Asatron

[nossralnarög]

Jag har ofta funderat på hur asatron uppstod. Var det speciellt fantasifulla människor som hittade på den och
som hittade på dessa fantasieggande historier efter hand. Jag tycker man kan se vissa likheter med den kristna tron, så några influenser därifrån borde väl ha förekommit. T.ex trodde man ju på ett himmelrike (Valhall) och på gudaväsen i likhet med den kristna tron. Min undran är då om det kan förhålla sig på samma sätt med bibeln att det har hittats på historier om Guds under och andra kostigheter efter hand.

[Pilatus]

Jag har ofta funderat på hur asatron uppstod.

Som de flesta andra gudar, skulle jag tro. Hur skall man mildra naturens krafter, öka fruktsamhet och jaktlycka? Någonting tycks råda över naturen. Åtskilliga naturfenomen sågs som självständiga krafter som vissa människor förstod litet bättre än övriga.

Var det speciellt fantasifulla människor som hittade på den och som hittade på dessa fantasieggande historier efter hand.

Ja, kanske det, och de hade ju tid att utveckla sina religiösa föreställningar.

Jag tycker man kan se vissa likheter med den kristna tron, så några influenser därifrån borde väl ha förekommit. T.ex trodde man ju på ett himmelrike (Valhall) och på gudaväsen i likhet med den kristna tron. Min undran är då om det kan förhålla sig på samma sätt med bibeln att det har hittats på historier om Guds under och andra kostigheter efter hand.

Den egna guden måste vara mäktigare och samtidigt godare än andra samtida gudar, inte minst viktigt under alla krigiska konflikter som utspelades med andra folkstammar. GT är fullt med krigshandlingar som de hebreiska folkstammarna hamnade i då de tågade in i Kanaan (efter uttåget från Egypten), främst mot kananéerna men även mot andra folk som bodde i området.

Jesus kunde göra fler och märkvärdigare mirakel än de andra profeterna, alltså måste han vara Messias! Så enkelt är det. Sedan berättar man om legenderna och om att Jesus skall komma tillbaks och skicka varenda kotte till en nog så otrevlig plats om de inte rättar och packar sig efter skriftens bud som endast prästerna förstår fullt ut. Å andra sidan är guden godheten själv och förlåter i stort sett allting om man bara låter döpa sig och försäkrar att Jesus är Messias.

[Anne]

F anns ö vernaturligheter r unstensinnan b e r ättelsensen Y hvh? L ol (eli) l ol? A aaaa! D et gjorde det

Min uppfattning är att olika liknelser har krävts för att människan - i sitt sammanhang - i sin levnadstid, med allt vad det nu innebär, ska kunna ha en möjlighet att greppa ett koncept av andligheten.

[Zokrates]

F anns ö vernaturligheter r unstensinnan b e r ättelsensen Y hvh? L ol (eli) l ol? A aaaa! D et gjorde det

= Förbryllad...

[Pilatus]

F anns ö vernaturligheter r unstensinnan b e r ättelsensen Y hvh? L ol (eli) l ol? A aaaa! D et gjorde det

Min uppfattning är att olika liknelser har krävts för att människan - i sitt sammanhang - i sin levnadstid, med allt vad det nu innebär, ska kunna ha en möjlighet att greppa ett koncept av andligheten.

Det är inte det andliga som man önskade få grepp om i olika trossystem, det är de krafter som förklarar varför vi blir sjuka, varför för mycket och för litet förstör det som människor odlade, varför de egna vapnen inte är lika dödliga som motståndarens, varför befolkningen inte är fruktsam. Hur blidkar man naturen och dess nycker mot människan. Man hade en animistisk syn på tillvaron. Som vi ibland själva ger uttryck för, "Jävla dator som inte vill fungera!"

[Anne]

Jovisst, samt den andra sidan av myntet - dvs. alla positiva aspekter (ur människornas perspektiv) som skedde, vilka ärades med vördnad och tacksamhet.

[Pilatus]

Jovisst, samt den andra sidan av myntet - dvs. alla positiva aspekter (ur människornas perspektiv) som skedde, vilka ärades med vördnad och tacksamhet.

