Kan gudstro kombineras med rationellt logiskt tankesätt?

[förstår mig själv]

Hej antic.
Anta att vår överlevnad som art beror av Vårat förnuft. Anser du att om vi ökar vårt förnuft (bildar bättre teorier/förstår allt bättre i naturen) så kanske vi förstår själva hur vi ska göra? Vår (överlevnad) beror ju på vad vi själva gör eller hur. Enligt min tolkning är Messias någon som får oss att förstå naturen bättre. Någon som sprider kunskap alltså. Tänk lite! "Messias" är någon som kan få alla att förstå("veta") hur vi ska göra.
Teorin är alltså "vi kommer få kunskap så att vi vet hur vi ska göra". Enligt mig är "Messias" människa som förstår naturen bättre. Jesus tex, Einstein, spinoza och fler. Alla människor bidrar egentligen på sitt sätt.
En bra teori kommer att spridas, den kommer finnas kvar tills det kommer en bättre. Hur avgör man då om en teori är bra? Det är känslorna. Hur vet man om den stämmer? Jo genom att testa den/börja använda den. Man fortsätter med detta tills det kommer en bättre teori, när man förstår den med sitt eget förnuft byter man teori.
Jag byter ofta teorier, ibörjan var det svårt.
Kan alla bli "Messias" ja. Handlar bara om att få tillräckligt med "indata".
"Tyvärr" går det inte att leta rätt på den själv. Vi vet ju inte själva vad som "saknas" och inte heller vilka teorier/ideer denna information kommer att generera. En teori är ju en "tanke" av miljarder "teoretiskt" möjliga. Vi kan inte gissa oss till vad den kommer bli, vi vet att den kommer att förändra oss göra oss annorlunda, förändra våra värderingar, ta bort gamla "käpphästar" fantasier. Vi måste liksom inse att livet står på spel hela tiden, vi får inte vara rädda, vi måste bli toleranta, inse att vi inte har någon fri vilja, tro på det "sjuka", det "omöjliga", att det inte finns något rätt,fel. Vi måste även kunna acceptera "idioterna", de kriminella, politiker, inte bry oss om var vi är (kanske blir vi inlåsta på fängelse eller sinnessjukhus). Inte fan är detta lätt. Tänk er själva, tanken på en ofri vilja tex var motbjudande för mig tidigare.

[Antic]

Allt stupar på den mänskliga faktorn samt att ett system styr oss som får oss att ta fram våra allra sämsta sidor. Ett system som gör oss giriga, känslokalla, egoistiska och tidigt placerar oss i fållan vi skall vara i.

Sen får vi höra att vi skall vara "nyttiga" och producerande, vi skall vara som alla de andra i den grå massan.

Då kan det bara gå åt ett håll.

Samhällets 4 stöttepelare heter likriktning, monotoni, dumhet och illusion, varav illusion är den viktigaste av dem.

Som Hitler sa en gång...

"Det är tur för härskare att folk inte tänker"

[förstår mig själv]

Allt stupar på den mänskliga faktorn samt att ett system styr oss som får oss att ta fram våra allra sämsta sidor. Ett system som gör oss giriga, känslokalla, egoistiska och tidigt placerar oss i fållan vi skall vara i.

Sen får vi höra att vi skall vara "nyttiga" och producerande, vi skall vara som alla de andra i den grå massan.

Då kan det bara gå åt ett håll.

Samhällets 4 stöttepelare heter likriktning, monotoni, dumhet och illusion, varav illusion är den viktigaste av dem.

Som Hitler sa en gång...

"Det är tur för härskare att folk inte tänker"

Ja jag förstår dina åsikter mot "samhället" ja och du har ju rätt på sätt och vis. Ok vi låter oss styras. Grejen är att utvecklar du ditt förnuft blir du "friare" och "friare", du behöver inte låta "dårar"/"dåraktigt system" styra dig. Förstår du mer kan du inte bli styrd utan det är du som styr. (Jag har skrivit ovan vad som krävs, är du beredd att bli "galen", gå in och undersöka det du är mest rädd för osv, då blir du "fri")

[Antic]

Ditt behov av kärlek och att bli erkänd utnyttjas fullt ut.

Problemet är att det är väldigt svårt att vara sig själv eftersom vi hjärntvättar varandra mer än effektivt. Redan i förskolan får du lära dig vad som förväntas av dig. Skolan blir ännu värre och du blir snart utmobbad om du inte är som de andra eleverna. Du har inte ens hittat dig själv än och är osäker på livet dessutom. Detta utnyttjas maximalt och snart sitter du där i din inrutade mall och är som alla de andra.

