In i vildmarken

[Kreativ]

Det bästa skulle vara om jag gick igenom det här grundligt, men jag har inte tid. Jag har dessutom redan publicerat en bok som går igenom detta och mer.

Jag delar in människor i tre allmänna grundkategorier jag kallar "Visdomstyper," "Kärlekstyper," och "Brukstyper." Jag brukar inte använda begreppen "manligt-kvinnligt-infantilt" eftersom de bara är symboler som inte bör tas bokstavligt, men tyvärr förväntas det av mig som en slags filosof att kommentera "manligt-kvinnligt" och dessa begrepps tradition genom historien (samt när de kommer upp i trådar som denna). Det finns ingen värdehierarki mellan dessa typer utan alla har sina för och nackdelar och kan dessutom delas in i fler subkategorier. Dessutom finns det män och kvinnor i alla dessa kategorier men män är något vanligare bland vad jag kallar "Visdomstyper," kvinnor något vanligare bland vad jag kallar "Kärlekstyper," och bland "Brukstyper" är män och kvinnor ganska jämt fördelade.

En "riktig man" existerar inte för mig. Alla män är riktiga män, men de kan ha så vitt skilda attribut att jag inte tycker att vissa särdrag ska anses mer manliga än något annat (förutom när vi pratar symbolik på ett tekniskt, opartiskt, och analogiskt vis). Det intellektuella är medfött och innebär en viss funktion i mänsklighetens organism. Alla är dock i behov av rätt kunskap och ibland är en Brukstyp vettigare än en Visdomstyp. Det beror helt på hur en människa använder sin medfödda talang och styrka. Alla typer behövs. Jag uppskattar väldigt mycket Brukstyper.

Att många filosofer inte varit speciellt populära bland kvinnor kan bero på flera saker, men att de ofta inte varit rådiga karlar av "jag fixar det"-typen har väl knappast hjälpt. Vissa har haft en världsyn och attityd kring kvinnor jag inte håller med om, även om den till viss del varit begriplig med tanke på hur svårt det är att få riktig kännedom om människor. Tänkare är dessutom ofta asociala och en del filosofer verkar inte ha varit intresserade i förhållanden till att börja med. Jag har själv blivit lite ambivalent där då jag har svårt att finna någon jag trivs med och som inte är för fördomsfull eller pjoskig. Att jag ser bra ut är kanske sant, men kvinnor letar ofta efter något mer och jag är tystlåten i person och rätt energilös. Många behandlar mig som ett barn och antar en moder eller storebror roll med mig, o s v, så din reaktion är föga förvånande.

[Algotezza]

Intressant att ta del av dina klassificeringar! Även om man inte gör sådana medvetet tror jag man gör det omedvetet. Det ligger i vår natur att bedöma och klassificera, generalisera, dra slutsatser. Språket bygger på det. Och psykologin. Och överlevnaden. Det är OK så länge man inte fastnar i sina tolkningsglasögon och inte ser sådant som kan moderera eller förändra bilden. Ofta prövar man sina klassificeringar för att se hur hållbara och användbara de är.

[Smisk]

Dessutom finns det män och kvinnor i alla dessa kategorier men män är något vanligare bland vad jag kallar "Visdomstyper," kvinnor något vanligare bland vad jag kallar "Kärlekstyper," och bland "Brukstyper" är män och kvinnor ganska jämt fördelade.

Kan du utveckla dessa typer eller hänvisa till något som utvecklar dem?

Inom indisk visdomstradition har man 4 typer av yoga som relaterar till personligheters olika egenskaper/förmågor och dessa är Karma, Bakthi, Jnana och Raja yoga. Man kan se dem som metoder för att relatera sin person till sin själ (som all yoga har som grundfunktion).

http://www.swamij.com/four-paths-of-yoga.htm

Metoderna relaterar till personlighetssyper enligt följande:

Karma -> Handlingskraftig, "göra typen".
Bhakti -> Känslosam, omtänkssam, kärleksfull
Jnana -> Visdom, kunskap, intellektuell klarhet.
Raja -> Fantasifullhet, kreativitet. (genom visualiseringar och mindfullness).

Karma -> Brukstypen?
Bhakti -> kärlekstypen?
Jnana -> Visdomstypen?

Raja -> ? Konstnärstypen?


/Smisk

[Kreativ]

Kan du utveckla dessa typer eller hänvisa till något som utvecklar dem?

Min bok Tidlös utbildning förklarar grunden och mer.
http://www.bokus.com/bok/9789163917691/ ... tbildning/
https://www.adlibris.com/se/bok/tidlos- ... 9163917691

Jag planerar även att göra en video om ämnet inom en snar framtid, men de blir sällan detaljerade då jag snabbt tröttnar på att prata.

Här är ett litet utdrag från kapitel 6 där jag introducerar konceptet:

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
...
Kroppen är bara ytan på människan, bestående av andra
organismer och ämnen som även återstår för en tid efter att
hon har dött. Människans riktiga själ är psyklivet som består
av ”jaget”, erfarenheter och livsenergin. Ord som ”själ”,
”psyke” och ”sinne” är för vaga eller breda och har tidigare
associationer som kommer förvirra, så jag behöver dela
upp psykets aspekter i min egen terminologi. Livsenergin
omfattas då av en trippelnatur som vi kan tänka oss består
av följande aspekter:

A – livsenergins reflektion av sinnet
X – livsenergins lokalisering
Ö – livsenergins reflektion av kroppen

