Avguderiet och den mimetiska förvandlingen

[iris]

Det är väl bara att läsa innantill och vara - hur omöjligt det än är - rättvis. Det står - de blev utvalda.
Inte att de utvalde sig själva.

Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?

Rent praktiskt? Patriarkerna ...

[iris]

Det är väl bara att läsa innantill och vara - hur omöjligt det än är - rättvis. Det står - de blev utvalda.
Inte att de utvalde sig själva.

Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?

Rent praktiskt? Patriarkerna ...

Ja, det är ju den superkorta versionen av något ofattbart komplext. Vi skriver en liten saga "for your eyes only" ...

De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk. Denna mindset gick ut på att bli något emot den mänskliga naturen. Den mänskliga naturen är girighet, själviskhet, mord, stöld, barnamord och kvinnorov.
Som idag.
Detta folk - blev därmed --- genom detta studium (vi kristna vet detta genom de narrativ om den lille gossen från Nasareth som likt alla judiska små pojkar för 2000 år sedan) läste 8 timmar Tanah och sedan jobbade 8 timmar. Det gjorde de alla.
De var totalt unika.
När man läser de avundsjukas narrativ på Wiki idag har de skrivit att judarna inte alls var läskunniga - utan någon gubbe i något annat månggudadyrkande folk var det.
Saken är bara att det är lögner. För judarna var ALLA läskunniga. Och såg till att förbli det. DÄRFÖR drog de på sig än mer avund när de kom hit till Europa - där visserligen djurhudar hade lagts på hyllan men folk ännu var extremt primitiva och kunde som gemeneman inte läsa eller skriva - och ... judarna kunde. De blev därmed arkitekter, de blev nära maktens folk rådgivare mm - för de hade dessa kunskaper och --- blev hatade.
Avund.
Same same...

Min lilla korta historia är tyvärr sann. Och folket förblev mot alla odds - spridda ute i världen - ett enda folk. Via vad? Tanah, visshet om deras enhet i Gudstro och sin längtan: nästa år - i Jerusalem.
Också sant.

[Pilatus]

De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk.

Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?

stone age.jpg (48.81 KiB) Visad 4843 gånger

[iris]

De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk.

Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?

stone age.jpg

Hur såg svennar ut för tvåtusen år sedan? Du kan alltid läsa Tactitus narrativ skrivna vid år 98.
Hur judarna såg ut? Titta på baksidan av myntet där de är avbildade:

https://www.pinterest.se/pin/534098837064392184/

[klorofyll]

Saken är bara att det är lögner. För judarna var ALLA läskunniga. Och såg till att förbli det. DÄRFÖR drog de på sig än mer avund när de kom hit till Europa - där visserligen djurhudar hade lagts på hyllan men folk ännu var extremt primitiva och kunde som gemeneman inte läsa eller skriva - och ... judarna kunde. De blev därmed arkitekter, de blev nära maktens folk rådgivare mm - för de hade dessa kunskaper och --- blev hatade.
Avund.
Same same...

Intressant, jag har aldrig tänkt så långt. Som man bäddar får man ligga. De kunde läsa helt enkelt. För fem undra år sedan fanns inga städer i Sverige, annat är det med Damaskus.. (ligger inte ens på kartan och inte i Sverige.. )

[klorofyll]

Negativitet är negativt. Lösningen ligger närmare än vad man tror. De som drabbas av panik eller raseri bör tänka mer positivt. Det går att längta efter lösningar på alla möjliga problem i år och dag. Eller så tänker man lite utanför boxen. Idag tex så ville jag ha en sak, men produkten hade utgått, då kommer jag på att jag har köpt två för ge till en vän, så jag "kom på" att vännen kanske bara behöver en... Det låter sååå korkat...

[Pilatus]

Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?

Hur såg svennar ut för tvåtusen år sedan? Du kan alltid läsa Tactitus narrativ skrivna vid år 98.
Hur judarna såg ut?