Och sitter du dessutom och tror att du är dig själv så har jobbet varit mer än effektivt med att programmera om dig till en vanlig samhällsmedborgare. Till sist blir det till något fint att vara som alla andra istället för att vara sig själv och du postar stolt på Facebook att du inte gjort något speciellt och är som alla de andra.

Vi är enskilda individer inte en masstänkande grå klump som toppstyrs av några få genom diktatur som kallas för representativ demokrati och inte har det minsta med äkta demokrati att göra.

Vi blir oerhört fördummade av att vara en i massan istället för att vara oss själva och låta andra tänka och ta beslut åt oss.

[förstår mig själv]

Jag håller med dig. Vi "skapas" av vår miljö, hjärntvätten. Vi "får" vårt förnuft till stor del av andra. En "funktion" av miljön. Gäller även om man ska ta sig ur "eländet" att någon måste ge det till oss. Bibeln ger tex "förnuft", man måste dock leva enligt teorierna. Det som då sker kan registreras med sinnena. På så sätt kan man utvecklas.

[Sceptisk]

Hej skeptisk du har även erfarenhet av att vara "kristen", du har säkert rätt utifrån ditt perspektiv(erfarenheter, upplevelser). Ändå finns det dom som tycker annorlunda. Är det för att de är korkade? Eller ljuger de? Är de onda? "Sinnessjuka?" Eller beror det på att de har andra erfarenheter och upplevelser?

Jag vet inte vem/vilka du syftar på eller vad de tycker?


Reflex

Tack! Det värmer att få sådan uppskattning

[Sceptisk]

Allt stupar på den mänskliga faktorn samt att ett system styr oss som får oss att ta fram våra allra sämsta sidor.

Men det är även den "mänskliga faktorn" som skapar förbättringar på vägen - då vi lever enligt G-ds lag - även om vi inte helt förstår den. Människan kan som du skriver välja mellan att agera "gott eller ont" eller rättare sagt att följa G-ds ord eller leva enligt eget huvud. När människan lever efter eget huvud uppfinner hon en egen standard för vad som är gott och ont. Men människan vet inte allting... det är bara G-d som verkligen vet och därför är det bara G-d som kan säga vad som verkligen är gott och ont. Som ett exempel, vi människor kan inte veta varför vi inte ska äta griskött eller varför vi inte ska blanda ull med lin.

När människan sätter upp sin egen standard för gott och ont, så som hon förstår gott och ont, så producerar det konflikter. Skadade relationer, depression, mord, stöld, avgudadyrkan, osv. Det måste bli så eftersom det som är gott ur människans perspektiv är baserat på människans eget begränsade förnuft, erfarenhet och kunskaper. Människans idé om gott och ont kan aldrig bli större än människan själv... så människan kommer oavlåtligen att dyrka sitt eget förnuft, sina egna färdigheter, sina egna känslor, sina egna behov och utan förmåga att se bortom sig själv så blir alla andra människor ytterst till fiender, världen blir till ett kaos och Eden blir det förlorade paradiset som människan levde i en gång då hon inte dyrkade sig själv och sitt eget förnuft. Kom ihåg att det står att Ormen var det listigaste bland alla djur.

[förstår mig själv]

Hej skeptisk du har även erfarenhet av att vara "kristen", du har säkert rätt utifrån ditt perspektiv(erfarenheter, upplevelser). Ändå finns det dom som tycker annorlunda. Är det för att de är korkade? Eller ljuger de? Är de onda? "Sinnessjuka?" Eller beror det på att de har andra erfarenheter och upplevelser?

Jag vet inte vem/vilka du syftar på eller vad de tycker?


Reflex

Tack! Det värmer att få sådan uppskattning

Missförstod dig nog initialt.

[förstår mig själv]

Allt stupar på den mänskliga faktorn samt att ett system styr oss som får oss att ta fram våra allra sämsta sidor.

Men det är även den "mänskliga faktorn" som skapar förbättringar på vägen - då vi lever enligt G-ds lag - även om vi inte helt förstår den. Människan kan som du skriver välja mellan att agera "gott eller ont" eller rättare sagt att följa G-ds ord eller leva enligt eget huvud. När människan lever efter eget huvud uppfinner hon en egen standard för vad som är gott och ont. Men människan vet inte allting... det är bara G-d som verkligen vet och därför är det bara G-d som kan säga vad som verkligen är gott och ont. Som ett exempel, vi människor kan inte veta varför vi inte ska äta griskött eller varför vi inte ska blanda ull med lin.

