Vikten av att förlåta

[Esther]

Hjärtats förlåtelse och munnens. Förlåter du av hjärtat måste du berätta det då? Syns inte förlåtelsen i relationen och handlandet? Och om det bara är munnens förlåtelse - vilken betydelse har det? Kan det trots allt suggerera fram känslan av att vara förlåten? Räcker den känslan?

Munnens verbala bekräftelse av hjärtats innehåll.. Innebär en officiell upprättelse för förövare.
Den är nödvändig för en helandeprocess.

[Kreativ]

För att få det att fungera i mindre grupp av människor ( stam, familj ), så bör man göra som jag säger menar jag på och om man läser antropologi, så kan man där också studera detta fenomen. Problemet kan vara att dom människorna där och då gjorde mycket av detta omedvetet, men nu när vi så tydligt med vår medvetenhet kan se att det dom gjorde var rätt, så har vi en unik chans att försöka på nytt.

Finns det någon särskild antropologisk text du kan rekommendera kring det här? Jag är särskilt intresserad i vilken typ och mängd av funktioner människor fyllde, för ju mindre utvecklad kultur desto mindre variation i uppgifter tänker jag.

Vilken funktion skulle du se dig själv ha i en stam/familj?

[sökandesjäl]

För att få det att fungera i mindre grupp av människor ( stam, familj ), så bör man göra som jag säger menar jag på och om man läser antropologi, så kan man där också studera detta fenomen. Problemet kan vara att dom människorna där och då gjorde mycket av detta omedvetet, men nu när vi så tydligt med vår medvetenhet kan se att det dom gjorde var rätt, så har vi en unik chans att försöka på nytt.

Finns det någon särskild antropologisk text du kan rekommendera kring det här? Jag är särskilt intresserad i vilken typ och mängd av funktioner människor fyllde, för ju mindre utvecklad kultur desto mindre variation i uppgifter tänker jag.

Vilken funktion skulle du se dig själv ha i en stam/familj?

https://en.wikipedia.org/wiki/Ren%C3%A9_Girard

...men det förekommer i så gott som allt antropologiskt material förbud ( tabun ) hos dom primitiva mot alltför starka likheter mellan människor. Imitation är en dödssynd, tex, så dödas tvillingar av för rädsla för vad detta kan leda till. Kanske att imitation kan leda till en vetenskaplig utveckling men definitivt inte en social, och vi har ju också resultatet. Antingen väljs syndabockar ( se tex. Girards mimetiska teori ) ut och vi kommer få endast lite synligt våld eller om vi ej väljer syndabockar, då blir det otroligt mycket våld för den stora massan.

för ju mindre utvecklad kultur desto mindre variation i uppgifter tänker jag.

Det är just så det måste bli, och om man försöker att stoppa det hela innan vi människor blir att konkurrera om samma sak så kan vi undvika våld, annars så krävs det att vi utser syndabockar ( som får ett helsike ) som ju R. Girard gärna talar om. Nån annan möjlighet kan då jag inte finna.

Vilken funktion skulle du se dig själv ha i en stam/familj?

En mycket anonym position, men jag vill ändå sysselsätta mig med något som känns meningsfullt att bidra med. Jag vill definitivt inte ha en position som kräver stor tankemöda.

[sökandesjäl]

Problemet med diskussioner om detta är ju att man inte får ge ut ens ett lillfinger, för då kommer vi apor börja konkurrera och göra våld på varandra omgående. Vi är helt enkelt för naiva med vad vi tror oss klara av, och den som redan bor och äter gott verkar ju inte känna någon anledning till att lösa detta problem.

Den här tråden heter ju "Vikten av att förlåta". Egentligen så ska man aldrig behöva förlåta för då har det redan gått för långt, och vad mig angår så känner jag inget ansvar över mina handlingar överhuvudtaget, så jag ber heller aldrig om ursäkt.

[sökandesjäl]

Jo, och sen ett mer direkt svar på din fråga ang. ditt intresse av arbets/ rollfördelning i primitiva samhällen, så skulle jag satsa på geniet Emile Durkheim The division of Labor in society vilken jag tror ses som ett referensverk? Men då har du ju ingen tonvikt på endast primitiva samhällen utan du får annat på köpet också. Jag har inte läst denna boken ska sägas men ett par andra av honom och hans slutledningsförmåga är magnifik.

[Esther]

Jag vill definitivt inte ha en position som kräver stor tankemöda.

Men hur ställer sig detta mot att du nu under tiden du varit på forumet sagt att du läste ut både Kant och andre mycket komplexa verk av filosofer?

[Anne]

Ingen aning... vem som är vem... när jag gissar blir ju människor skogstokiga. Som Lynx som höll på i tid och evighet med att jag trodde hon utgav sig för scirroco. Hon påstås att jag var psykotisk eller hade andra psykologiska problem för att man helt enkelt på nätet kan utge sig för att vara i princip vem som helst.
Det är ju ett faktum - samt att människor ofta är oärliga och helst gärna också kriminella ... det är ju saken.
Vet inte hur andra tänker - men så är tyvärr fallet.

Gå och kamma dig din ynkliga individ som ska misskreditera mig för dina blunders.

Varför ska jag det?
Varför menar du att jag är ynklig?

I min värld har man en klen moral och en ynkedom att inte kunna möta de obehagliga känslorna man själv har orsakat. Är man oförmögen till det är man väldigt fattig andligt. Vi kan dra en liknelse med vad du har gjort. En person får för sig att partnern är otrogen med någon. Denna någon beter sig personen illa mot. Personen inser så småningom sitt misstag och ber denne någon om ursäkt. Till sin partner visas det däremot ingen ånger.