Du jämför Vespasianus 69-79 med Sverige under samma tid, räknas som järnålder. Inte en djurhud i sikte. Bilden jag valde är en skolplansch.

Vespasianus.jpg (55.45 KiB) Visad 4802 gånger

järnålder.jpg (117.46 KiB) Visad 4802 gånger

[Vertumnus]

Tidsperiod: Bronsålder

Dräkten är inspirerad av den danska Egtvedflickans kläder som hade bevarats i hennes ekkistegrav.

Den består av tröja, kort snörkjol och bälte i ylletyg och ett språngat hårnät. Bronsålderssmycken finns till.

Men vadan denna dräktpalaver?

[iris]

Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?

Hur såg svennar ut för tvåtusen år sedan? Du kan alltid läsa Tactitus narrativ skrivna vid år 98.
Hur judarna såg ut?

Du jämför Vespasianus 69-79 med Sverige under samma tid, räknas som järnålder. Inte en djurhud i sikte. Bilden jag valde är en skolplansch.

Vespasianus.jpg

järnålder.jpg

Vikinga kläder (790 till 1060-talet)
den 7 januari 2015
Vikingarna hade sitt ursprung i Sverige, Norge och Danmark.



Vikinga mode

När det kommer till vikingarnas mode och klädval hade de en alldeles egen stil, anpassad till deras klimat och miljö. Att de var varma och bekväma var den viktigaste faktorn men också också att kläderna var praktiska.

Din status i vikingasamhället visades genom dina kläder. De finaste kläderna bars endast av vikingar med hög status. Vackra, detaljerade och förnäma mantlar bars av kungar och adeln.

Förutom funktionell design, var vikingarna också förtjusta i utsmyckningar. Juvelprydda armband, broscher och andra accessoarer bars av de flesta vikingar. Kläderna var ofta dekorerade med broderier och flätor i kanten av på plaggen.

Material

Vikingakläder utformades för att hålla bäraren varm och utgjordes oftast av material som fanns lokalt. Såsom ull, linne och djurhudar. Vanligast var ull och lin som användes för att skapa de flesta kläder, såsom byxor, tunikor och klänningar. Vinterplaggen utgjordes av grova tyger. Kläderna hade starka klara färger. Ull användes för vinterkläder och linne användes för sommarkläder som gav en lättare och luftigare klädesplagg.

Läder användes för att producera en mängd tillbehör till kläder. Såsom stövlar, bälten, skor, och många andra saker.

Bältesspännen, nålar, broscher och annat av metall användes för att hålla plaggen på plats.



Djurben användes också för vissa saker, t.ex. nålar eller kammar. Att vikingarna ansågs vilda är ett välkänt faktum men de var även väldigt bohemiska.



Vikingasmycken

Smycken var populärt på vikingatiden, och de bar gärna mycket smycken för att visa sin status. Broscher var som vi redan nämnt vanliga och snyggt detaljerade. Ringar och metallarmband var också populärt.



Männens kläder



Som ytterkläder bar vikingamännen en yllekappa fäst med en brosch. Kappan var ett användbart klädesplagg som användes på vintern för att hålla dem varma på sina resor till fots eller på sina färder med långskepp. Kappan kunde även fungera som en filt när de behövde sova.



Om du var en mycket rik vikingman så kunde du, istället för att bära en yllekappa, ha en mantel. Detta var en mycket dyr och fint utformad kappa, kantad med päls och mycket detaljerade broderier. Manteln var ett sätt för en viking att visa sin status. De var också åtråvärda bland utländska köpmän.

En skjorta eller tunika gjord av ull eller linne bars på överkroppen, beroende på säsong. Den täckte ofta midjan och hölls på plats med hjälp av ett läderbälte. Bältet användes också för att bära knivar, pengar och andra tillhörigheter.

Vikingamän bar byxor som var gjorda av antingen ull eller linne.