Livsenergin i den övre nivån bör luta mer åt mental kraft
och livsenergin i den lägre nivån bör luta mer åt fysisk kraft,
medan livsenergin i den medlande lokaliseringen bör luta åt
uttrycksfull (extrovert) kraft. Livsenergin kan också beskrivas
som känslolivet, med ”mentala känslor”, förnimmelsekänslor,
samt starka uttrycksfulla känslor i lokaliseringen
där känslolivet är som mest centrerat. Dessa tre livsenergier
har troligtvis även en särskild fysisk förankring i människans
tredelade hjärna:

A – Hjärnbarken (primathjärnan)
X – Limbiska systemet (däggdjurshjärnan)
Ö – Hjärnstammen (reptilhjärnan)

De människor som har funktionen att bidra ”mental kraft”
till arten bör därmed vara lokaliserade i den övre (inre)
sfären, medan de människor som har funktionen att bidra
”fysisk kraft” till arten bör vara lokaliserade i den lägre (yttre)
sfären, och slutligen de människor som har funktionen att
bidra ”social kraft” till arten bör vara lokaliserade i den med-
lande (mellan) sfären. Vi kan därmed sammanfatta de olika
specialiseringarna som följande:

A – tankar, idéer, forskning, uppfinning, konst, filosofi,
undervisning

X – sällskaplighet, samtal, medlidande, helare, underhållning,
artist

Ö – försörjning, matberedning, hantverk, kroppsarbete,
konfrontationskraft, livets nödtorftighet

I vår vardagliga miljö är det inte svårt att bekräfta att vissa
människor vi känner är väldigt bra anpassade till en av
dessa kategorier medan de är sämre anpassade till de två
övriga. Vi har även en tendens att beundra och avundas
människor när deras särskilda talang står i fokus, medan
vi frustreras över deras ”inkompetens” och klumpighet
inom de övriga områden när deras talang inte står i fokus.
Ingen människa är perfekt balanserad i dessa särdrag och
ingen kan vara det, för om alla hade samma egenskaper
skulle ingen behöva någon annan och ingen skulle få ut
något av andra. Verkligheten är inte ute efter ett sådant
självständigt mål eller ideal.
Varje individ kan förstås inte delas in i exakt en av
dessa kategorier, och vad som menas med ord som ”konst”,
”underhållning”, och ”hantverk” är subjektivt. Men vi
måste börja någonstans. Vi behöver ge dessa tre grundkategorier
ett namn, och vi kan börja med att kalla dem för
”Visdomstyper”, ”Kärlekstyper”, och ”Brukstyper” (eller
Undervisare, Underhållare, och Försörjare).

A – Visdomstyper (Undervisare)
X – Kärlekstyper (Underhållare)
Ö – Brukstyper (Försörjare)

Deras allmänna syften, funktioner och svagheter i mänsklighetens
organism skulle kunna vara något i den här stilen:

Visdomstyper
* Ger vägledande behov fyllnad samt kunskapslitteratur.
* Lämnar efter sig primärt vetenskapligt, filosofiskt,
konstnärligt och kulturellt arv eller tradition.
* Kan ge försämrande intellektuell kultur, felaktig
vetenskap.
* Blir lätt frustrerad över brist på information och
vägledning, brist på ifrågasättande, brist på tankestimulans,
o s v från andra.

Kärlekstyper
* Ger underhållande behov fyllnad (bjuda på sig själva)
samt omsorg.
* Lämnar efter sig en blandning av konst/kultur och
barn/hantverk.
* Kan bli klängiga eller dumpa människor och bli fientliga
om de känner sig osedda.
* Blir lätt frustrerad över brist på känslomässigt kärleksstöd,
brist på uppmärksamhet, brist på medlidande,
o s v från andra.

Brukstyper
* Ger pragmatisk behov fyllnad samt försörjning.
* Lämnar efter sig primärt barn/genetiskt arv och fysisk
brukstradition.
* Kan ge dålig föda, samt bli rutinmässigt traditionsbundna
till även dålig kultur.
* Blir lätt frustrerad över brist på handlingskraft, brist
på tradition, eller brist på konkret försörjning.

Varje ”typ” har svårighet att förstå de andra två typernas
behov och ibland även att ta emot deras gåvor. Visdomstyper
värderar inte kärlek eller kroppsarbete lika mycket som
kunskap och intellektuell kultur; Kärlekstyper värderar inte
intellektuell kultur eller praktiskt leverne lika mycket som
kärlek och omtanke; och Brukstyper värderar inte ifrågasättande
idéer eller känslomässig uppmärksamhet lika mycket
som hårt arbete.
...
--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Karma -> Brukstypen?
Bhakti -> kärlekstypen?
Jnana -> Visdomstypen?

Ja, det stämmer bra med vad jag vet om yoga. Raja är för alla eller den "högre" universella formen av yoga/meditation.

[Smisk]

Ja, det stämmer bra med vad jag vet om yoga. Raja är för alla eller den "högre" universella formen av yoga/meditation.

Dina detaljer om typerna stämmer fint med hur jag tänkte mig dem.

Enligt min erfarenhet spelar de flesta sina starka kort och tenderar därmed att missa vidare perspektiv. Vi bör alla värdera perspektiv och klarhet tycker jag även om dessa mest är som godis för oss visdomstyper

Grejen med att lägga sina kort åt sidan och spela med en från en helt annan typ är att ens egna kort får ett helt nytt värde. Det belyser en variation man kan uppskatta som berikar och ger oss ett luftigare inre på något sätt. Det som behövs är att värdesätta andras inre som har ett annat perspektiv.

Förmågan att vidga sitt inre genom att ta andra perspektiv och värdesätta detta vidgandet är inte vanlig har jag märkt. Jag tror att detta är en förmåga man helt och hållet utvecklar själv även om den tvingas fram genom kriser.

/Smisk