Prioritera anden före köttet

[531bts]

Smisk: jag avvisar inte "jaget" som företeelse. Jag påstår att det är en oundviklig o naturlig konsekvens av en lika naturlig möjlighet till missförstånd o avsaknad av filosofisk insikt. Att man vill kalla det "själ", psyke, ändrar inget. Vill man klänga sig fast vid mentala reaktioner, tankar, minnen, omdömen, kunskap, färdigheter som ett bestående "jag", "själ", "psyke" så finns inget som hindrar, allra minst det mina inlägg påstår, men det gör livet mer komplicerat än vad det redan är o reducerar möjligheten till spegling i likasinnad.
Jag hänvisar till alternativet: medvetandet som grundidentitet, vilket varje individ har en direkt o omedelbar erfarenhet av o som hon kan känna igen lika direkt o omedelbart hos sina medvarelser. Det oavsett vad för slags "jag" dina medmänniskor för tillfället identifierar sig med.

[Smisk]

Smisk: jag avvisar inte "jaget" som företeelse. Jag påstår att det är en oundviklig o naturlig konsekvens av en lika naturlig möjlighet till missförstånd o avsaknad av filosofisk insikt. Att man vill kalla det "själ", psyke, ändrar inget. Vill man klänga sig fast vid mentala reaktioner, tankar, minnen, omdömen, kunskap, färdigheter som ett bestående "jag", "själ", "psyke" så finns inget som hindrar, allra minst det mina inlägg påstår, men det gör livet mer komplicerat än vad det redan är o reducerar möjligheten till spegling i likasinnad.
Jag hänvisar till alternativet: medvetandet som grundidentitet, vilket varje individ har en direkt o omedelbar erfarenhet av o som hon kan känna igen lika direkt o omedelbart hos sina medvarelser. Det oavsett vad för slags "jag" dina medmänniskor för tillfället identifierar sig med.

När du tänker dig medvetandet, tänker du dig det då som något universellt? Alltså något som av sin natur redan är vad det är precis som ljuset vi ser från solen alltid är ljus oavsett om det kommer från solen eller någon annan källa. Solen äger eller skapar inte ljuset utan ljuset är naturligt vad ljus är som en effekt av att universum är vad det är om du är med på analogin.

Med detta som bakgrund så menar jag då för att vara övertydlig att vi utöver att vi är en universell medvetenhet har ett genuint behov av en självbild. Den utesluter inte medvetandets natur eller någon andlig utveckling, väg eller insikt utan ingår där. Jag tror att vi har olika uppfattning av den saken men jag kanske har fel?

"Anden och köttet" är på riktigt två sidor av samma mynt tänker jag. Erfarenheten av evigheten (ren medvetenhet) och det personliga (med självbild) utesluter inte varandra uten stödjer varandra. Det är medelvägen som jag förstår det. Ett annat sätt att säga det på är att problemet med att inte inkludera bägge aspekterna av vår varelse är en konflikt vi med medelvägen löser upp.

Det är för den sakens skull inte så att det är meningslöst att experimentera med olika uppfattningar, tvärt om i min erfarenhet

Bägge extremer kommer straffa oss helt enkelt och det blir så för att vi har inbyggda behov som stödjer en utveckling både av en universell-evig aspekt av oss och av en personlig-tillfällig.

[Anne]

Om jag uttrycker mig som det andliga- världsliga då? Tror ni konstnären vill bli älskad för sin skapelse eller för den han är?

[Marksa]

Bägge extremer kommer straffa oss helt enkelt och det blir så för att vi har inbyggda behov som stödjer en utveckling både av en universell-evig aspekt av oss och av en personlig-tillfällig.

Vilken är Svenskens religion idag? Att lyssna på vetenskapen och Greta och bli förstenad av rädsla för vad vi håller på med med våran jord. Att fastna i rädslan i det peronligt-tillfälliga.
Eller finner vi någon tröst i tillvaron via det univerella-eviga, i sökandet.
Det är så sant att livet har dessa två sidor, att titta på manifetationerna därav är facinerande. Personligen så ser jag det som en åtekommande pendelrörelse, och en disposition av den tid man har här på jorden.

[Marksa]

Om jag uttrycker mig som det andliga- världsliga då? Tror ni konstnären vill bli älskad för sin skapelse eller för den han är?

Konstnären vill bli älskad för den han är, men en konstnärssjäl är känslig så lite beröm för verket skader inte.

[Smisk]

Om jag uttrycker mig som det andliga- världsliga då? Tror ni konstnären vill bli älskad för sin skapelse eller för den han är?

Andliga-världsliga?

Vi verkar ha behov som berör hur vi bäst fungerar som de personer vi är kroppsligt och psykiskt och dessa är värdefulla för oss tänker jag. Vi är tillfälligt här och är "tvingade" att ta hand om dem genom hur vi fungerar och har dem tillgängliga. Att förneka dem är en konflikt.