Det är antagligen fullkomligt omöjligt att väga samman vad som överväger genom historien. Men jag lutar åt att religionen har mer skit på sitt samvete än gott. Till exempel alla krig som kyrkans män har sin direkta delaktighet i. Vi ser utslag av det i dag då vi förfasar oss över islamister som bränner skolor, förstör historiska monument, nekar kvinnor möjligheter till arbete, tillgriper våld vid minsta oförrätt bland mycket annat. Kristna som säger nej till abort, alldeles oavsett skäl, nekar blodtransfusion och organdonation, är för barnaga, utlovar eviga straff till syndare och liknande. I synagogan har kvinnorna en egen avdelning, kvinnor får inte leda gudstjänster, speciella klädkoder, omskärelse mm.

Religionens goda sida har ett pris, materiellt och tankemässigt. Många anser antagligen att kyrkan är en sak, vad de själva tror en annan. Visst, homeopatiskt utspädda religioner betyder just inte så mycket. Kanske mest tradition, kulturell samhörighet, en viss religiös begreppsgemenskap och regler för hur de stora händelserna i livet skall firas.

Vissa delar av denna kulturella gemenskap delar jag, t ex att ta en fika i ett par vägkyrkor varje sommar, det brukar vara trevligt och det händer att det kommer till ett samtal om kyrkan och olika trosfrågor. Det brukar även bli något foto som jag lägger ut på Kyrkokartan. Jag är agnostiker i den meningen att frågor som inte är sanna eller falska är meningslösa. Vi är fria att tro som vi vill. Om någon säger att Gud finns så är det säkert sant att Gud har någon slags realitet för denne.

[Algotezza]

F anns ö vernaturligheter r unstensinnan b e r ättelsensen Y hvh? L ol (eli) l ol? A aaaa! D et gjorde det

Min uppfattning är att olika liknelser har krävts för att människan - i sitt sammanhang - i sin levnadstid, med allt vad det nu innebär, ska kunna ha en möjlighet att greppa ett koncept av andligheten.

Det är inte det andliga som man önskade få grepp om i olika trossystem, det är de krafter som förklarar varför vi blir sjuka, varför för mycket och för litet förstör det som människor odlade, varför de egna vapnen inte är lika dödliga som motståndarens, varför befolkningen inte är fruktsam. Hur blidkar man naturen och dess nycker mot människan. Man hade en animistisk syn på tillvaron. Som vi ibland själva ger uttryck för, "Jävla dator som inte vill fungera!"

Animism innebär ju att man tror att det finns andeväsen överallt,att allt är levande och besjälat, även det vi kallas döda ting.Riter inom animismen handlar därför i hög grad om att försöka ställa in sig hos dessa så att man skulle få ett så bra liv som möjligt. Det var andarna som hade grepp om människorna. Det var därför viktigt att hålla sig väl med dessa och muta dem med olika typer av offer för att få ett bra liv. Däri kunde ingå att försöka ta reda på vad de ville. Få grepp om andemakternas vilja.

[Pilatus]

Animism innebär ju att man tror att det finns andeväsen överallt,att allt är levande och besjälat, även det vi kallas döda ting.Riter inom animismen handlar därför i hög grad om att försöka ställa in sig hos dessa så att man skulle få ett så bra liv som möjligt. Det var andarna som hade grepp om människorna. Det var därför viktigt att hålla sig väl med dessa och muta dem med olika typer av offer för att få ett bra liv. Däri kunde ingå att försöka ta reda på vad de ville. Få grepp om andemakternas vilja.

En skillnad i nyans kanske. Men visst har du rätt i att det var viktigt att inte reta upp de lättstörda andarna och demonerna som besjälade naturen, de fick ju efterhand namn och blev alltmer krävande. Till Molok skulle gärna barn offras och hur många djur som förblödde och brändes i Jerusalems tempel är det svårt att räkna ut. Carl Larsson skildrade det ultimata offret då kungen Domalde låter sig offras i Uppsala tempel efter år av missväxt. Det primära blev att återställa vad som gått på tok i naturen, även om det innebar att offra det dyraste man äger, sitt eget och sina barns liv. Senare, i bättre tider, kan själva kulten ha blivit det primära, det alltmer förfinade, förandligade, det estetiska, arkitektur, musik, konst och liturgi. Kanske har det ett visst samband med dagens svaga andlighet? Vad skall man be om som man inte redan har i överflöd?

