Pilatus skrev:lynx skrev:Som jag ser det är vi alla människor ett och samtidigt inte. Visst låter det brutalt med Jahves agerande av vad jag kan förstå med mitt mänskliga sinne, men det kanske var bäst för mänskligheten - vad vet jag?
Jag har bara så svårt att förstå olika varianter av dubbelmoral, en för de upphöjda och en för de människor som arbetar och frambringar nyttigheter. Myten har alltid varit till hjälp för de privilegier som enväldiga kungar och adel omgett sig med.
Den latinska frasen rex Dei gratia, ”kung av Guds nåde”, började – såvitt källorna låter oss se – brukas i Italien under decennierna kring 600. Den förste kung som gjorde en uttrycklig poäng av den var den langobardiske härskaren Agilulf, som regerade med bas i Norditalien mellan 590 och 616. Formeln blev en permanent kunglig företeelse i Västeuropa under karolingerna i det frankiska riket på 700- och 800-talen. Ref, SvD, Dick Harrison, 2016-10-09
Att angripa kungen och dennes ämbete blev liktydigt med att angripa Gud.
Under medeltiden var en stark kungamakt allt som folk längtade efter. De blev väldigt oroliga om inte kungen fick en son, för utan den starka centralmakten blev det en återgång till klanvälde. Även om de flesta baroner var hyggliga mot sina undersåtar, så räckte det med att en baron fick för sig att utvidga sitt territorium för att landet skulle kastas in i kaos. Inte undra på att folket hyllade kungamakten under medeltiden, för den kunde kontrollera baronerna. Eftersom kungamakten stod för
ordning så associerades den med Gud, för ordningen har alltid varit av gudomlig art, medan kaos är av djävulen. Kungen motverkade alltså synden i form av oordning.
I vår postmoderna epok är det tvärtom. Idag så associeras istället makten och dess våldsmonopol med ondska. Postmodernisterna tänker sig att polisen, militären och själva maktordningen upprätthåller det förtryckande maskineriet, samt vidmakthåller våldet och förtrycket såsom ideal. Så om vi kunde bli av med ordningens väktare, stänga ner fängelser, och ta bort nationsgränser, så skulle världen bli som Jean-Jacques Rousseaus jordiska paradis. De vill alltså ha bort den
artificiella samhällsordningen, som upprätthålls med lagar och våldsmonopol, och ersätta den med den
naturliga ordningen ("Släpp fångarne loss—det är vår!" - Tage Danielsson).
Men Augustinus förklarar i
Gudsstaten att utan maktapparaten (som visserligen alltid är korrumperad) så blir det bara ännu värre, för arvsynden behärskar människornas själar. De återgår inte till ett naturligt tillstånd av medmänsklighet och godhet, utan blir istället till rövarbaroner allihopa. Att politiker, nyliberaler, libertarianer och vänsterfolk idag anstränger sig för att förstöra samhället och den västerländska kulturen beror alltså på att de är fullkomligt omedvetna om arvsynden.