När människan sätter upp sin egen standard för gott och ont, så som hon förstår gott och ont, så producerar det konflikter. Skadade relationer, depression, mord, stöld, avgudadyrkan, osv. Det måste bli så eftersom det som är gott ur människans perspektiv är baserat på människans eget begränsade förnuft, erfarenhet och kunskaper. Människans idé om gott och ont kan aldrig bli större än människan själv... så människan kommer oavlåtligen att dyrka sitt eget förnuft, sina egna färdigheter, sina egna känslor, sina egna behov och utan förmåga att se bortom sig själv så blir alla andra människor ytterst till fiender, världen blir till ett kaos och Eden blir det förlorade paradiset som människan levde i en gång då hon inte dyrkade sig själv och sitt eget förnuft. Kom ihåg att det står att Ormen var det listigaste bland alla djur.

Märkliga åsikter. Hur ska du veta tex vad du ska tro på om du inte följer känslor och förnuft. Förnuftet används ju till att må bra/dvs överleva/fortplantning. Följer du inte dina känslor tex törst, kyla, kissnödig, andnöd osv är det uppenbart att vi mår dåligt/lider/utrotas. Jag förstår inte hur du menar. Menar du att vi ska lyda blint? Till att börja med behöver vi ju förstå/känna vilka "regler"/"religion"/"lag" eller vem vi ska följa blint.

[Antic]

Men det är även den "mänskliga faktorn" som skapar förbättringar på vägen - då vi lever enligt G-ds lag - även om vi inte helt förstår den. Människan kan som du skriver välja mellan att agera "gott eller ont" eller rättare sagt att följa G-ds ord eller leva enligt eget huvud. När människan lever efter eget huvud uppfinner hon en egen standard för vad som är gott och ont. Men människan vet inte allting... det är bara G-d som verkligen vet och därför är det bara G-d som kan säga vad som verkligen är gott och ont. Som ett exempel, vi människor kan inte veta varför vi inte ska äta griskött eller varför vi inte ska blanda ull med lin.

När människan sätter upp sin egen standard för gott och ont, så som hon förstår gott och ont, så producerar det konflikter. Skadade relationer, depression, mord, stöld, avgudadyrkan, osv. Det måste bli så eftersom det som är gott ur människans perspektiv är baserat på människans eget begränsade förnuft, erfarenhet och kunskaper. Människans idé om gott och ont kan aldrig bli större än människan själv... så människan kommer oavlåtligen att dyrka sitt eget förnuft, sina egna färdigheter, sina egna känslor, sina egna behov och utan förmåga att se bortom sig själv så blir alla andra människor ytterst till fiender, världen blir till ett kaos och Eden blir det förlorade paradiset som människan levde i en gång då hon inte dyrkade sig själv och sitt eget förnuft. Kom ihåg att det står att Ormen var det listigaste bland alla djur.

Huvudsaken är inte om man gör något gott eller ont egentligen, huvudsaken är tanken bakom något. Man kanske menade väl men allt blev fel. Eller så menade man illa och allt blev fel då också.

Är man någorlunda klipsk så vet man bättre än att dyrka sitt eget förnuft, bara en riktigt dum människa skulle dyrka sitt eget förnuft i brist på att veta bättre. I dagens samhälle ser vi oss som universums mittpunkt trist nog och handlar totalt respektlöst mot alla övriga invånare på planeten trots att de gör något som inte vi gör, en massa nytta.

Ormen var den listigaste, men så var det inte vem som helst som talade genom ormen heller. Han gjorde samma sak flera gånger i Bibeln och talade genom något, som en brinnande buske till exempel.

Gott och ont är något universiellt...

Om jag går fram till dig och hjälper dig upp när du ramlade, så är det något gott. Om jag däremot i samma läge går fram och sticker en kniv i dig istället, så är det något ont. Gott och ont är med andra ord inget som vi uppfinner utan något universiellt som finns i oss alla men det viktiga är tanken bakom något.

[förstår mig själv]