Huvudbonader var också vanliga. Vikingarna hade många typer av huvudbonader. Skinn och läder var vanligt men metallhjälmen utan dekorationer är den vi oftast förknippar med en viking.

https://www.adeve.se/se/blogg-vikinga-klader

[iris]

Men vadan denna dräktpalaver?

Det är bara Pilaus som måste ha rätt...

[Pilatus]

Men vadan denna dräktpalaver?

Iris beskrivning av nordbor: när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar. Gjorde de?
Avsikten var förstås att ge associationer till ett outvecklat och primitivt stadie i folkets utveckling. Skall man jämföra så är det järnålder i Sverige då Vespasianus är kejsare i Rom.

[Pilatus]

Det är bara Pilatus som måste ha rätt...

Vad håller du på med, iris?

He wore a tunic, called a chiton in Greek. Often you would have two: an outer one and a thinner inner one, sometimes called a sindon (Mark 14:63). An outer tunic in Judaea was invariably made of two pieces of material, one front and one back, joined at the shoulders and sides, with stripes running from shoulder to hem. The inner tunic could be made of one piece. This is a detail of interest to me, because Jesus is said in the Gospel of John (19:23-24) to have worn a one-piece tunic. John the Baptist asked people to give away their second tunic (see Luke 3:11). Wouldn’t Jesus have done so? In wearing only an inner tunic, he would have been dressed in very basic clothing.

Men’s tunics were usually knee-length. Long tunics (stolai) were worn by women or occasionally by wealthy men in high-honour positions. But Jesus states: “Beware of the scribes who desire to walk in long tunics (stolai), and to have salutations in the marketplaces, and have the most important seats in the synagogues and the places of honour at banquets” (Mark 12:38). Clearly he is not one of them.

Over a tunic, a man would wear a mantle (himation, Mark 10: 50). This was a large piece of woollen material. Power and prestige were indicated by the quality and colour: purple and certain types of blue and red. Jesus’s disciples see his clothing (mantle and tunic) transform into a bright white hue at the Transfiguration (Mark 9:3=Matt. 17:2), which means these were not coloured or bright white as a rule. In terms of the “before” and “after” of a washing powder advertisement, Jesus’s clothing was the “before”.

Thus in the end we see him as a man of Middle Eastern appearance, with scruffy, shortish hair and beard, wearing very basic clothing: a knee-length, thin, one-piece tunic and an undyed mantle.

With a close reading of the Gospels, it turns out that Jesus’s appearance coheres perfectly with his teaching. In advocating his disciples give away all but their essentials to the needy (Matt. 19:20-22), he practised what he preached. I wonder if we would recognise him, as he really looked, if we met him on the way.
Joan E Taylor is Professor of Christian Origins and Second Temple Judaism, King’s College London

[iris]

Det är bara Pilatus som måste ha rätt...

Vad håller du på med, iris?

He wore a tunic, called a chiton in Greek. Often you would have two: an outer one and a thinner inner one, sometimes called a sindon (Mark 14:63). An outer tunic in Judaea was invariably made of two pieces of material, one front and one back, joined at the shoulders and sides, with stripes running from shoulder to hem. The inner tunic could be made of one piece. This is a detail of interest to me, because Jesus is said in the Gospel of John (19:23-24) to have worn a one-piece tunic. John the Baptist asked people to give away their second tunic (see Luke 3:11). Wouldn’t Jesus have done so? In wearing only an inner tunic, he would have been dressed in very basic clothing.

Men’s tunics were usually knee-length. Long tunics (stolai) were worn by women or occasionally by wealthy men in high-honour positions. But Jesus states: “Beware of the scribes who desire to walk in long tunics (stolai), and to have salutations in the marketplaces, and have the most important seats in the synagogues and the places of honour at banquets” (Mark 12:38). Clearly he is not one of them.

Over a tunic, a man would wear a mantle (himation, Mark 10: 50). This was a large piece of woollen material. Power and prestige were indicated by the quality and colour: purple and certain types of blue and red. Jesus’s disciples see his clothing (mantle and tunic) transform into a bright white hue at the Transfiguration (Mark 9:3=Matt. 17:2), which means these were not coloured or bright white as a rule. In terms of the “before” and “after” of a washing powder advertisement, Jesus’s clothing was the “before”.