Det vi oundvikligen kommer upptäcka är att köttets behov inte är allt. Det finns mer. Det som är intressant i en fas kommer framstå som ointressant i en annan etc. Olika typer av behov utesluter inte varandra.

Angående att vilja bli älskad så är det väl lite av kärnan. Man kan tänka sig att så länge vi är fyllda med ett tryck av att söka vårat eget värde och mening i omständigheter vi inte direkt styr över, såsom andras värderingar och beteende, så tror jag det finns ett hål som kommer visa sig. En konstnär som "måste bli älskad" är en som söker något utanför sig självt. Det är alltså ett världsligt behov kan man tänka.

Finns det där kan man ju experimentera med det och se vad som händer Men talar man om ett andligt perspektiv så tror jag hålet endast kan fyllas av en annan attityd som inte kräver att omständigheter man inte styr över måste fixas först. Sökandet efter att fylla hål med pusselbitar kanske kan ses som ett symptom på att man söker efter fel saker och på fel ställe.

[Smisk]

Bägge extremer kommer straffa oss helt enkelt och det blir så för att vi har inbyggda behov som stödjer en utveckling både av en universell-evig aspekt av oss och av en personlig-tillfällig.

Vilken är Svenskens religion idag? Att lyssna på vetenskapen och Greta och bli förstenad av rädsla för vad vi håller på med med våran jord. Att fastna i rädslan i det peronligt-tillfälliga.
Eller finner vi någon tröst i tillvaron via det univerella-eviga, i sökandet.
Det är så sant att livet har dessa två sidor, att titta på manifetationerna därav är facinerande. Personligen så ser jag det som en åtekommande pendelrörelse, och en disposition av den tid man har här på jorden.

Jag är ingen politisk person alls och ställer mig på ett sätt bakom våde vetenskapen och religionen även om jag inte kallar mig troende.
En sak jag gillar hos det "gröna perspektivet" är att värderingarna ofta känns rätt. Det vi håller på med på vår jord när vi röjer friskt utan hänsyn inför omständigheter naturen och vi ingår i är att vi inte värderar rätt och inte heller förstår naturen korrekt. Naturen har värde och mening men vi har svårt att förhålla oss till detta. Vi ser den oftast som en resurs för våran egen personliga vinning. Naturen är inte sin egen utan "min att använda på mitt sätt".

Den där floden de gav rättigheter de talade om på filosofiska rummet är en cool grej

https://sverigesradio.se/sida/artikel.a ... el=6964576

Det är en slags "work around" kring att de flesta har svårt att se naturen med andra ögon än med ögon som ser resurser att vinna ytliga personliga begär tillfredställda. Det är inte så viktigt att naturen får rättigheter här utan att konsekvenserna av att man inte ser naturen som mer än en resurs inte får eskalera.

Det är en andlig relation till naturen att värdera den som en meningsfull sak av sig själv vi INGÅR i. Vi finns här för att förhålla oss till detta, inte skapa konflikt i det det är så givet

[Marksa]

Det är en andlig relation till naturen att värdera den som en meningsfull sak av sig själv vi INGÅR i. Vi finns här för att förhålla oss till detta, inte skapa konflikt i det det är så givet

Att se naturen som resurs, det måste vi annars kan vi inte föda 7 miljarder människor. I detta läge kan vi inte förandliga naturen allför mycket.
Vi som är lyckligt lottade som bor här och nu, idag. Vi har lyxen att vistas i en åtminstånde artificiellt synbart orörd natur samtidigt som vi har medlen att kunna göra detta. Vi i våran del av jorden kan upphöja naturens andlighet och bevarande till en religion. En stor del av jordens befolkning har inte denna falskt altruistiska möjlighet.
Att vi som en konsvens av kortsigtighet kör in väggen mot bättre vetenskapligt vetande, verkar vara en annan sida av det egoistiska mänsliga kynnet.
Ett kanska flagrant exempel på detta var förra året då jag i mitt arbete hade 50 "nödvändiga" flygresor i ett branch som premierar kretsloppstänkande och fosilfria bränslen.

Att se den andliga sidan av myntet kan ibland vara svårt. Och då tar jag mitt packning och drar till skogs, bokstavligen.

[531bts]

Smisk: ja medvetandet som förmågan att erfara o uttrycka behov är universell. Grundidentitet för alla levande varelser. Det som skiljer allt som lever från föremål. Det som faller in på medvetandet, bearbetas, återkopplas o lagras som minnen, kunskap o färdigheter, är primärt betingat av den kroppsliga instrumenteringen, DNA, o skiljer arterna o individerna åt. En ordning i naturen vi kallar ekologi o evolution som enkelt kan sammanfattas med att naturen söker balans, jämvikt genom att den som helhet lever av att den äter upp sig själv!