scirocco skrev: Religionerna kan dra åt helvete för min del.
Religioner --- är ju inte alls vad som de kanske borde vara = ett stöd i att förstå Gud.
Ser vi till den judiska religionen som vi då (som kristna) lägger vår förståelse av Gud i - består ju hela GT av det judiska folkets liv med Gud, deras misstag, deras fel, deras lycka, deras framgångar, deras misslyckanden och lidande - deras underbara varande... mm - som en slags kontext av vem vi är. Vi är som de - de är som vi. Vi är bara människor - vi snubblar och faller, vi slår oss och vi reser oss upp, vi lyckas och vi misslyckas... det är ju livet.
Saken är mer den att sedan kommer nya testamentet...
Varför?
Gud insåg att vi inte kan utan Honom.
Vi försöker och vi anstränger oss och allt blir ett ok av regler och förbud och ingen pallar...
Alla faller...
Och ger upp.
Så Gud kommer, förlåter oss, tar på sig våra skulder och dör för dem så att vi kan resa oss upp - desto mer vi gjort av elände - desto större nåd får vi, ta emot Honom i oss (vi gör det i nattvarden) och sedan traggla vidare och försöka --- med stöd INNIFRÅN av Honom. Inte bara Hans helige Ande som bara profeterna hade - vi får detta... så vi kan vilja fortsätta trots att vi misslyckas ofta och mycket - är svaga och oförstående... och tar emot Honom i oss så att Han inifrån kan hjälpa oss nå målet.