Lidandet

[Esther]

Jag tror inte på detta med helvete, tror att det här livet ger oss allt vad vill ha och straffar oss som vi förtjänar. Man måste lida för att få det bättre... Men man behöver inte vara en dålig människa för att man mår dåligt, förmodligen har man haft illusioner om hur livet fungerar.

Tror du att det är - din tro (även om andra delar den) - som gör verkligheten till verklighet?

Det här kanske är lite provocerande men jag tror du fattar: Att brinna under evig tid är väl inte ett särskilt rimligt straff, vem gör egentligen så... Var det djävulen? Har Gud ingen makt i helvetet? Är Gud så svag? Om Gud bryr sig så lite, så är jag ledsen att jag lever, men jag tror som sagt inte på helvetet, utan på Gud!

Vad brinna betyder är inte att du eldas upp.
Nej - det är så att de som inte förtjänar mer att behöva genomlida de ondast ondska - som här där man tvingas vare sig man vill eller ej att uthärda den ska få evig tro från dessa - och de som lever så som de gör redan här ska få vara samman med de som är som de själva.
De goda för sig. De onda för sig.
Det är rättvist och gott.

[531bts]

Ond/god är ingen identitet. Det är mentala värderingar o konsekvenser som antingen är livsbefrämjande eller livsfientliga. Människan är/blir i sin identitet varken ond eller god, hon är medveten.

[Esther]

Ond/god är ingen identitet. Det är mentala värderingar o konskvenser som antingen är livsbefrämjande eller livsfientliga. Mäniskans är/blir i sin identitet varken ond eller god, hon är medveten.

Det kan man ju alltid tala om länge och väl. Naturligtvis är de som sprutade in bensin i barns blodomlopp och sedan noga antecknade deras långa lidande innan de dog bara medvetna och hade värderingar de hade lärt sig. De var vetenskapsmän(kvinnor) och hade lärt sig att barnen inte var barn utan bara något som de kunde exterminera.
Självklart har du rätt. Saken är mer den att det finns också de som njuter av att döda andra - långsamt och mycket plågsamt se dem be för sina liv, gråta och böna - de är inte heller onda utan har väl också kanske haft en svår barndom eller lärt sig att man kan göra så eller för det politiska system tillsatt dem att göra detta.
Men du förstår - alla gör inte det. Även när de har lärt sig att dessa människor inte är människor eller att de inte är barn eller att de inte förtjänar livet eller att också måste plågas för att man själv plågats - så gör de ändå inte detta.

[klorofyll]

Det här kanske är lite provocerande men jag tror du fattar: Att brinna under evig tid är väl inte ett särskilt rimligt straff, vem gör egentligen så... Var det djävulen? Har Gud ingen makt i helvetet? Är Gud så svag? Om Gud bryr sig så lite, så är jag ledsen att jag lever, men jag tror som sagt inte på helvetet, utan på Gud!

Vad brinna betyder är inte att du eldas upp.
Nej - det är så att de som inte förtjänar mer att behöva genomlida de ondast ondska - som här där man tvingas vare sig man vill eller ej att uthärda den ska få evig tro från dessa - och de som lever så som de gör redan här ska få vara samman med de som är som de själva.
De goda för sig. De onda för sig.
Det är rättvist och gott.

Okej...

Men menar du att det inte finns några mål att sträcka sig efter i "nästa liv"? Bara det måste ju vara ett helvete, eller?

[Esther]

Det här kanske är lite provocerande men jag tror du fattar: Att brinna under evig tid är väl inte ett särskilt rimligt straff, vem gör egentligen så... Var det djävulen? Har Gud ingen makt i helvetet? Är Gud så svag? Om Gud bryr sig så lite, så är jag ledsen att jag lever, men jag tror som sagt inte på helvetet, utan på Gud!

Vad brinna betyder är inte att du eldas upp.
Nej - det är så att de som inte förtjänar mer att behöva genomlida de ondast ondska - som här där man tvingas vare sig man vill eller ej att uthärda den ska få evig tro från dessa - och de som lever så som de gör redan här ska få vara samman med de som är som de själva.
De goda för sig. De onda för sig.
Det är rättvist och gott.

Okej...

Men menar du att det inte finns några mål att sträcka sig efter i "nästa liv"? Bara det måste ju vara ett helvete, eller?

