Kan Gud göra misstag

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Kyano
Inlägg: 310
Blev medlem: 11 maj 2005 21:15
Ort: Stockholm

Inläggav Kyano » 03 apr 2006 02:32

Kiifen skrev:Vad är ett misstag? Enligt fysiken kan man ju heller inte direkt säga att saker sker på grund av misstag...


Ett misstag implicerar väl ett syfte. Jag antar att man tänker sig att gud har ett syfte när han verkar, något fysikern aktar sig för att tillskriva naturen när den verkar.

Användarvisningsbild
archaxe
Inlägg: 1353
Blev medlem: 15 nov 2003 01:35

Inläggav archaxe » 03 apr 2006 12:32

Ok, jag skriver en kortare fråga och hoppas på ett begripligt svar:

Är Gud fullkomlig per definition?

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 03 apr 2006 13:37

archaxe skrev:Är Gud fullkomlig per definition?


Tja, är han det så är han det, eller? En mer intressant fråga är väl: Givet att Gud INTE är fullkomlig per definition, kan han då ÄNDÅ vara fullkomlig? I så fall, under vilka förutsättningar? Man kan då t.ex. börja med att titta på ett motargument, t.ex. en händelse som tycks visa på Guds ofullkomlighet, och sedan motbevisa motargumentet och om möjligt (och utan att glida in på definitionsmässig fullkomlighet) försöka generalisera resonemanget till att inkludera ALLA argument mot Guds fullkomlighet.

Man kan också närma sig problemet genom att fundera på vad en fullkomlighetsbrist skulle vara för något. Är det samma som ett misstag, vad är ett misstag, och hur funkar det för ett väsen som Gud? Är det t.ex. ett Guds misstag att barn dör i naturkatastrofer? Är människan som helhet ett Guds misstag? Är satan det? Eller är, som många ateister hävdar, Gud människans misstag, dvs att det är synnerligen ofullkomligt av människan att utnämna någon fullkomlig?

-narr-

Användarvisningsbild
archaxe
Inlägg: 1353
Blev medlem: 15 nov 2003 01:35

Inläggav archaxe » 06 apr 2006 02:51

Tja, är han det så är han det, eller?

Det verkar inte vara en allt för vågad slutsats. Om P så P.

Givet att Gud INTE är fullkomlig per definition, kan han då ÄNDÅ vara fullkomlig?

Precis - är Guds fullkomlighet ett kontingent (och därmed också ett intressant) faktum, eller är det nödvändigtvis så?
Jag kan tänka mig att vi sätter upp vissa kriterier på när vi skall tillskriva någon adjektivet "fullkomlighet", sen undersöker vi (empiriskt, naturligtvis) Gud för att se hur Han är beskaffad. Uppfyller han alla kriterier, kan vi tillskriva honom "fullkomlighet." Eftersom jag inte är troende har jag inga problem med Hans fullkomlighet. Den är mig likgiltig. Jag undrar bara hur Guds tjänare ser på saken, men det verkar vara svårt att få ett begripligt svar från det hållet.

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 06 apr 2006 05:42

Tractatus skrev:Du har tagit bort allt som allsmäktighet och fullständighet(dvs gud)innebär, genom att tillskriva Gud känslor, dessutom känslor, sådana som vi människor uppfattar dem.


Att likställa en förälder-barn- relation med en Gud-människa- relation ur det perspektivet måste vara fel.


Ur vilken aspekt är det fel? Gud talar ju om sig själv som kärlek, en egenskap han även har skapat oss med, han säger sig även vara rättvis, vis. Han kan räkna alla dina hårstrån på huvudet och han nämner varenda stjärna vid namn. Han har skapat jorden för att den skall vara en underbar plats för människan, olika färger och former endast för att vi skall kunna åtnjuta dem. Han säger om sig självt: jag är en svartsjuk gud. Svartsjuk vid de tillfällen vi tillber andra gudar och glömmer honom. Men han vidhåller alltid sin makt genom att skapa nya förbund för att nå fram till sitt mål. (mose lag-det nya förbundet) Det finns tillfällen då gud är ledsen, som när han eget folk (israeliterna) vänder honom ryggen gång efter annan trots att han skyddar dem i öknen och räddat dem ur egypternas hand. men han har mycket tålamod med dem (och oss)
(Ett exempel på hans tålamod visas ju vid Sodom och Gomorra)
Han talar ju om sin organisation (sanna kristenheten) som ett äktenskap mellan honom och folket och han sörjer då människorna begick(går) otukt (äktenskapsbrytare). Han är i allra högsta grad en gud med känslor, han kallar sig för mänsklighetens fader och han kallar oss för guds barn. Så varför skall jag se honom som en opersonlig kraft som bara skapar när det faller honom in?
Att gud däremot är helig är för mig detsamma som att hos honom finns ingen synd och att han är suverän betyder att ingen står högre än honom, hans skapelser är för små för att han ens skall kunna rymmas i dem. Allsmäktig gud, väldig i råd, vis, för mig är det egenskaper som inte motsäger kärlek, rättvisa, omtanke. Men det helgar hans ställning som universums suverän.

