsets teologi har verkligen satt myror i huvudet på teologerna.

[Smisk]

Jodå, men en definition urskiljer något från allt annat. Därför får jag svårt att förstå vad som menas med Gud som inte är bestämd i en mycket specifik mening.

Jag håller dock med dig om att de flesta verkar undvika frågan eller attackera den på "fel sätt" eftersom man inte först har klarhet i vad det är man menar med saker.

Ja, det är bra och så jag uppfattar denna diskussion.

Jag håller med dig i det avseendet tror jag, om jag förstår dig rätt.
Jag är mån om att man väl definierar det man talar om, jag tycker Gud mycket väl kan definieras väldigt bestämt.
Däremot tänker jag mig att man lätt kommer fram till att man just inte kan veta något om själva existensen av Gud på samma sätt som man kan veta saker om empiriska, fysiskt mätbara saker eller saker vi kan räkna på.

Med andra ord, om jag påstår att Gud existerar på samma sätt som atomer vi kan peka på så måste man peka på Gud för att bekräfta existensen av Gud. Om man påstår att Gud finns på något annat sätt så får man förklara på vilket sätt. Menar man att man inte kan mäta Gud empiriskt så behöver man förklara mer om vad man menar med det osv.

Däremot för en tro så tänker jag mig att andra kriterier kan fungera. Man kan där argumentera för att man helt enkelt har en tro som inte fungerar på det sättet och där man bygger den på värden som moral, tradition, relationer med andra eller konst och där man följer en intuition som riktar det man gör i livet. Då lämnar vi dock frågan "finns Gud?".

Detta säger jag som en icke-religiös, icke-troende men delvis spirituell och ganska filosofiskt lagd person. Jag är medveten om att en person som är mer religiös eller insatt kan tänka på andra sätt om sin tro och sin Gud. Då lyssnar jag gärna och värderar det som sägs, upplevs och uppfattas då det är intressant

[Algotezza]

Hej jag undrar ifall du tror att Gud finns? och varför tror du att han finns eller om ni inte tror på han, varför finns han inte?
Framför gärna era argument.
Jag är av åsikten att han endast existerar som ett begrepp i människors egna världar.

//Sarli

Frågan är ju från början ganska öppen.

På Theologicum i Lund är detta en icke-fråga, likaså på Philosophicum i samma stad.

På Theologicum sysslar man t.ex.med religionspsykologi, religionssocioligi, hela spektret
av Bibelstudier. Man studerar gudsbevis ur historisk aspekt. Man kan fråga Varför har människor en religion? Vilken roll har religionen i samhället?

På Philosophicum studerade vi bl.a det ontologiska gudsbeviset ur logiska aspekter och det är logiskt ohållbart. Samtliga gudsbevis är logiskt ohållbara. Det är också omöjligt att via empiri bevisa Guds existens.

Tro på Gud kan ses som en privatsak och den bygger ju ofta på mer än på vad som är empiriskt bevisbart. Den bygger på känsla och sådant som är svårt att sätta ord på och går bortom rationella rätlinjiga resonemang.

Finns Gud? är alltså en död fråga vid Universitet och Högskolor.

Här tycks den dock vara sällsynt engagerande.

Varför?

Mitt svar varför jag har engagerat mig i denna icksfråga är att det roar mig. Något slags hjärngympa...

[Pilatus]

På Theologicum i Lund är detta en icke-fråga, likaså på Philosophicum i samma stad. På Theologicum sysslar man t.ex. med religionspsykologi, religionssocioligi, hela spektret
av Bibelstudier. Man studerar gudsbevis ur historisk aspekt. Man kan fråga Varför har människor en religion? Vilken roll har religionen i samhället?

Men där ställs frågorna på sådant sätt att de är möjliga att besvara. Och det går att studera varifrån olika gudsuppfattningar kommer som bildat de stora religionerna.

På Philosophicum studerade vi bl.a det ontologiska gudsbeviset ur logiska aspekter och det är logiskt ohållbart. Samtliga gudsbevis är logiskt ohållbara. Det är också omöjligt att via empiri bevisa Guds existens.

Frågan om Guds existens blir då meningslös; ingen kan ge ett hyggligt bra svar.

Tro på Gud kan ses som en privatsak och den bygger ju ofta på mer än på vad som är empiriskt bevisbart. Den bygger på känsla och sådant som är svårt att sätta ord på och går bortom rationella rätlinjiga resonemang.

Ändå väcker frågor om religion upp mycket starka känslor.

Finns Gud? är alltså en död fråga vid Universitet och Högskolor.
Här tycks den dock vara sällsynt engagerande. Varför?

