Utomsinnligt upplevande

[Esther]

SAOB

HEMFRITEXTSÖKOMHJÄLPKONTAKT
Publicerad 1968 Lämna synpunkter
SINNLIGHET sin3lig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. (†) -er (i bet. 1 slutet o. 2 b; Posten 1769, s. 590, Boström 3: 538 (1865)).
Ordformer
Etymologi

1) (i sht i fackspr.) motsv. SINNLIG 1: egenskapen l. förhållandet att vara sinnlig l. utrustad med sinnen l. att ha förmågan att förnimma l. mottaga intryck medelst sinnen (numera med tanke enbart på de organiska sinnena, förr äv. med tanke dessutom på vissa själsförmögenheter, särsk. dels känslor, dels samtliga själsförmögenheter utom intellektet o. förnuftet); stundom: egenskapen l. förhållandet att uppleva tillvaron väsentligen med sinnena
l. att vara inriktad på sådant som man upplever med sinnena; i sht förr äv. övergående i bet.: sinne l. sinnesverksamhet o. d.; i vissa fall utan bestämd avgränsning från 2 o. 3. Martin PVetA 1763, s. 31. Då menniskan åskådar, så har hon ock en förmåga att hafva åskådningar, och den heter Sinnlighet. Tuderus Kiesewetter Log. 7 (1806). Vid åskådningen [är (det) en] jämn och odelad verksamhet af alla förmögenheterna, förstånd och sinnlighet, som tilsammans utgöra [det] fullständiga medvetandet. Höijer 3: 134 (1810). Förståndet .. är .. i behof af sinnligheten, för att erhålla de materialier, på hvilka dess verksamhet bör rigtas. Ekman Jakob 46 (1822). Den i barndoms-åren predominerande sinligheten antyder tillräckligt, att sinliga medel ofta behöfva att användas (för att gm tävlan framkalla flit o. duglighet hos skolelever). I synnerhet två utvägar erbjuda sig i detta afseende: penningar och beröm. ÅbSvUndH 60: 45 (1832). Marc-Wogau FilDiskuss. 59 (1955). — särsk. (†) konkretare, om sinne o. förnimmande gm sinne
l. om intryck av ngt som förmedlats till ngn gm sinnena. Sinligheter, eller de intryck som närwarande sinliga föremål åstadkomma. Kölmark SwarFaxe 53 (1786). Det quarblifvande af .. (en människa som dött) är .. hennes förnuftiga ande, hvilken äfven här exsisterade såsom verklig för henne eller sig sjelf, och hvilken i andra lifsformer ger henne nya sinnligheter och phænomenverldar. Boström 3: 538 (1865).

2) motsv. SINNLIG 2: egenskapen l. förhållandet att vara sinnlig; lust till l. begär efter sinnlig(a) njutning(ar), sinnlig lust, njutningslystnad, sensualism; jfr 1, 3 a. Lanærus Försök 30 (1788). Ger tiden nöjen? — Såd’na mäst, som sinnligheten smeka. Liljestråle Fid. 101 (1797). Gamla testamentets stolta prakt och sinnlighet. Johanson Stärbh. 78 (1918, 1946). Blommors vackerhet är för mig deras sinnlighet, inte till äventyrs deras själiskhet. Ekelöf Utflykt. 111 (1947). — särsk.
a) motsv. SINNLIG 2 slutet: sexuellt l. erotiskt färgad sensualism, sexuellt l. erotiskt färgad läggning l. lust l. åtrå, sexualitet o. d. War öfwertygad, at den inbillade rena, platoniska själ-kärlek imellan unga personer af olika kön merendels förr eller sednare uplöser sig uti den grofwaste och skamligaste sinnlighet. Hasselroth Campe 166 (1794). (Araben) kysste med en österländings lidelsefulla sinlighet hennes blottade, hvita, mjukt rundade arm. Heidenstam End. 197 (1889). Hans kropp hade blivit honom övermäktig, stinn av sinnlighet och brunst. Krusenstjerna Pahlen 3: 259 (1931).

b) (†) konkretare, om ngt som väcker l. tillfredsställer ngns sinnliga lust l. om sinnligt nöje o. d. Man ser .. (på en gift person) med ett slags begär, man går åstad at förnöja det. .. Så dåras det oskyldigaste hjerta af sinligheter. Posten 1769, s. 590. Man kunde .. tillbringa sin afton med dans, sinnligheter och nöjen i ett godt sällskap på värdshuset i Cintra. Agrell Maroco 2: 287 (1799, 1807). Rundgren Minn. 2: 217 (1870, 1883).