[Algotezza]

Animism innebär ju att man tror att det finns andeväsen överallt,att allt är levande och besjälat, även det vi kallas döda ting.Riter inom animismen handlar därför i hög grad om att försöka ställa in sig hos dessa så att man skulle få ett så bra liv som möjligt. Det var andarna som hade grepp om människorna. Det var därför viktigt att hålla sig väl med dessa och muta dem med olika typer av offer för att få ett bra liv. Däri kunde ingå att försöka ta reda på vad de ville. Få grepp om andemakternas vilja.

En skillnad i nyans kanske. Men visst har du rätt i att det var viktigt att inte reta upp de lättstörda andarna och demonerna som besjälade naturen, de fick ju efterhand namn och blev alltmer krävande. Till Molok skulle gärna barn offras och hur många djur som förblödde och brändes i Jerusalems tempel är det svårt att räkna ut. Carl Larsson skildrade det ultimata offret då kungen Domalde låter sig offras i Uppsala tempel efter år av missväxt. Det primära blev att återställa vad som gått på tok i naturen, även om det innebar att offra det dyraste man äger, sitt eget och sina barns liv. Senare, i bättre tider, kan själva kulten ha blivit det primära, det alltmer förfinade, förandligade, det estetiska, arkitektur, musik, konst och liturgi. Kanske har det ett visst samband med dagens svaga andlighet? Vad skall man be om som man inte redan har i överflöd?

Att bli fri från sig själv. En del skär sig. Man bränner sig. Man plågar sig med överdriven jogging, motion. Kroppen är ond. Kroppen är ond. Den ska bemästras. Man lever kvar i den cartesianska dualismens grepp. Individualismen är med teknikens hjälp på väg att bli digital solipsism. Men när man bara möter sig själv och sina selfies hur ska man då slippa undan sig själv? Bekräftelse till döds? Den digitala animismen...

[Kristofer]

Jag har ofta funderat på hur asatron uppstod. Var det speciellt fantasifulla människor som hittade på den och
som hittade på dessa fantasieggande historier efter hand. Jag tycker man kan se vissa likheter med den kristna tron, så några influenser därifrån borde väl ha förekommit. T.ex trodde man ju på ett himmelrike (Valhall) och på gudaväsen i likhet med den kristna tron. Min undran är då om det kan förhålla sig på samma sätt med bibeln att det har hittats på historier om Guds under och andra kostigheter efter hand.

Jag tycker man kan kategorisera religioner utifrån vilken roll gudarna i resp. religion har givits. Inom asatron och flertalet andra religioner svarar gudarna mot mänskliga behov. Ngn har hand om skörden, ngn annan om krigsframgång osv. Vilket, i sin tur, är mkt ologiskt då syftet med en guds existens inte borde vara avhängigt människan. Kristendomen hör dock inte till dessa religioner då den mer är fokuserad på vad människan kan göra för att leva efter Guds vilja...däremot så är givetvis alla religioner influerade av den kultur och de sammanhang de har uppkommit i.

[Pilatus]

Kristendomen hör dock inte till dessa religioner då den mer är fokuserad på vad människan kan göra för att leva efter Guds vilja...däremot så är givetvis alla religioner influerade av den kultur och de sammanhang de har uppkommit i.

När du nämner Guds vilja, inkluderar du då såväl Gamla som Nya Testamentet och de tolkningar som kyrkomötena kom fram till?

[Kristofer]

Kristendomen hör dock inte till dessa religioner då den mer är fokuserad på vad människan kan göra för att leva efter Guds vilja...däremot så är givetvis alla religioner influerade av den kultur och de sammanhang de har uppkommit i.

När du nämner Guds vilja, inkluderar du då såväl Gamla som Nya Testamentet och de tolkningar som kyrkomötena kom fram till?

En bra fråga...menar du vilka källor jag använder för att utläsa att människan ska leva efter Guds vilja eller vilka källor jag använder för att försöka utläsa vad Guds vilja är? På den första frågan, vilket var den jag uttalade mig om i detta sammanhang, tycker jag att det finns en ganska stark koncensus...den andra frågan är dock oändligt mkt svårare...den måste jag fundera över...hur tänker du?