Det är ju den realitet vi lever i nu. Det är ju det enda vi känner till nu. Jag kan ärligt inte föreställa mig sedan. Inget av det jag tror på har jag trott för något - nästa liv. Men jag tror att nästa liv finns och att det börjar här.
Att prata om sådant man inte känner - men vet finns är svårt. Jag föredrar inte göra det.

[531bts]

Esther: om det inte vore så att människans identitet i grunden är medvetande o aldrig ändras, oavsett beröring, innehåll o vilka perverterade handlingar som utlöser endorfiner, skulle Nåden o synderrnas förlåtelse vara omöjliga. Människan kan avsiktligt eller oavsiktlgt uttrycka livsbefrämjande (god) eller livsfientlig (ond) aktivitet.
Har du valt att leva i Kristi lära, begår du själv en synd i det ögonblick du dömer ngn som ond. Medmänniskans ansvar är att bedöma o klart påtala o förhindra livsfientliga handlingar o uppmuntra, bistå livsbefrämjande aktivitet.

[Esther]

Esther: om det inte vore så att människans identitet i grunden är medvetande o aldrig ändras, oavsett beröring, innehåll o vilka perverterade handlingar som utlöser endorfiner, skulle Nåden o synderrnas förlåtelse vara omöjliga. Människan kan avsiktligt eller oavsiktlgt uttrycka livsbefrämjande (god) eller livsfientlig (ond) aktivitet.
Har du valt att leva i Kristi lära, begår du själv en synd i det ögonblick du dömer ngn som ond. Medmänniskans ansvar är att bedöma o klart påtala o förhindra livsfientliga handlingar o uppmuntra, bistå livsbefrämjande aktivitet.

Den lära du menar är Kristi är inte den jag lärt mig och avseende dömandet det står skrivet följande: 1 Kor 6:2

Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Om nu världen skall dömas av er, duger ni då inte till att döma i de minsta mål?

[531bts]

Esther: du missförstår. Att bedöma ett beteende som ondskefullt är inte det samma som att döma den som uttrycker det beteendet som ond. Har man en klar förståelse o är etablerad i Gudsmedvetande, är det var o ens ansvar o naturliga plikt att i tanke, tal o gärning förhålla sig till världen. Det innebär bedömningar men aldrig att döma.
Begår jag misstaget (synden) att döma ngn som ond har jag dels förlorat en medmänniska o dels stängt det egna sinnet för empati, förlåtelse o ytterst möjlgiheten till ömsesidig kärlek. Jag avsäger mig ansvaret att vända andra kinden till o sätter den som slår i skuld i förhållande till mig.

[Esther]

Esther: du missförstår. Att bedöma ett beteende som ondskefullt är inte det samma som att döma den som uttrycker det beteendet som ond. Har man en klar förståelse o är etablerad i Gudsmedvetande, är det var o ens ansvar o naturliga plikt att i tanke, tal o gärning förhålla sig till världen. Det innebär bedömningar men aldrig att döma.
Begår jag misstaget (synden) att döma ngn som ond har jag dels förlorat en medmänniska o dels stängt det egna sinnet för empati, förlåtelse o ytterst möjlgiheten till ömsesidig kärlek. Jag avsäger mig ansvaret att vända andra kinden till o sätter den som slår i skuld i förhållande till mig.

Du har rätt i så mån att man inte ska bedöma människor på vad man ser av dem. Men att en god person kan begår ofattbara handlingar som är direkt onda fast de hade kunnat låta bli - tror jag helt enkelt inte på. Att döma en människa är att göra denne gott. Den personen får möjlighet att revidera sina handlingar och ångra sig och kan slippa helvetet. Den som är kristen och inte dömer - fördömer sina medmänniskor. Detta är högts okristet.

[531bts]

Esther: det är ett lika stort misstag att döma ngn som god. Det är korrumperande. Det är inte människans uppgift att döma sin medmänniskas grundidentitet. Den är given av Gud. Vår uppgift är att filosofiskt förhålla oss till skapelsen, klart förstå hur o varför skapelsen o vår identitet är Guds "talan" till oss. I det arbetet gäller det att vara saklig dvs bortse från känslomässiga värderingar som ond o god. Upplevelsen av ont finns som Guds arrangemang så att vi har den "fria" viljan att söka o förhålla oss till det som är gott. Väljer du att leva i Gudsmedvetande söker du det som är allmängiltigt gott. Det ultimata utbytet av det mänskliga livet är att söka det som är "gott" för människan, skapelsen o Gud (Treenigheten). Det är ett livslångt o delikat arbete som kräver absolut närvaro o förmåga att iaktta, observera, särskilja människornas åthävor, kommentarer (som kan vara "onda" eller "goda") ifrån Guds arrangemang dvs det som är självklart, det som uttrycker sig av naturen.
Min dvs "jag"-identitetens relation till sina medmänniskor är sällan eller aldrig bedömningar. De är mer eller mindre välgrundade "domar" etiketter utifrån personliga motviljor o preferenser. Där finns sällan plats till spegling i en i grunden medveten, på samma sätt verklighetsanknuten, om sig själv medveten medmänniska. Esther, du väljer att dela in mänskligheten som onda eller goda utan att förstå vilket ris du binder till egen rygg. Ett predikament de religiösa ofta hamnar i.