[sökandesjäl]

Jag vill definitivt inte ha en position som kräver stor tankemöda.

Men hur ställer sig detta mot att du nu under tiden du varit på forumet sagt att du läste ut både Kant och andre mycket komplexa verk av filosofer?

Nja, för att först svara bokstavligt på din fråga, så har jag väl inte direkt hunnit med Kant mer än att reta Pilatus lite, men med lugna, jämna steg så ska jag nog förstå Kant en aning här snart och då blir jag riktigt farlig...

Annars så vet jag väl inte ifall det hela är så konstigt, ialla fall inte för mig, ser ingen motsats i det som du beskriver.
Men den typen av filosofi får man helt enkelt lägga undan, och det skulle nog för många kännas som en lättnad. Då äntligen får man skippa snicksnack, reducera språk, matematik till ett minimum och leva ett liv som alla mäktar med och ingen far illa i.

Den svagaste i gruppen är den som blir att leda, det är egentligen hela mitt motto.

[Anne]

Vi skulle få ett himla otrevligt samhälle om individer resonerade som sökandesjäl. Naturligtvis ber man om ursäkt om man råkar stöta till någon. Blir det en så allvarlig krock att den andre tappar sina ägg som kraschas ber man verkligen om ursäkt. Förlåtelsen/ försoningen är ett fundament för konflikthantering i mikro- och makroperspektiv.

[sökandesjäl]

För handlar inte filosofin om att kunna ge upp densamme, Esther?

[sökandesjäl]

Vi skulle få ett himla otrevligt samhälle om individer resonerade som sökandesjäl. Naturligtvis ber man om ursäkt om man råkar stöta till någon. Blir det en så allvarlig krock att den andre tappar sina ägg som kraschas ber man verkligen om ursäkt. Förlåtelsen/ försoningen är ett fundament för konflikthantering i mikro- och makroperspektiv.

Vi kanske pratar lite ifrån olika vinklar.

[Anne]

Vi skulle få ett himla otrevligt samhälle om individer resonerade som sökandesjäl. Naturligtvis ber man om ursäkt om man råkar stöta till någon. Blir det en så allvarlig krock att den andre tappar sina ägg som kraschas ber man verkligen om ursäkt. Förlåtelsen/ försoningen är ett fundament för konflikthantering i mikro- och makroperspektiv.

Vi kanske pratar lite ifrån olika vinklar.

Det kan man lätt och ledigt säga. Tror du att det är lätt för mig att prata med en självutnämnd (?) narcissist som har problem med att se sig i spegeln? Alltså, jag har ju begränsade energiresurser. Tänk efter själv hur du resonerar kring förlåtelse och om det skulle vara "allmän lag".

[sökandesjäl]

Vi skulle få ett himla otrevligt samhälle om individer resonerade som sökandesjäl. Naturligtvis ber man om ursäkt om man råkar stöta till någon. Blir det en så allvarlig krock att den andre tappar sina ägg som kraschas ber man verkligen om ursäkt. Förlåtelsen/ försoningen är ett fundament för konflikthantering i mikro- och makroperspektiv.

Vi kanske pratar lite ifrån olika vinklar.

Det kan man lätt och ledigt säga. Tror du att det är lätt för mig att prata med en självutnämnd (?) narcissist som har problem med att se sig i spegeln? Alltså, jag har ju begränsade energiresurser. Tänk efter själv hur du resonerar kring förlåtelse och om det skulle vara "allmän lag".

Vad är förlåtelse? Kanske att vi ska börja där. Vi människor kommer överens om allmänna regler, och om vi överträder dessa så ber vi om förlåtelse till vår näste som blivit drabbad?

Då måste man först erkänna dessa regler. Ska den som erkänt detta be om förlåtelse ifall denne gör överträdelser? Varför då och på vilket sätt? Ska denne säga, "att jag gjorde fel och ska nästa gång inte gör om samma sak?" Själv skulle jag aldrig respektera en sån typ av människa.

Har svårt att förstå detta resonemang, eftersom själva överträdelsen mot regeln gör att man ej erkänner den ifrån första början, så förklaringen för mig är oväsentlig. Och hur man genuint ska kunna erkänna allmänna regler ( som ju vi människor ändå egentligen vill bryta mot ) kan jag heller ej förstå.

Så förlåtelse för mig blir ju helt överflödig, en lek med ord.

[sökandesjäl]

Den förlåtelsen som sker inifrån tycker jag är lika meningslös. För vad finns där att förlåta ifrån första början? Då har vi ju ändå hamnat i denna dualism mellan hat/ förlåtelse.

Om någon skadar mig på vilket sätt som helst så behöver inte det kännas annorlunda än om jag råkar ut för en s.k. olycka. Om jag gör skillnad på detta så ligger problemet hos mig och inte den som skadat mig. På så vis så kan man tala om förlåtelse, men inte mer än att jag förlåter naturfenomen som drabbar mig.


Red. Det där med spegeln som du snackar om tycker jag förklarar hela fenomenet. Själv tar jag inget ansvar för vad jag gjort eller sagt, utan det är ifrån nuet som jag försöker utgå ( både vad gäller mig och andra, försöker att inte bry mig om vad människor gjort eller inte gjort innan ). Om man gör som dig och drar upp gammal skåpmat, så kan jag förstå att man hamnar i denna röra av förlåtelse.

[Anne]

Som människor gör vi misstag och dumheter och det är viktigt att erkänna dem för oss själva och andra. När jag lyssnar på dig förstår jag ju att det finns folk som sätter sig på rumpan och kapitulerar helt och väntar på att Gud ska lösa detta.