Thus in the end we see him as a man of Middle Eastern appearance, with scruffy, shortish hair and beard, wearing very basic clothing: a knee-length, thin, one-piece tunic and an undyed mantle.

With a close reading of the Gospels, it turns out that Jesus’s appearance coheres perfectly with his teaching. In advocating his disciples give away all but their essentials to the needy (Matt. 19:20-22), he practised what he preached. I wonder if we would recognise him, as he really looked, if we met him on the way.
Joan E Taylor is Professor of Christian Origins and Second Temple Judaism, King’s College London

Jamen Pilatus!
Allt jag skrev hade en helt annan mening än det du lade fokus på = kläderna. Saken var läskunnighet. samt förmågan via den att kunna ändra det naturtillstånd som annars råder inom människan. Detta fanns redan ¨på Jesu tid i Israel hos - gemeneman. inte bara lärda, kungar etc.
Därför och på grund av att FOLKET i stort redan hade denna förändring från vår naturliga böjelse till sex drugs and rock'n'roll (detta är en metafor såsom djurhudarna var - och det som vikingar sålde på sina resor var just främst djurhudar när de heller stal än sålde) så kunde Jesus "rekrytera" fiskare och andra män än skriftlärda.

DET var min poäng.
Inte det faktum att de primitiva vikingarna som söp, slogs och enligt Tactitus sedan bara hade sex och sov - som andra djur och lät kvinnor och barn samt slavar göra allt jobb - var just lika utvecklade - vilket de inte var. Det var kristendomen som introducerade hårt arbete för män som eftersträvansvärt, att våld inte är rätt sätt utan dialog, att man kan utvecklas från sitt djurstadie.

Vilket Mlw om och om igen har talat om - vi har regresserat från... till:
Vuxna män som piskar varandra på gatan i "festivaler" dit föräldrar tar sina barn med ballonger för att se på deras sexleksaker när de förnedrar varandra publikt. Som på zoo.

israel är väl på väg dit nu också kollektivt. De är väl knappast intresserade av att vara Tanah studenter mer... och förändra sig från djurstadie till Mensch? Det är väl outdated. Sex drugs and rock'n'roll är väl melodin där med idag...

[Anders]

Jag är det inte - däremot konstaterar jag hur läget är.
Läget idag är just detta: jag tror inte på det (whatevr) och DÅ... är det min sanning och den gäller...

Du brukar vara tydligheten själv, Iris, men det här om läget idag kan du gärna förtydliga lite.

Med glädje Anders (förtydligande).

För att göra saken förklarlig och vad som ligger under vår egen föreställning om vårt "rationella vetenskapliga jag" (som inte alls existerar då människan omöjligt är objektiv och neutral i sina föreställningar om världens och sitt eget vara) - är det emotionella.
Det emotionella är djupt liggande former av vårt ego. På dessa kommer sedan våra känslor (vilkas kontext utgörs av erfarenheter också - därmed förväntningar).
Detta sagt - kan vi konstatera att det vi säger eller TROR (eftersom det sistnämnda är just frågan här) om oss själva och verklighetens väv - även det externa i form av "värld" som finns utanför oss som är extremt sammansatt - är ytterst alltid baserat på emotioner och i detta känslor.

Vi tror på det som vi känner passar oss. Fast om detta är vi inte medvetna utan tror oss vara helt neutrala och vetenskapliga och rationella. Vilket vi inte är.
För att göra saker enkelt kan man säga att vi är digitala. Vi är helt enkelt inte neutrala (om detta tillstånd säger Gud: jag ska spy ut er (de ljumna).
Vi är därmed mörkrets människor som älskar nattens gärningar eller vi är motsatsen - vad vi däremot inte vill är erkänna oss till det första. Vi vill gärna alla se oss vara det sista men påstår samtidigt att den som behärskar den sista sfären inte existerar --- fast vi tror oss vara där i den sfären.
Detta är så klart ologiskt och konträrt till all slags logik. Men vi inser inte det då våra känslor bedrar oss.