[Esther]

Esther: det är ett lika stort misstag att döma ngn som god. Det är korrumperande. Det är inte människans uppgift att döma sin medmänniskas grundidentitet. Den är given av Gud. Vår uppgift är att filosofiskt förhålla oss till skapelsen, klart förstå hur o varför skapelsen o vår identitet är Guds "talan" till oss. I det arbetet gäller det att vara saklig dvs bortse från känslomässiga värderingar som ond o god. Upplevelsen av ont finns som Guds arrangemang så att vi har den "fria" viljan att söka o förhålla oss till det som är gott. Väljer du att leva i Gudsmedvetande söker du det som är allmängiltigt gott. Det ultimata utbytet av det mänskliga livet är att söka det som är "gott" för människan, skapelsen o Gud (Treenigheten). Det är ett livslångt o delikat arbete som kräver absolut närvaro o förmåga att iaktta, observera, särskilja människornas åthävor, kommentarer (som kan vara "onda" eller "goda") ifrån Guds arrangemang dvs det som är självklart, det som uttrycker sig av naturen.
Min dvs "jag"-identitetens relation till sina medmänniskor är sällan eller aldrig bedömningar. De är mer eller mindre välgrundade "domar" etiketter utifrån personliga motviljor o preferenser. Där finns sällan plats till spegling i en i grunden medveten, på samma sätt verklighetsanknuten, om sig själv medveten medmänniska. Esther, du väljer att dela in mänskligheten som onda eller goda utan att förstå vilket ris du binder till egen rygg. Ett predikament de religiösa ofta hamnar i.

Som jag sa : ont och gott handlar om moral och förmågan att avgöra skillnaden mellan dessa. Både i sitt eget liv och andras.
Den som inte kan det, hittar aldrig rätt och är inte till någon nytta för sina medmänniskor.

[531bts]

Esther: moral är ett mänskligt påfund. Den kan vila på allmängilltiga principer men också på personliga preferenser. Jag brukar hänvisa till etik som enligt mig är rutiner grundat på insikt/förståelse. Liknelse: den moralstyrde stannar vid övergångsstället för att det lyser röd gubbe. Den som agerar etiskt stannar vid övergångsstället med insikten att bilar är hårda o konsekvensen av att bli påkörd är negativ. Beteendet ser likadant ut men grundar sig på olika förståelse. Den med etisk insikt behöver ingen moral o har därför inget behov av att moralisera.

[klorofyll]

Den som inte kan det, hittar aldrig rätt och är inte till någon nytta för sina medmänniskor.

Varför moraliserar du så? Man kan ju tro att du är buddhist! Har jag inte rätt, är inte buddhismen mer dömande?

[Esther]

Esther: moral är ett mänskligt påfund. Den kan vila på allmängilltiga principer men också på personliga preferenser. Jag brukar hänvisa till etik som enligt mig är rutiner grundat på insikt/förståelse. Liknelse: den moralstyrde stannar vid övergångsstället för att det lyser röd gubbe. Den som agerar etiskt stannar vid övergångsstället med insikten att bilar är hårda o konsekvensen av att bli påkörd är negativ. Beteendet ser likadant ut men grundar sig på olika förståelse. Den med etisk insikt behöver ingen moral o har därför inget behov av att moralisera.

[Esther]

Den som inte kan det, hittar aldrig rätt och är inte till någon nytta för sina medmänniskor.

Varför moraliserar du så? Man kan ju tro att du är buddhist! Har jag inte rätt, är inte buddhismen mer dömande?

det är bara den "skyldige" som läser in moraliserande --- älskling ...
Den som inte känner skuld läser något annat - det är så förunderligt med ord...