Pilatus skrev:Esther skrev:Pilatus skrev:Det handlar väl framför allt om att kunna kunna ta sitt sista andetag innan man förvandlas till någonting nedsövt, trasigt och döende. De sista dagarna. Kanske tänker du på något i stil med: När man skjuter hästar så (1970)
Men skall vi lasta ateister för ett samhälle som inte orkar med sina medborgare? Tänk! som Cawi brukar uppmana oss. Förakta inte människor, Esther.
ALDRIG!!!!! Det jag känner är sorgblandad vrede över att jag inte kan dela det jag har fått.
Jo, men gör du inte det?
Ekelöf då och hans ensamma människa
Jag tror på den ensamma människan,
på henne som vandrar ensam,
som inte hundlikt löper till sin vittring,
som inte varglikt flyr för mänskovittring:
På en gång människa och anti-människa.
Hur nå gemenskap?
Fly den övre och yttre vägen:
Det som är boskap i andra är boskap också i dig.
Gå den undre och inre vägen:
Det som är botten i dig är botten också i andra.
Svårt att vänja sig vid sig själv.
Svårt att vänja sig av med sig själv.
Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.
Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.
Det opraktiska är det enda praktiska
i längden.
Det verkar som att det är svårt att förstå.... Ensamheten för mig har varit ett syfte - inte ett mål.
Den som går en utbildning gör det för ett mål.
När det är uppfyllt klart... Går man vidare. Stannar inte där.
Är detta komplext?
tack.