Vi kan säga att det finns mörk materia och ljus materia - det kan bli lättare så. Och alla vi vill vara ljus materia men är egentligen mörk. Och (här kommer sak) när vi inte ens kan bekänna (lite vanvördigt sagt) den ljusa materians urgrund (Gud) men ändå vill vara del i den - vad vi gör då är ju ologiskt och vi tror saker vi inte har eller är.
Vetenskapen framstår för lekmän som vore det AXIOM - vilket det inte är. Det är förklaringsmodeller. För hur vi tänker oss det externa från oss är sammansatt och fungerar och det vi vet idag.
Vad vi borde koncentrera oss på - istället för det vi ändå inte kan veta fullt ut - är att lära känna Ljusets upphov - det vill säga ljus materias upphov --- det vill säga Gud. Det vill säga Livet självt.
Men det sk...er vi i. För att vi menar oss ändå ha allt och då kan vi visa vårt förakt för livets upphov och upprätthållare. Sådant är emotivit grundat högmod. Vilket vi alla lider av i olika grander - men kan befria oss ifrån.

lite så

Medan jag tar dagen som den kommer... och det tror jag inte jag är ensam om.

[xion]

Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?

Rent praktiskt? Patriarkerna ...

Ja, det är ju den superkorta versionen av något ofattbart komplext. Vi skriver en liten saga "for your eyes only" ...

De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk. Denna mindset gick ut på att bli något emot den mänskliga naturen. Den mänskliga naturen är girighet, själviskhet, mord, stöld, barnamord och kvinnorov.
Som idag.
Detta folk - blev därmed --- genom detta studium (vi kristna vet detta genom de narrativ om den lille gossen från Nasareth som likt alla judiska små pojkar för 2000 år sedan) läste 8 timmar Tanah och sedan jobbade 8 timmar. Det gjorde de alla.
De var totalt unika.
När man läser de avundsjukas narrativ på Wiki idag har de skrivit att judarna inte alls var läskunniga - utan någon gubbe i något annat månggudadyrkande folk var det.
Saken är bara att det är lögner. För judarna var ALLA läskunniga. Och såg till att förbli det. DÄRFÖR drog de på sig än mer avund när de kom hit till Europa - där visserligen djurhudar hade lagts på hyllan men folk ännu var extremt primitiva och kunde som gemeneman inte läsa eller skriva - och ... judarna kunde. De blev därmed arkitekter, de blev nära maktens folk rådgivare mm - för de hade dessa kunskaper och --- blev hatade.
Avund.
Same same...

Min lilla korta historia är tyvärr sann. Och folket förblev mot alla odds - spridda ute i världen - ett enda folk. Via vad? Tanah, visshet om deras enhet i Gudstro och sin längtan: nästa år - i Jerusalem.
Också sant.

I min värld (ateistens)
Finns det ingen plats för gudar.Inte heller för helgon.
Här finns heller inga spöken, eller andra mytiska varelser.
Om jag skulle erfara händelser som jag inte kan förklara så utgår jag alltid från att det finns en naturlig förklaring. Sen var det inte mer med det.

Eftersom det inte finns några gudar, så måste den som har fått ett meddelande från Gud endera ljuga eller vara i behov av psykvård. Om man hör röster brukar detta nämligen vara ett tecken på schitzofreni. Att av Gud blivit utsett till Guds utvalda folk är sålunda inte sant.

Det kan ibland vara försvarbart att slå i folk osanningar. Syftet kan vara att sammansvetsa och skapa enighet. Ett annat syfte kan vara att ge en större tyngd åt lagar och levnadsregler genom att spela på människors vidskepelse (har Gud sagt det?) (Ja, då så. Som Tjorven sa)