Klart man inte ska dyrka sitt förnuft. Därimot följer vi det alltid(det ska användas och används). Visst är förnuftet relativt, det kan utvecklas. Gott är det som känns bra. Ont är det som känns dåligt. Vi känner alltså, våra värderingar är "inbyggda". Med förnuftet kan vi förstå vad någon annan känner. Vi "styrs" dock av vad vi själva känner. Vi kommer när vi inser detta att märka att vi själva mår bättre "blir belönade av en högre makt" när vi är orsak till att andra känner något gott. Belöningen är goda känslor i våran egen "kropp". När man förstår detta kommer man verka (så gott man kan) för "mänskligheten". Man kan med sitt eget förnuft förstå mycket av det "Gud"/Bibeln anger. Man kan komma fram till detta på "strikt naturvetenskaplig väg", följa tex det Einstein angett, dvs metoden att förstå naturen. Input via ögon,öron och känslor. Sedan förstår vi automatiskt, dvs bildar en naturlag/teori.
Om vi tex observerar att arten har överlevt(ännu så länge),dvs ett faktum. Sedan kommer hjärnan att bilda en teori om detta(behöver andra faktum också). Idéen att om "jag får andra att må bättre/bra" kommer överlevnaden av arten gynnas. Ok. Då kan vi börja testa och med våra känslor "utvärdera" teorin. Då märker vi att "världen"/"Gud"/naturen faller ut så att vi känner goda känslor.
Omvänt om vi gör "ont", orsakar lidande kommer vi "straffas" av naturen/Gud. Kanske bryter vi benet, någon gör oss illa psykiskt, kanske drabbas vi av sjukdom, depression, olycka. Någon som var viktig för oss försvinner. Kanske oro/ångest. Vi kanske ha "otur".kanske råkar vi ut för en polis, en dålig läkare eller värk i kroppen.Det är omöjligt att skydda sig mot detta. Det är ju en teori om naturen som uppstått genom fakta och våra sinnen. Testad, verifierad alltså. Bevisad. Det är såhär Bibeln måste ha uppstått alltså.

[förstår mig själv]

När du då ser gamle mannen som ramlat, kan du styras av positiva känslor i din egen kropp. Genom att hjälpa kan du förstå hur god din gärning var.
Du har rätt i att om man har ett outvecklat förnuft straffar naturen/Gud inte lika hårt. Allt man gör vare sig det är gott eller ont blir inte så "kraftfullt" kommer inte märkas lika mycket. Dessutom är man "slav"/"död" och har outvecklade känslor.

[Antic]

Tittar man på det och lägger upp två förklaringsmodeller...

En förklaringsmodell som bygger på att allt kom till av ingenting. Vi blev till av en lycklig slump samt att vi skapar upplevelsen av något som egentligen inte existerar i den formen utanför oss. Samt att moral, gott och ont, kärlek, rätt och fel bara är inlärda beteenden från en evolution. Och allt som finns är nu.

Detta ger mig ingen som helst logik.

Sen kan man tycka att Bibeln är hur mycket sagobok som helst, det förändrar ingenting för mig.

Tänker vi däremot i termer liv/person som skapare av universum samt att ovanstående egenskaper är ärvda och universiella precis som vårt sätt att uppleva universum är både skapat och ärvt. Samt att det finns något mer än den bara den här världen och nu. Då hänger jag med däremot.

Inte ens som liten grabb kunde jag föreställa mig att världen skulle se ut så här och antog att det måste finnas en riktig mänsklig värld med riktiga människor någonstans i sikte istället för en massprogrammerad grå klump till massa där omänsklighet snarare är en merit än en brist. En värld utan logik alls där krig, svält, död, egoism och brott är lika mycket vardag som ett toalettbesök. Och när man precis börjat lära sig något är det dags att lämna de futtiga 80-100 år man fått på sig.

Just därför köper jag Bibeln, den ger mig mer logik än all vetenskap tillsammans. För den ger mig både mänsklighet, värdighet, stolthet och en framtid, inte minst en bra förklaring till varför vi finns här.

[Pilatus]

En förklaringsmodell som bygger på att allt kom till av ingenting.

Jag vet inte om det verkligen är en vetenskaplig förklaringsmodell. Det där är en hypotes som jag själv tycker är intressant att undersöka. Jag har redogjort för att det kan finnas startvillkor som inte är självmotsägande.

Vi blev till av en lycklig slump samt att vi skapar upplevelsen av något som egentligen inte existerar i den formen utanför oss.

Inte heller har jag sett detta argument i några vetenskapliga sammanhang. Det förekommer mest som en vanföreställning, eller kanske snarare ett försvar bland religiösa. Man demoniserar, förminskar, förlöjligar tanken på att något skulle kunnat uppkomma utan ett skapande väsen.

Samt att moral, gott och ont, kärlek, rätt och fel bara är inlärda beteenden från en evolution. Och allt som finns är nu.

Ja, det finns mycket man kan hitta på att säga om människor som har en världsbild utan Gud. Klumpar man samman det hela kan de religiösa i bästa fall få ateister att framstå som komiska. Det är inte så seriöst.

[SigurdV]

Inte om gudstron innehåller motsägelse!
Då skadas rationaliteten.
Lägg märke till hur ateister
gärna behandlar sin nyfunna tro religiöst