In i vildmarken

[Kreativ]

Dan Andersson ägnade sig åt hårt arbete en tid. Du har således fel.

Bara för att någon gör något, betyder inte att de är lämpade för det. Jag har själv gjort saker jag inte var lämpad för. Det finns bättre exempel än Dan Andersson (som kanske inte var ett så bra exempel). Ta Darwin och Kafka som båda hade problem bara med idén kring giftermål och dess krav.

jag tycker att det är ögonbrynshöjande att du deklamerar att jag identifierar mig med henne. Dessutom kvasidiagnosticierar du mig.

Förnekar du att du blev triggad när jag nämnde "kvinnotyper med tendens att hamna hos psykvården"? Det är det jag menar att du identifierar dig med eller känner dig träffad av.

Jaså du. Du står inte för dina åsikter? Du "bara observerar"... och ställer fjärrdiagnos... som ett led i retoriken?

Jag står för mina åsikter, men det är inte vad det här handlar om. Med "bedömning" menade jag ingen värdebedömning men att jag ställer mig neutral till vad hennes natur som överkänslig innebär. Och detta nämnde jag mest för att jag inte vet hur känslig eller redo att ta anstöt Lynx är. Jag vet inte om jag vandrar på äggskal här. Dessutom ställer väl de flesta diagnos (jag föredrar begreppet klassificera) när de möter människor som påminner om individer de träffat tidigare?

[Anne]

Men snälla nån, människa! Personer som uppvisar ett så slingrande sätt brukar jag undvika, men jag gör ett undantag då jag har givit dig "trumfkortet" psyksjuk och du har missbrukat det.

Jag upprepar, det var Dan Andersson jag reagerade mest på. Som nr 2 att du beskrev kvinnor i högst avvikande ordalag. Naturligtvis blir det barockt att du utan några som helst grunder påstår att jag identifierar mig med Odell bara för att jag frågar dig varför du är så säker på att hon skulle vara en dålig mamma.

Du skrev " Kan du föreställa dig Ingemar Bergman eller Dan Andersson som sotare, brandmän, militärer osv?"

Det försöker du bara prata bort. Men det funkar inte, tyvärr.

[Kreativ]

Du verkar hänga upp dig på mina exempel istället för min grundposition. Låt oss säga då att jag har fel om Dan Andersson så vi kan gå vidare och återgå till ämnet manligt-kvinnligt.

Vad är din syn på manligt? Hur ska vår syn på manligt-kvinnligt vara för att komma närmast verkligheten? Tycker du att det räcker med enbart två kategorier som "manligt" och "kvinnligt"? Jag kommenterar inte mer förrän jag vet hur du ser på världen.

[Anne]

Något händer.
"Ta det lugnt. Jag fixar det."

Det är manligt.

[Kreativ]

Är det allt? Och du tycker att jag slingrar mig...

Så, med andra ord, du har den kulturellt stereotypa synen på manlighet som aktivt (handlingskraftigt) extrovert och kvinnlighet som introvert du nämnde tidigare?
Vad är din definition av "introvert" om jag får fråga?
Är alla extroverta kvinnor i underhållningsbranschen manliga tycker du?
Var Einstein introvert eller extrovert? Maskulin eller feminin?
Varför betraktas intellektet och vetenskap som primärt ett manligt område? Är vetenskapsmän och filosofer extroverta? Är dessa extroverta områden?
Varför är det främst killar som får nörd-stämpeln?
Är män och kvinnor antingen maskulina eller feminina och det är allt?

[Anne]

Du har vid upprepade tillfällen förolämpat mig och gått in i försvarspositioner. Du borde ju förstå att det lockar mig att ignorera dig, men likgiltighet är motsatsen till kärlek så likgiltigheten vill jag inte ägna mig åt. Jag lyssnade på din video. Du säger så mycket vettigt där, och jag vet inte hur jag ska säga det här på mildaste vis, det är så synd om du bygger ditt hus på flyende sand och skrangliga grundpelare. Jag vill inte säga mer om manlighet i sin finast form nu. Själv använder jag mig av åldrarna inom oss som jag nämnde innan, vilket du direkt hånade. Ser du det konstruktivt med fler indelningar än manligt/kvinnligt så kör på det du. Glöm inte att ge den finlemmade homofilen som viftar med sin handled en egen pärm. Det är så typiskt män att vilja kategorisera saker. Men manligt är det inte. Håller du med om min definition på manligt i mitt förra inlägg?

[Kreativ]

det är så synd om du bygger ditt hus på flyende sand och skrangliga grundpelare.

Om du inte förstår vad jag pratar om (och du verkar inte intressera dig heller eftersom du mest protesterar) hur kan du avgöra huruvida jag bygger "mitt hus" på dålig grund? Du verkar inte begripa den klassiska symboliken, och när jag förklarar så låter du bara förvirrad och fördomsfull. Om någon attackerar med fördomar och förslag om att söka terapi så hamnar jag förstås i försvarsposition. Du är fri att tolka mina frågor, reaktioner och observationer som "förolämpningar" eller så kan du försöka lära dig något av dem istället.

Jag vill inte säga mer om manlighet i sin finast form nu.

Varför måste det vara i "sin finaste form"? Varför ser du på allting utifrån ett ideal istället för verkligheten? Din definition om manligt låter för mycket som ett ideal mer än realistiskt, och du undrar varför "vi bygger ett samhälle som de flesta inte verkar må bra av att leva i." Det största problemet med vårt samhällsbygge, som jag ser det, är att folk är mer fokuserade på ideal än opartisk acceptans och förståelse kring verkligheten. Om jag skulle sökt terapi för något (innan jag förstod mer) skulle det varit precis för att jag inte nådde upp till folks krav/förväntningar/ideal som t ex att manligt är ett handlingskraftigt "Jag fixar det" eller whatever.