3) motsv. SINNLIG 3: egenskapen l. förhållandet att vara sinnlig l. att förekomma i l. tillhöra sinnevärlden l. att vara av materiell l. jordisk l. fysisk natur; äv. konkret(are), sammanfattande, om allt som tillhör sinnevärlden l. är materiellt osv.; jfr 1. Lenngren (SVS) 2: 383 (c. 1800). Sinnlighet är, såsom sådan, hvarken ren eller oren; utan är tillvaron i tid och rum — Gestaltiskhet — Bild. Svea 14: 105 (1831). Den verld, som, ehuru ständigt oss nära berörande, för de flesta menniskor döljer sig bortom sinnlighetens och dödens förlåt. Atterbom Minnest. 2: 92 (1847). Östergren (1938). — särsk.

a) i fråga om framställning o. d.: åskådlighet, konkretion; stundom med bibet. av 2, övergående i bet.: (sensuell) friskhet, (sensuellt) behag. Bergklint MSam. 1: 230 (1781). Ehuru all vältalighet måste äga sinnlighet för att äga kraft, kan likväl ej (osv.). AGSilverstolpe i 2SAH 2: 333 (1802). Hvilkens prosa, när jag undantar de gamle Gustavianske Mästarne, har den kraft och kärna, den ädelhet utan twång, den färgrika sinnlighet utan prål, som just Geijers? Tegnér Brev 2: 263 (1822).

b) (†) i fråga om språk, motsv. SINNLIG 3 slutet: frisk åskådlighet l. konkretion l. dyl. JGOxenstierna 2: Föret. 6 (1796, 1806). Geijer I. 5: 8 (1810).

[Esther]

Med ursäkt för (som Pilatus säger - stora textmassor) att jag tog ut Ordbokens definition för sinnlighet.

Utanför sinnen? Vad upplever vi där?
Per definition kan man väl säga att vi därmed menar det som skulle kunna betecknas - ingivelser. Själva ordet - in ... givelse.
Säger att det handlar om något givet vi får in - in i vårt väsen (ofta då förmodligen metalt).

Bilder, tankar = föreställningar av olika slag.

What says you?

[klorofyll]

Vissa personer har inga egna liv fria!

Skulle inte förvåna mig om hälften av befolkning har det så!

[klorofyll]

Med ursäkt för (som Pilatus säger - stora textmassor) att jag tog ut Ordbokens definition för sinnlighet.

Utanför sinnen? Vad upplever vi där?
Per definition kan man väl säga att vi därmed menar det som skulle kunna betecknas - ingivelser. Själva ordet - in ... givelse.
Säger att det handlar om något givet vi får in - in i vårt väsen (ofta då förmodligen metalt).

Bilder, tankar = föreställningar av olika slag.

What says you?

Jag förstår inte riktigt frågan?

[Esther]

Utanför sinnen? Vad upplever vi där?


Bilder, tankar = föreställningar av olika slag.

What says you?

Jag förstår inte riktigt frågan?

Vad upplever vi utanför våra sinnen?

[Anders]

Kajsa Ingemarsson, hon som skrev Små Citroner Gula pratar ju om saker i den här häraden. Att liksom få kontakt med världssjälen för att få kreativa ideer och annat. Rimmar rätt bra med det jag kommit i kontakt med av mer seriös KBT och psykoanalys/psykosomatiskt. Det här att inte gräva ned sig i framtida och förflutna strul, något man ägnar sig åt i stort sett hela tiden.

[Esther]

Njae... Anders, inte KBT eller psykoterapi. Det var inte helt det jag syftade på.
Utan mer det numinösa --- Guds upplevelser. Andliga upplevelser med andra ord.

[klorofyll]

Utanför sinnen? Vad upplever vi där?


Bilder, tankar = föreställningar av olika slag.

What says you?

Jag förstår inte riktigt frågan?

Vad upplever vi utanför våra sinnen?

Logik?

[Esther]

Jag förstår inte riktigt frågan?

Vad upplever vi utanför våra sinnen?

Logik?

Jag märker att det ofta är svårt för dig att följa tankar...
Vi börjar om då.

Det som kan upplevas utanför sinnen är sådant man upplever tex inom sig. Känslo- och tankekonstruktioner --- hos tex paranoida människor är sådant utpräglat så att de inom sig själva upplever att det som omger dem är farligt eller att det finns något ont där som vill skada dem. Men det är inte verkligt - utan det är något de upplever som verkligt inom sig själva.

[Anders]

Njae... Anders, inte KBT eller psykoterapi. Det var inte helt det jag syftade på.
Utan mer det numinösa --- Guds upplevelser. Andliga upplevelser med andra ord.

