Hur kan du som tycker alla begrepp är godtyckliga, tycka att jag måste lätta på mina definitioner? Betyder det att definitioner inte är godtyckliga trots allt? Innebär det att du erkänner deras potentiella stelhet? Är det på grund av deras stelhet som du önskar att det var enklare, mjukare och lite mera följsamt? Men vad är det om inte önsketänkande? Till dess vi omformulerar en definition så kommer den att ha samma form, funktion och innehåll. Min avsikt är att definitionerna ska vara stela, för jag avser inte att mena något annat än det jag säger.
”Visst måste alla viljanden vara riktade, men inte alla riktningar måste vara förestående.” Detta kan jag inte förstå. Kan du utveckla?
”I min mening så skapar vi, eller omformar, basala idéer som följer våran konstitution.”
Också en idé som måste utvecklas innan den går att kommentera. Idéer som följer vår konstitution? Vad ska det innebära?
”Behoven som följer viljan är inte platta och statiska, det kan vara något som viljan ger utrymme att förändra.”
Du menar att du med en viljeansträngning kan förändra förändra dina behov? Du kanske menar det som det att sluta röka. Genom att vinga sig själv till avhållsamhet så förändrar man sina behov och slutar röka, eller? Faktum är att vi gör avvägningar mellan behov hela tiden, som sagt det är det hjärnan är till för. Nu tog jag upp exemplet med rökning bara för att vi ska kunna tala om något specifikt. När det gäller beroenden överhuvudtaget så är det mycket av den instinktiva och omedelbara behovstillfredställelsen som gäller.
Se denna artikel:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_718007.svd
Missbrukare lever i nuet. Med andra ord, de kan inte inse att det finns större belöningar längre fram som de kan drivas mot, utan de måste hela tiden tillfredställa sina begär för stunden. Jag kallar dock inte detta för sjukdom, även om vetenskapsmännen gjorde det utan snarare skulle jag vilja kalla det för var man står i sin emotionella utveckling, sin sk EQ.
Så kollar vi på din mening: ”För mig är den fria viljan bestående i just det. Att vänta, att betrakta. Att låta det som kallas "tid" inträda där "reaktion" skulle stå annars. Menar du att inte ens det ligger i våran makt?”
Detta ”att vänta” är resultatet av beslutsförmågan, att inte vilja ta emot någon temporär njutning eftersom lockelsen till ett bättre alternativ längre in i framtiden är viktigare. Varje handling har ett syfte och det sker ständiga värderingar mellan olika behov.
”Du vill prata om hur världen är och du vill prata om hur vi gör vår situation så bra som möjligt. Då anser jag att vi måste ha dessa begrepp, som vilja och mera.”
Ja, visst. Det är inget fel på begreppet ”vilja”, det är meningen med ”fri vilja” jag inte kan acceptera. Som du förklarar ”fri vilja” är vad jag har kommit att tycka är den rimligaste formuleringen av vad jag hört. ”Fri vilja” är tänk att vara den egenskap som skiljer oss från djuren osv. men jag kan inte acceptera den. För om en handling kan göras utan något i potten så är den handlingen värdelös. Det måste alltid finnas något att sträva mot annars är viljan helt meningslös. Även om detta du säger ”att vänta” är ingen meningslös handling. Det är en ytterst beräknande handling av stora doser intelligens och EQ och innefattar flera steg av hur man ska nå fram till belöningen.
Så i korthet skulle jag kalla ”fri vilja” för meningslösa handlingar, medan i min åskådning finns det inga meningslösa handlingar överhuvudtaget. Psykologer vet om detta och accepterar det. Hypnoterapeuter som talar om suggestioner, kroppspråk, klädstil, filmsymbolik. Allting vi gör säger något om oss, och överallt omkring oss finns mängder med information om vad som pågår. Fri vilja är faktiskt detsamma som att säga att människan inte har några avsikter.
Naturligtvis försöker vi att dölja våra avsikter. Särskilt om vi strävar efter makt. Och i mellanmänskliga och djuriska relationer så är maktfaktorn alltid närvarande. Det går inte att komma undan. Vi är det vi är.
”det intressanta är att du kritiserade mitt påtalande om ett estetiskt förhållningssätt nyss. Jag menar det är väl om något att inbegripa känslan? Att se det som framträder som skönt som något gott. Att ge upplåtelse för det konstituerande elementet av skönhet i det logiska och inte försöka reducera ner det till att vara ett för oss klart förklarbart fenomen.”
Mja, det var i ett helt annat sammanhang jag gjorde det uttalandet. När hjärnan räknar ut hur den ska tillfredställa sina behov så tänker den inte estetiskt. Det estetiska har sin plats genom att vi lockas av det som är vackert och vi vill visa upp oss som vackra för att bli attraktiva för att tillfredställa sådana behov. Vi vill ha det vackra och sköna men vi lär oss också av bittra erfarenheter att allting är inte guld som glimmar. Missbrukaren lär sig dock aldrig det.
”Angående kausalkedjorna så kan jag bara utveckla det med att jag ser det inte som möjligt att tiden finns, så det finns inga kedjor. Bara det som är och då är allt som behövs tillgängligt i stunden, alltid.”
Ja jag ser det också som att tiden inte finns i rummet utan världen är i ett enda evigt nu. Så desto hungrigare man är desto mer upplever man den aspekten av världen, allt blir vitktigt, man måste hinna med precis allting, kan aldrig ta det lugnt, man har eld i baken om måste ha, nu, nu, nu. Medan för den som nått tillfredställelse så är världen en lugn oas.
