Esther skrev:Anders skrev:Esther skrev:
Hur kan det finnas ett nedlåtande förlåtande?
Antingen så förlåter man ärligt - eller så ljuger man, och förlåter inte alls men säger det.
Att förlåta är oerhört svårt - så hur kan man vara nedlåtande när man kämpat med detta - som alla gör som ska förlåta något som är ogreppbart i sin brutalitet (hos andra).
Jo, just det här som Algot beskrev i första. Då man liksom ser ner på den andre och förlåter därför. Att förlåta generellt... Ja vad är att förlåta egentligen? Att underlåta att ge negativ feedback? Sån svider men är oftast uppbygglig, man får input. Förlåtelse i meningen att inte bygga upp en mental minusbank för en person då den gjort något som man inte uppskattar är något annat. Här är det svårt. Gör någon något som man inte uppskattar, så uppfattar jag ungefär Algots inlägg som en IF-sats.
IF (Dumt som någon gjort beror på vad man tror är illvilja eller allmän jobbighet eller vad fan som helst som inte är ren okunnighet) THEN Minusbank=Minusbank+Dumhetitillfället;
Så - du har aldrig sagt förlåt eller känt att du gjort något som du vill bli förlåten för?
Jovisst har jag det. Och då förväntar jag mig en irritation från den jag utsatt omaket för, och lite beroende på omständigheterna en kortare eller längre reaktion på det. Helst bara nåt i stil med, "%&%%£%, men det är ok men gör inte samma misstag igen", och sen är det ok. Obehagligt för mej, men fair, jag har lärt mig en läxa och får skärpa mej.