Det ingemarsson pratar om är definitivt åt det hållet. Men även psykoanalysen förnekar inte att det genereras tankar i våra huvuden utan att vi har full koll på varifrån de kommer. Inte som att se någon madonna kanske, men åt det hållet.

[klorofyll]

Vad upplever vi utanför våra sinnen?

Logik?

Jag märker att det ofta är svårt för dig att följa tankar...
Vi börjar om då.

Det som kan upplevas utanför sinnen är sådant man upplever tex inom sig. Känslo- och tankekonstruktioner --- hos tex paranoida människor är sådant utpräglat så att de inom sig själva upplever att det som omger dem är farligt eller att det finns något ont där som vill skada dem. Men det är inte verkligt - utan det är något de upplever som verkligt inom sig själva.

Okej, jag försöker igen. Jag tror att tankekonstruktionerna präglas av våra önskningar. Lever vi ett isolerat och helt meningslöst liv så börjar tankekonstruktioner som skänker spänning ta över. Så egentligen upplevs delar av deras tillvaro som något positivt, men många problem medföljer. Låter det logiskt, man måste komma ihåg att en person som inte mår bra, tillslut inte kan ta hand om sig själv och går ner sig. Vilket skapar en grogrund.

[Esther]

Okej, jag försöker igen. Jag tror att tankekonstruktionerna präglas av våra önskningar. Lever vi ett isolerat och helt meningslöst liv så börjar tankekonstruktioner som skänker spänning ta över. Så egentligen upplevs delar av deras tillvaro som något positivt, men många problem medföljer. Låter det logiskt, man måste komma ihåg att en person som inte mår bra, tillslut inte kan ta hand om sig själv och går ner sig. Vilket skapar en grogrund.

Det jag markerat gäller bara för den som söker spänning i livet och vill ha den.

Att en person inte mår bra behöver inte ha med inre saker att göra. Om jag skulle ta bort allt ifrån dig tills du mår dåligt och sedan säga att du mår dåligt - är det inte sant helt och fullt. Utan att man mår dåligt beror på att man blivit behandlad omänskligt. Det är då en sund reaktion på ett omänsklig yttre skapad ondska.

[Esther]

Njae... Anders, inte KBT eller psykoterapi. Det var inte helt det jag syftade på.
Utan mer det numinösa --- Guds upplevelser. Andliga upplevelser med andra ord.

Det ingemarsson pratar om är definitivt åt det hållet. Men även psykoanalysen förnekar inte att det genereras tankar i våra huvuden utan att vi har full koll på varifrån de kommer. Inte som att se någon madonna kanske, men åt det hållet.

Självklart är det omöjligt att uppleva något "utomsinnligt" om det inte finns något utomsinnligt - tex Gud.
Om nu Gud inte finns alls - och allt bara är olika biologiska faktum och man kan förklara allt biologiskt neurologiskt - då finns inget som kan påverka människan att känna eller se något - utan det är vad vi kallar för hallucinationer.

[Esther]

Då - baserat på det sista som sagts... kräver då frågan: är det faktibelt eller ens så att alla som menar (under alla tider människan funnits) varit missledda av sina psykoser de alla haft kring någon märklig fantasi som de kallat - gemensamt - Gud?
För om allt är biologiskt betingat - endast och bara - och allt annat är "hitte på" och vi nått den "stora kulmen" av mänskligt vetande och är totalt upplysta av vårt kunnande och vetenskapen och förkastat alla sagor och trams --- då finns ju inte Gud - på riktigt.

Stämmer det?

[klorofyll]

Okej, jag försöker igen. Jag tror att tankekonstruktionerna präglas av våra önskningar. Lever vi ett isolerat och helt meningslöst liv så börjar tankekonstruktioner som skänker spänning ta över. Så egentligen upplevs delar av deras tillvaro som något positivt, men många problem medföljer. Låter det logiskt, man måste komma ihåg att en person som inte mår bra, tillslut inte kan ta hand om sig själv och går ner sig. Vilket skapar en grogrund.

Det jag markerat gäller bara för den som söker spänning i livet och vill ha den.

Att en person inte mår bra behöver inte ha med inre saker att göra. Om jag skulle ta bort allt ifrån dig tills du mår dåligt och sedan säga att du mår dåligt - är det inte sant helt och fullt. Utan att man mår dåligt beror på att man blivit behandlad omänskligt. Det är då en sund reaktion på ett omänsklig yttre skapad ondska.

Om man mår dåligt av något yttre, så beror det på att den andre kränker det som som är viktigt för en? Betyder inte det, att man värdesätter något yttre i sitt inre, varför det inte enbart kan bero på det yttre?