Mvh Tanja

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 06 apr 2006 06:17

archaxe skrev: Den är mig likgiltig. Jag undrar bara hur Guds tjänare ser på saken, men det verkar vara svårt att få ett begripligt svar från det hållet.


Jag ser det som en enkel ekvation, den skall om den är riktigt utförd kunna lösas åt båda håll. För det första måste man kunna räkna alla olika räknesätt den innehåller, fattar man inte addition då kommer det att bli ett problem. Sedan måste man räkna den åt ena hållet för att kunna räkna den åt andra. När man kan räkna den åt båda hållen utan att de motsäger varandra: då är den fullkomlig.

Gud är för mig fullkomlig i allt. Från den minsta detaljen till den största.
Ta bara ett enkelt exempel: Jesu lösenoffer.
Från början: i Eden, syndafallet. Gud hade instiftat ett förbund(genom mose lag): liv för liv=prästerna slaktade djur för att synd skulle upphöra-en schysst kalv för lite snedsteg så att säga. (detta gjordes i det allra heligaste inne i "tältet")

Adam (i det fallet...)-var fullkomlig, dvs direkt född av gud (utan ngra mellanhänder), han syndade och därav behövdes ett offer (som djuren hade symboliserat eller "pekat fram emot" under den mosaiska lagen) dvs: ngn som oxå var fullkomlig, född av gud=Jesus

Så detta är helt i enlighet med guds egen lag (som för den delen var en lag skapad för att vi skall kunna förstå innebörden av det han har gjort för mänskligheten och dessutom var ju lagarna bra ur ren hälso synpukt oxå).
När nu jesus har dött för att uppbringa den balansen som saknades, (då det var mer synd än "icke synd" så att säga).
I form av ett slaktoffer för adams liv (vilket även symboliserar alla människor födda efter syndafallet) för jesus liv och så: fick vi ett helt annat förhållande inför gud och den mosaiska lagen hade fyllt sitt syfte och togs bort. (Numera har vi endast två bud att följa.) Ett nytt förbund slöts med människorna som pekade fram emot vad som komma skall.
(Och jesus gick till "det allra heligaste", vilket är i himlarna men som symboliserades av det allra heligaste i tältet tidigare).

Om jag inte minns fel så var det 9 olika förbund som har slutits med människorna.
Gud säger självt att om människorna hade hållt hans första förbund hade han aldrig behövt de andra men så är ju inte fallet, helt uppenbart.

När det gäller fullkomlighet så säger han: att han skall fullkomna allt igen, allt på jorden och allt i himlarna, i kristus.
Jag antar att han menar att han skall återställa den balansen som rådde då allting var som det var tänkt från början.

Vad jag vill komma till är att vilket endaste tillfälle som gud har agerat så har han aldrig gått emot sin egen lag eller sitt eget ord. Det är en del av hans fullkomlighet: för mig.

Han skulle aldrig göra ngt i vredesmod eller av ren ilska, han drivs av kärlek, det finns alltid med honom i allt han gör. På så vis är han fullkomlig i kärlek, men även i tålamod.

Han har all makt och är universums suverän, på så vis är han fullkomlig i makt.

Han innehar all vishet och bär på alla heliga hemligheter, fullkomlig i vishet.

Dessutom vet han vad som kommer att hända, vilken kung som blev giftmördad och vilken som dog av ålder ca 3000år i förväg, han kan läsa ditt hjärta och han kan sätta ord på de tankar och känslor du inte ens förstår själv. Fullkomlig i... ja.. fullkomlig i allt... helt perfekt, utan brister, inga skrupler, inga lögner, helig-utan synd. Och makt att utföra precis vad han vill när han vill hur han vill.

Okej, jag ser det själv.----Hallelulja... ha ha ha.... :wink:

Mvh Tanja


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 53 och 0 gäster