Ser du det konstruktivt med fler indelningar än manligt/kvinnligt så kör på det du.

Om jag är den enda som ser verkligheten som den är, hjälper det inte samhället att bättra sig och skapa en förnuftig världsbild. Det är precis det den här tråden handlar om - att vi behöver en kulturellt gemensam bärande idé som helst ska motsvara verkligheten. Vi behöver sanning, inte subjektiva åsikter.

Det är så typiskt män att vilja kategorisera saker. Men manligt är det inte.

Här har vi ytterligare ett exempel. Så något som är vanligt bland män är inte manligt? Manligt är ett ideal alltså, inte fakta eller acceptans av vanligt förekommande manifestationer hos män? Idealkärlek över verklighetskärlek är det som tar kål på kärlek och skapar alla våra samhälleliga problem.

[Anne]

Något händer.
"Ta det lugnt. Jag fixar det."

Det är manligt.

Kreativ, håller du med om att detta är manligt. Ja eller nej, tack.

[Kreativ]

Det är ett mänskligt särdrag som visar sig mer hos vissa individer än andra. Det är varken manligt eller kvinnligt enligt min mening.

[Anne]

Låt säga att denna replik återföljs av den som sa kommentaren drar på sig dojorna för att gå ut och rätta till problemet. Upplever du det som manligt?

[Anne]

Manligheten är ungefär som isbjörnar. Båda är tex utrotningshotade. Många unga män idag är totalt förvirrade i sin manlighet och anammar de våldsamma sidorna utan att förstå bättre. Därför är det viktigt med manliga ideal. Denna kraft kan vara en tillgång för oss alla. Jag tycker på fullaste allvar att det är bra för män att tex skotta snö.

[Kreativ]

Låt säga att denna replik återföljs av den som sa kommentaren drar på sig dojorna för att gå ut och rätta till problemet. Upplever du det som manligt?

Nej. Det bara är vad det är; en handling, ett agerande.

För mig är begreppen "manligt" och "kvinnligt" rätt värdelösa i praktiken och jag är väldigt noga med att inte göra något ideal av dem. Begreppen kan dock användas som analogi eller metaforer för abstrakta idéer.

Om jag skulle göra ett allmänt attribut av "manligt" skulle det vara attraktionen till ideal (fantasi), specialisering, och intellektualitet.
Om jag skulle göra ett allmänt attribut av "kvinnligt" skulle det vara attraktionen till empati, socialisering, och emotionalitet (uttrycksfullhet).
Fysisk kraft/rådighet ser jag inte som nödvändigtvis manligt eller kvinnligt. Om det ska inkluderas sätter jag det i en egen kategori.

Många unga män idag är totalt förvirrade i sin manlighet och anammar de våldsamma sidorna utan att förstå bättre. Därför är det viktigt med manliga ideal.

Det är samhällets och kulturers falska ideal och krav som ger upphov till våld och uppror mer än förvirring i manlighet. Dessutom anses ju manlighet vara våldsam, aktivt extrovert, och ha en erövringsanda av många kulturer (inklusive vår?).

Att bara sätta ideal (vilket är en form av krav) innan samhällen och kulturer (människor) gjort ett opartiskt försök att förstå vad människor är kommer inte leda till något annat än nya krav (och därmed nya uppror och problem) med fortsatt okunnighet. Dessa våldsamma unga män kommer inte anpassa sig till ett disciplinerat manligt ideal ändå eftersom dessa individer inte är "manliga" i sin natur till att börja med. De tillhör den tredje kategorin som jag associerar med fysisk kraft och som jag tidigare kallade (symboliskt) för "infantil" då disciplin är anslutet med intellektet och förtänksamhet.

[Anne]

Vadå "inte manliga i sin natur"? Är det kört för dem att bli manliga menar du?
Ett ideal är väl mer som en ledstjärna än att man måste vara så för att duga.
Jag tycker iallafall att Persbrandt är manlig. Just ja, han är också psyksjuk. Jag identifierar mig förstås med honom. Det kanske t o m är svårt att se skillnad på honom och mig. Ja, så kanske det är.

[Kreativ]

Som jag förklarade ser jag "manligt" som en symbol för intellektet och jag menar att de inte är intellektuella i sin natur, inte Persbrandt heller. Persbrandt är väl skön på ett sätt just för att han är fysisk och inte intellektuell. Folk gillar det vilket är anledningen till att filosofer aldrig varit populära bland kvinnor. Men när det fysiska etableras som norm för manlighet så får ju kulturen, tjejer, unga män, o s v, även en viss syn på manlighet som kan leda till problem.

[Anne]

Och detta intellektuella, är det medfött? Andra sk (jag säger det här för din skull).. andra sk män är bara någon sorts... snoppvarelser? De är inte riktiga män och de kan inte bli det heller?

Det är mycket möjligt att filosofer inte har varit speciellt populära hos kvinnor, men vad har de gjort för att bli det då? Du är säkert betydligt mer beläst än mig så du kanske kan svara på det? Eller så kan du försöka börja ändra på den saken. Jag tycker alla gånger att det är sexigare att titta på ett parti schack än en boxningsmatch. Är det du på din avatar? I så fall ser du ju bra ut, vilket är svårt (ja, jag vet att det är besvärligt för många och kan tyckas orättvist) att bortse från att det är en tillgång. Den där utstickande skjortsnibben väcker mina moderskänslor lite. Jag får leende lite lust att stoppa in den under kavajen, men samtidigt tycker jag att det är så gulligt att jag helst låter bli