Frågan tycks vara intellektuellt kravlös, man kan svara litet som man tycker. De känslor som driver oss tycks kunna projiceras på frågor om livets mening, på världens oreda och lidande. Guds löften tycks ha kommit på skam och Jesus dog på grund av människans syndfullhet. En märklig värld vi lever i.

[Pilatus]

På Theologicum i Lund är detta en icke-fråga, likaså på Philosophicum i samma stad. På Theologicum sysslar man t.ex. med religionspsykologi, religionssocioligi, hela spektret
av Bibelstudier. Man studerar gudsbevis ur historisk aspekt. Man kan fråga Varför har människor en religion? Vilken roll har religionen i samhället?

Men där ställs frågorna på sådant sätt att de är möjliga att besvara. Och det går att studera varifrån olika gudsuppfattningar kommer som bildat de stora religionerna.

På Philosophicum studerade vi bl.a det ontologiska gudsbeviset ur logiska aspekter och det är logiskt ohållbart. Samtliga gudsbevis är logiskt ohållbara. Det är också omöjligt att via empiri bevisa Guds existens.

Frågan om Guds existens blir då meningslös; ingen kan ge ett hyggligt bra svar.

Tro på Gud kan ses som en privatsak och den bygger ju ofta på mer än på vad som är empiriskt bevisbart. Den bygger på känsla och sådant som är svårt att sätta ord på och går bortom rationella rätlinjiga resonemang.

Ändå väcker frågor om religion upp mycket starka känslor.

Finns Gud? är alltså en död fråga vid Universitet och Högskolor.
Här tycks den dock vara sällsynt engagerande. Varför?

Frågan tycks vara intellektuellt kravlös, man kan svara litet som man tycker. De känslor som driver oss tycks kunna projiceras på frågor om livets mening, på världens oreda och lidande. Guds löften tycks ha kommit på skam och Jesus dog på grund av människans syndfullhet. En märklig värld vi lever i.

[Illusionen]

ANG BEVIS FÖR GUDS EXISTENS.

Det är vanligt förekommande att man vid diskussioner rörande begreppet Gud efterfrågar handfasta bevis/belägg,
s k ”evidens”, för Guds existens. När något bevis i ”atomär” bemärkelse inte presenteras är ateisten snabb med
att konstatera att Gud bevisligen ej finns. Det är enligt min åsikt en förhastad slutsats, vilket förklaras i det följande.

För att något skall anses existera krävs rimligen att det som existerar refererar till något.
Detta något är i fallet med frågeställningen om Guds existens det vi atomärt benämner liv inkl medvetande.
Kan frågan, Vad är liv ?, inte ges ett fullgott svar faller i princip även frågan, Finns Gud ?, varför jag här valt att
prioritera frågan Vad är liv ?. Frågan, Finns Gud ? bör m a o ställas i relation till frågan, Vad är liv ?

Frågorna föranledda av de i konceptet beskrivna Citat A och Citat B är av stor betydelse även här,
och kräver svar, när frågan, ”Vad är liv ?”, trovärdigt skall besvaras. Det är alltså viktigt att förstå att förnimmelsen,
inkl vi själva som fysiska individer, beskrivs med verklighetsbaserade begrepp, vi själva är delaktiga i formandet av.
Redovisas ej svaren kopplade till citaten saknas en viktig logisk länk i resonemangen, vilket medför att resonemanget
saknar FÖRANKRING och därigenom kan betraktas som FRISVÄVANDE och irrelevant.
Begrunda därför gärna konsekvenserna för trovärdigheten, av följande citat,
”.. förklara hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till,
något materiellt.”
Innebörden av detta är att frågan om "atomära" bevis för Guds existens saknar förankring och/eller berättigande.

För att kunna definiera begreppet liv kan det vara en lämplig ansats att börja resonemanget med att fråga efter vad
vetenskapen har att säga om livets uppkomst på basal nivå. Efter att ha sökt efter svar är min slutsats att det visserligen
förekommer ett flertal teorier om hur livet uppstått, men såvitt jag kan finna, ingen som ens är närheten av att kunna
göra anspråk på att utgöra en välförankrad allmänt vedertagen enskild förklaringsmodell.

Det finns goda skäl att anta att även en enkel självkopierande, stabil, cellstruktur förutsätter och kräver en
komplex regler-mekanism som upprätthåller och styr reproduktionen från start, m a o redan innan livets uppkomst.
För mig ter sig detta som helt osannolikt, särskilt om Citat A är obesvarat.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=CQ8ZHilxdm8

[Algotezza]

Och denna reglermekanism kan vi kalla Gud? Men hur i så fall uppkom denna "Gudamekanism"?

Kolla gärna videorna om tid och rum som jag lagt in i avdelningen för Naturverenskap!