Algotezza skrev:Esther skrev:Algotezza skrev:
Så det finns ingen anledning för dig att sträva efter att förlåta andra?
Vad man faktiskt anser om andra framkommer tydligast genom ens handlingar gentemot dem, inklusive de verbala. Alltså hur man behandlar dem rent faktiskt.
Klart människor är känslostyrda. Det är vi alla. Inget märkligt med det. Inget annorlunda med det. Jag är också känslostyrd, även när jag tror det är förnuftet som styr. Man lurar sig själv om man tror man enbart är styrd av förnuftet. För att kunna värdera och bedöma krävs både känsla och förnuft.
De faktiska handlingarna - inklusive de verbala --- är oftast felbedömda. Ser man till den enda personen som alltid i allt gjorde rätt = gott, mot andra både i ord och handling (Jesus) - kallade han (med rätta) människor för huggormsyngel och till och med djävul (OM Judas I).
Det var både rätt och gott.
Hur vet du det? Hur visar sig det för en?
Ditt resonemang om Jesus utgår tydligen från att Jesus per definition alltid gjorde rätt och då spelar det ju ingen roll vad han gjorde. Om vi bedömer något han gjorde som orätt beror det bara på att vi inte kan bedöma då vi är ofullkomliga och ej kan bedöma hans handlingar.
"Vi är ofullkomliga"... Du menar att alla människor (oavsett) är identiska, därmed ofullkomliga, därmed att det Jesus sa inte är sant?
Eller Gud (som sa) : var fullkomliga, såsom jag (Han själv då) är fullkomlig.
Eller, bara för att du inte är fullkomlig, kan ingen annan vara det heller?
Nja, kyrkan säger att människor kan vara heliga... Så, de som är experter borde väl veta.